Femina möter Karolina Ramqvist
KAROLINA RAMQVIST
YRKE: Journalist och författare.
BOR: Södermalm i Stockholm.
ÅLDER: 33 år.
FAMILJ: Pojkvän och femårig son.
AKTUELL: Med romanen ”Flickvännen”, som krönikör i Dagens Nyheter och chefredaktör för tidningen Arena.
LÄSER JUST NU: Virginie Despentes ”King Kong Theory” och Helena von Zweigbergks ”Ur vulkanens mun”.
Karin är tidigare fotomodell, några år över 30 och har valt att leva med en man som är tungt kriminell. Hennes familj har brutit med henne och nu umgås hon bara med flickvänner till pojkvännens kumpaner. Vi kommer Karin nära inpå livet, så nära att man kan tro att boken ”Flickvännen” bygger på egna upplevelser.
– Ja, i dag utgår man från att allt som skrivs är självupplevt, säger bokens författare Karolina Ramqvist. För tio år sedan var det inte alls en lika stor fråga. Men min bok är helt fiktiv. Jag hade en del självbiografiska ingångar till projektet och jag har träffat andra kvinnor som levt det livet. Men jag har inte alls samma erfarenheter som Karin. Handlingen utspelas i en vräkig villa i en Stockholmsförort. Karins pojkvän John är som så ofta förr borta för att råna en värdetransport. Under tiden går Karin ensam i villan och begrundar sitt liv och sina val. – Kvinnan som väntar vid telefonen är en återkommande bild i vår kultur. Det var just det jag ville undersöka, hennes oroliga väntan och isolering. Även i en vanlig relation kan man känna sig isolerad, för om man väljer att leva i en kärnfamilj väljer man ju
bort mycket annat. Karin jämför sig själv med sin biologiska familj, som hon tycker isolerat och begränsat sig på sitt sätt. Hon relativiserar mycket för att få sin egen tillvaro att verka normal. Villan där dramat utspelar sig får många funktioner: en scen, ett slott, ett fängelse.
– Jag valde en stor villa för att den symboliserar dels tvåsamhet, dels konsumtion och materialism. Karin älskar sitt hus och det betyder allt för henne att John köpt det åt henne som kärleksgåva. Hon kommer ju från en kulturell medelklassbakgrund där det inte är okej att drömma om att en man ska köpa ett hus åt sin kvinna. Det som driver både Karin och berättelsen är att hon, till skillnad från sina väninnor, verkligen älskar sin man.
– Hon tycker att hon träffat rätt och att det är honom hon vill leva med. Hon anser att hon har det bästa liv hon kan ha och därför är hon beredd att ta det onda med det goda, att tillbringa så mycket tid ensam. Men hur har du researchat kring värdetransportrånarens vardag?
– Jag har tvärtom undvikit att göra för mycket efterforskningar om det. På den punkten gör jag inte alls anspråk på autenticitet. Men jag vet ju att det finns många yrkeskriminella som har ett ordnat privatliv och lägenhet på Östermalm. Det är det jag velat få fram med Karins och Johns tillvaro – hur de har allt men samtidigt lever i utanförskap.
Av STAFFAN WILSSON
Foto Jasmin Storch