Jag läser Kerstin Kvints minnesbok om Astrid Lindgren, Astrid och jag, 50 års arbetsliv 1952–2002 om hur de arbetade tillsammans under ett halvt sekel, och hjärtat sväller. Så mycket vänskap och kärlek, så mycket kamp i både arbetsliv och privatliv, och så mycket svensk litteraturhistoria sammanfattad på knappt hundra sidor.

Kerstin Kvint beskriver sig som en som höll sig i bakgrunden. Hon ansvarade för försäljningen av Astrids böcker utomlands, och blev med tiden Astrids litterära agent – och ”bodyguard” när så behövdes. Det var så många människor världen över som ville komma Astrid nära, Kerstin fick sålla hårt för att Astrid skulle klara vardagen.

Nu har Kerstin själv, 83 år gammal, drabbats av den ögonsjukdom, ”gula fläcken”, som Astrid led svårt av under slutet av sitt liv, skrivandet har varit mödosamt med extra stor förstoring på datorskärmen. Men en bok blev det, och den börjar när Kerstin tar realexamen den 28 maj 1952. Hennes far har deklarerat att någon mer skolgång blir det inte, så sexton år gammal tar hon sig till arbetsförmedlingen. Där finns två platser att välja på: Postgirot, eller bokförlaget Rabén & Sjögren, som kontorsflicka. Kerstin väljer bokförlaget, där Astrid Lindgren då arbetar som barnboksredaktör.

”Jag fick inte kalla Astrid tant”

”Att nu träffa Astrid personligen var förstås väldigt spännande för mig – hon var lång och slank och helt klädd i svart, hon hade mist sin man några månader tidigare. Astrid hälsade vänligt på mig och sa att jag fick kalla henne Astrid, men jag fick lova att inte säga tant.”

Kerstin kokar eftermiddagskaffe, sköter försäljningsstatistik, skriver inköpsorder till tryckerier och får med tiden också sätta in Astrids brevkopior i pärmar. ”Hör du min lilla duva, inte kan jag väl kuva dig att sätta in dom här kopiorna.” Visst kunde Kerstin det.

Astrid Lindgren Mio min Mio

Tre år senare har Kerstin avancerat till chefssekreterare på förlaget, vilket också innebär ansvar för att placera förlagets barnböcker utomlands.

Kerstin är lågmäld om den egna insatsen, men det är naturligtvis en alldeles lysande och snabb karriär, och när Kerstin träffar en ung tandläkarstuderande vid namn Sven Kvint, gifter sig med honom och flyttar till Lesjöfors i Värmland (där Sven ska öppna ortens första Folktandvårdspraktik), vill Astrid och förlaget inte släppa Kerstin. Kerstin – som just fått dottern Annica och tänkt sig ett liv som pysslande hemmafru som tar hand om make och barn (det var vad omgivningen och inte minst maken förväntade sig) – fick erbjudande om att arbeta halvtid på distans med förlagets utlandsrättigheter.

Jobbade om ”hemlig agent”

Hon tackade ja, och ”eftersom jag bara var anställd på halvtid tyckte Astrid att jag på övrig tid kunde hjälpa henne med hennes egna textböcker, dem hade hon ju själv alla utlandsrättigheter till”. Och så blev det, Kerstin blev Astrids ”hemliga agent” med växande ansvar för Astrids utländska förlagskontakter.

Kerstin skaffade en barnflicka, ordnade städhjälp och började jobba. Och hon jobbade bra, under det första året på den kontrakterade halvtidstjänsten lyckade Kerstin kontraktera 164 titlar, en svindlande siffra med dagens mått mätt. Suget efter barnböcker var stort efter andra världskriget, i många länder hade utgivningen legat nere länge.

Hans Rabén Astrid Lindgren och Kerstin Kvint

Det gick också bra för tandläkarmaken Sven, det blev dags för flytt till Karlstad och vidareutbildning till oralkirurg vid Karlstad lasarett. Där kom också barn nummer två, sonen Peter.

Familjen Kvint flyttar vidare till Halmstad, det börjar knaka i äktenskapet, maken Sven gör inte många knop hemma; när han inte arbetar spelar han ”golf femton timmar i veckan”, och när allting brakar ihop visar det sig också att han hade ett skyddsnät ”i form av en närstående narkossköterska – själv hade jag på avstånd, gudskelov, Astrid!”

Från Halmstad till Ålsten

Astrid hjälper Kerstin och barnen att få tag på ett radhus i Ålsten utanför Stockholm, Sven stannar kvar i Halmstad.

Ensam med två barn, åtta och fem år gamla, börjar Kerstin arbeta heltid för Rabén & Sjögren. Hon får slita hårt men det går, med hjälp av två dagmammor. Ett par år senare träffar hon en av förlagets författare, Lennart Frick, och de blir ett par. Då har Astrid pensionerat sig från tjänsten på förlaget.

När Astrids 75-årsdag närmar sig är Astrid mycket trött och förklarar för Kerstin att ”jag klarar inte längre av alla de här breven”. Astrid svarade alltid personligen på alla brev hon fick, och det var enorma mängder. Kerstin föreslår att hon ska hjälpa Astrid med brev, räkningar, paket, telefonsamtal och annat två dagar i veckan, och så blir det. Med tiden lämnar också Kerstin förlaget och startar eget, med Astrid som en av uppdragsgivarna. Det går alldeles utmärkt, ”under agenturens femton första år skrev jag ut totalt 517 nya Astrid Lindgren-kontrakt för totalt 48 olika titlar”.

Åren går, Kerstin följer med Astrid på resor runt om i världen, följer med på välgörenhetstillställningar och konserter. När Astrid är 78 år har ögonsjukdomen ”gula fläcken” drabbat henne svårt, hon klarar knappt av att läsa och skriva längre. Kerstin är vid hennes sida, hjälper Astrid alltmer.

Kerstin Kvint och Astrid Lindgren väntar på Jeltsin 1991

16 säckar post

När Astrid fyller 85 kommer 12 sprängfyllda postsäckar med brev, när hon fyller 90 kommer 16 säckar, ”att gå igenom dessa försändelser var en dryg uppgift, jag tog hjälp av timanställda ungdomar”.

Kerstin och Astrid arbetade tillsammans i 50 år, och kom varandra mycket nära, ”det går inte en dag utan att jag tänker på Astrid”. Kerstin skriver med stor kärlek och medlidande om Astrid, som nästan blev sönderälskad mot slutet. En kväll vid jultid 2001 sitter de båda i köket hos Astrid på Dalagatan 46.

”’Tänk, nu har jag fyllt 65, nu har jag blivit folkpensionär!’Astrid svarade: ’Jamen från mig ska du väl ändå inte pensioneras?’

’Nej, nej’, sa jag, ’det blir först när döden skiljer oss åt!’

’Jaha du’, sa Astrid, ’och vad tycker du jag ska göra sen då? Ska jag springa omkring här och yla av sorg?’”

Drygt en månad senare har Astrid gått bort. Men med Kerstin Kvints fina bok lever Astrid om igen.

Ny bok om Astrid Lindgren av Kerstin Kvint

KERSTIN KVINT

Ålder: 83 år.

Bor: Bromma.

Aktuell: Kerstin jobbade tillsammans med Astrid Lindgren i mer än 50 år, som hennes sekreterare och agent. Nu har hon skrivit en bok om deras gemensamma arbetsliv: Astrid och jag, 50 års arbetsliv 1952–2002 (Astrid Lindgren text).

AV KENNETH GYSING

FOTO TT