– Jag spelade Determinism på Dramaten och hade i en mening tur eftersom vi bara hade två föreställningar kvar. Vi hade knappt någon publik de sista och jag tyckte att det var lite töntigt då att folk inte vågade gå på teater. Det var innan jag hade fattat allvaret. Det blev ett märkligt abrupt slut där jag inte hann säga hejdå ordentligt till kollegorna.

– Förutom det skulle jag ha filmat två stora projekt nu som har skjutis fram till i maj, till att börja med.

Hur orolig är du för viruset och dess konsekvenser, personligen och för din bransch?

– Jag kan helt ärligt säga att jag ömmar för mig själv till noll procent. Det löser sig. Jag kan jobba på kafé eller varsomhelst ett tag, det är inte superviktigt om jag under en period inte jobbar med konst. Men jag är också optimistisk när det kommer till min bransch och känner mig taggad ur ett konstnärligt perspektiv. När stora saker händer med samhällen innebär det också stora möjligheter, ta Berlinmurens fall till exempel; alla pjäser, böcker och dramatiken som föddes ur det.

– Sverige har aldrig behövt ställas inför krig på det sättet, tack och lov, men med corona har vi alla en gemensam upplevelse, från hur många olika perspektiv som helst. Det kommer att skapas viktiga berättelser för konstnärer och kreatörer att förvalta. Om teatern lyckas få alla människor i samhället att känna sig inkluderade, vilket jag tycker har varit ett problem med teatern i bland, kan det snarare bli en fördel. Den här sociala distanseringen vi har ställts inför kommer leda till en insikt om att människan behöver kontakt. Vi behöver se varandra, höra varandra och möta varandra på ett sätt som inte är möjligt på Skype. Därför tror jag att teatern har möjlighet att blomma och gå stärkt som fan ur det här, alla teaterchefer borde tänka ”Nu kör vi!”.

Vad kan man som konsument göra för att stötta kulturlivet och vilka är dina egna bästa tips i karantäntider? 

– Det är svårt men också najs. Jag såg själv en dansföreställning som jag förmodligen aldrig hade sett annars och har varit med på föreläsningar via Zoom. Häromdagen var jag på en föreläsning med Angela Davis (amerikansk feminist red:s anmärkning) och Naomi Klein (kanadensisk författare och aktivist), en paneldebatt om corona och kapitalismen. Det var skitfett.

– Så att se liveföreläsningar på Zoom är ett tips. Det och att läsa böcker.

Vilka är dina planer för framtiden?

– Bara att se vad som under och förbereda mig så mycket för mina kommande arbeten som det går.

Se mer inspirerande innehåll från oss på Femina: