Malena Ernman: ”Det har varit mycket kaos och smärta”
Malena Ernman och hennes man Svante Thunberg hade bestämt sig för att sjösätta sitt livs projekt på Artipelag utanför Stockholm. Under hösten 2014 tog sig 20 000 personer ut till Värmdö för att se tre timmar av Händels barockopera Xerxes med en av världens bästa barockensembler. Det kan inte kallas annat än succé. Men den personliga triumfen uteblev.
– Hela Xerxes är ett helvetesminne, säger Malena i dag. Jag vill aldrig någonsin komma tillbaka dit igen! Det var då hela familjen kraschade.
Makarnas äldsta dotter Greta Thunberg, då 11 år, blev sjuk veckan före premiären och efter djup oro och lång ovisshet fick hon så småningom diagnosen Aspergers syndrom. Hela familjen levde länge i kristillstånd.
– Jag åt inte, sov inte, gick på adrenalinet, berättar Malena. Efter ett år kraschade kroppen. Och precis när jag börjat hämta mig kraschade även vår dotter Beata. Det var nästan värre för vi visste inte hur vi skulle hantera det. Det var så mycket kaos och smärta.
Beata, som är två år yngre än Greta, har sedan fått diagnosen adhd och extrem ljudkänslighet.
– Beata kan inte sitta i klassen eftersom hon inte tål viskningar. Greta reagerar mer på lukter och smaker. De är båda högkänsliga, det har de från mig…
Det var mer smärtsamt att skriva boken än jag hade trott
När jag träffade Malena i slutet av januari i år, i samband med att hon fått rollen som Gabriella i musikalversionen av Såsom i himmelen, berättade hon att familjen höll på att skriva en bok. Scener ur hjärtat (reklamlänk) skulle ta upp familjens kris, döttrarnas diagnoser, psykisk ohälsa, skolan och inte minst klimatfrågan. Boken ska vara klar lagom till valet och har inneburit mycket jobb. Efter flera ombokningar av vårt andra möte (”kaos, kris hemma”) ses vi på ett fik ett långt stenkast från Malenas hem på Kungsholmen. Malena är trött och blek – trots sol och sommarvärme. Men samlad.
– Det var mer smärtsamt att skriva boken än jag hade trott, säger hon. Vi skriver ju om oss själva och om barnen, det käraste vi har, för att hjälpa oss själva och andra. Och viktigast av allt: för att få folk att läsa om klimatfrågan och få dem att förstå hur illa ute vi är. Faktum är att det är 10 procent av befolkningen som står för 50 procent av alla världens utsläpp. Vi, de rika.
Som en följd av miljöinsikterna slutade Malena bland annat att flyga den 6 mars 2016.
– Det var nödvändigt i ett debattklimat där man inte kunde ta ställning för någonting utan att bli avkrävd på ett ”Jaha, vad gör du själv då?”.
Greta är familjens mest hängivna miljökämpe, och enligt Malena är det hon som står för många av de inlägg på nätet som alla tror att Malena skrivit och som fått flera politiker att ompröva sina beslut att flyga.
Men att operastjärnan numera stannar på marken betyder också att jobbuppdragen blir av annan art och att det är nej tack till resor till världens operahus. I höst kommer Malena att få välbehövlig semester – fast på scen – när hon ska spela Gabriella i musikalversionen av Såsom i himmelen på Oscarsteatern i Stockholm.
– När jag står på scenen vilar jag mig, säger hon med ett leende. Då får jag vara i fred. Det är ingen som ringer mig, ingen som är arg på mig – jag är onåbar! Annars gör jag 20 saker samtidigt och försöker vara glad och positiv, vara en bra förälder och en bra förebild … Det lyckas man ju aldrig med, men jag gör så gott jag kan. Fast vi måste få tillåta oss att misslyckas någon gång också – men det är svårt.
Såsom i himmelen bygger på Kay Pollaks succéfilm från 2004, om livet kring en kör i en norrländsk liten by. En miljö som Malena kände sig hemma i direkt.
– Jag är uppvuxen i en kör i Sandviken, och blev upptäckt av en dirigent som såg mig fast jag stod längst bak och var tyst och blyg. Jag tog ingen plats och släppte fram alla andra, men han såg mig. Det är typiskt familjen Ernman, vi hamnar alltid sist i kön …
Enligt Malena var hon den enda i sin kör som var besatt av musiken, den enda som hade fokus på tonerna.
– Alla andra kom dit för att visa upp en snygg jumper eller för att de hoppades att någon kille skulle komma. Jag kom dit för att jag tyckte ’Fan vad de sjunger falskt i altstämman!’. Det var bara musiken, jag var inte alls intresserad av att visa upp mig eller vara på ett visst sätt. Jag bar samma kläder i fem år – vem bryr sig?
Rollfiguren Gabriella misshandlas av sin man (”jag är blåslagen under största delen av föreställningen”), men väljer att stanna hos honom.
– Jag kan identifiera mig med henne som kvinna, säger Malena. Jag har jobbat med män i hela mitt liv, och jag vet exakt varför du kan stanna i ett sådant förhållande, varför du inte vågar ta steget. Även om jag lever ihop med världens mest feministiske man och min pappa är också världens största feminist, så har jag jobbat med män som behandlat mig som skit under hela min karriär. Det är själva samhällsstrukturen som är fel – pojkar kommer alltid att ta mer plats än flickor. Det hänger i sin tur ihop med att vi lider av psykisk ohälsa, med miljön, med skolan, vad den prioriterar, med precis allt. Kan inte någon politiker se det?
Engagemang är bara förnamnet när det gäller Malena. Det gäller även musiken, än i dag. Under repetitionerna för Såsom i himmelen hamnade hon snabbt i sin gamla roll som körkritiker.
– Ensemblen blev galen på mig till slut. Jag satt där och sa ”Ni sjunger för lågt, vi har sjunkit en halvton” och alla bara suckade. Men det är det som är min begåvning, det gehöret.
Och att det blev en musikalroll hänger inte bara ihop med att hon vill stanna hemma i Sverige utan också om en efterlängtad paus från operalivet. För just nu är Malena trött på opera.
– Efter Xerxes fick jag en knäck. Jag ville inte sjunga opera längre – det blev för många dåliga minnen! Det var en kombination av allting: jag var trött på branschen, barnens kriser, den sexistiska miljön, oviljan att blicka framåt, att förnya sig, hitta en ny publik. Att sjunga från hjärtat i en mikrofon är ren lycka för mig! Och att sedan sätta mig på cykeln och cykla hem (skratt) … det är lycka! Dessutom slipper jag sitta i en hemsk lägenhet någonstans i Europa och längta efter barnen.
Den som vill läsa mer om Malenas uppväxt och karriär har inte så mycket att vänta i nya boken. Scener ur hjärtat är en sorts självbiografi, men ändå inte.
– Jag väljer att bara snudda vid det ämnet och i stället berätta om familjens kris, hur alla kriser hänger ihop. Barnen som gick sönder på olika sätt.
– Vi vill skriva om våra svårigheter, om vad som inte funkar och om vad som håller på att gå åt helvete i samhället. Vi fascineras av hur man inte kan engagera sig i dessa frågor? Det är lite som att leva i början av 1900-talet och brinna för saker som inte på något sätt inkluderar allmän rösträtt, arbetsvillkor, kvinnlig frigörelse eller rätten att få tillhöra ett fackförbund.
”Den psykiska ohälsan hos barn i åldern 10–17 år har ökat med över 100 procent på 10 år”, skriver de i boken. Enligt Socialstyrelsens rapport från 2017 lider nära 190 000 barn och unga vuxna i Sverige av någon form av psykisk ohälsa. Värst mår flickor och unga kvinnor.
– Pojkarna tar ofta all plats i skolan för att de är utåtagerande, men kanske Lena också har adhd, fast hon sitter hopkrupen längst bak och helst bara vill försvinna? Hur ska flickorna märkas när Kalle längst fram bråkar och härjar? Titta extra noga efter de tysta flickorna, säger jag – det är dem som det går värst för. Vem bryr sig om dem? De stör ju ingen, säger Malena.
Hemma hos familjen Ernman-Thunberg är det Svante som skjutsar flickorna, som fixar med det praktiska, som jobbar, betalar räkningar och så vidare.
– Men det är jag som pratar med folk, som har kontakterna – och jag kan inte släppa det för då rasar allt. Det finns ingen som kan ta över. Det innebär att jag ständigt, ständigt är trött. Och orolig.
Jag frågar Malena när hon tror att krisen är över för döttrarna.
– Tonåren är värst! Det gäller bara att ta sig igenom dem – och lära tjejerna lite självförtroende. De vet vad de kan och de vet sitt värde. Men den som är blyg och tyst måste ha någon som pratar för den. Då måste du ha föräldrar som orkar göra det. Jag kommer alltid att vara den föräldern. Jag kommer aldrig att ge upp! Det innebär inte att jag kommer att vara fräsch och pigg hela tiden, men ger upp gör jag aldrig någonsin.
MALENA ERNMAN
YRKE: Artist, operasångare, hovsångerska.
ÅLDER: 47 år.
FAMILJ: Maken Svante Thunberg, döttrarna Greta Thunberg, 16, och Beata, 14, samt hundarna Moses och Roxy.
BOR: I etagelägenhet på Kungsholmen och sommarhus på Ingarö.
UTMÄRKELSER (i urval): Ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien (2006). Vinnare av Melodifestivalen med La voix (2009). Utsedd till hovsångerska (2011). Utsedd till Årets miljöhjälte av WWF (2017).
AKTUELL: Med boken Scener ur hjärtat (Polaris) samt i rollen som Gabriella i musikalversionen av Såsom i himmelen.
MALENA om…
… miljöengagemanget
– Det finns inga gråskalor här. Antingen räddar vi jorden och då måste vi dra ner på alla koloxidutsläpp, eller så gör vi inte det och då förlorar vi levnadsvillkoren för kommande generationer! Greta och Beata har gett mycket input till boken, det är deras röster som för fram historien. Vi är skyldiga deras generationer en chans, därför var vi tvungna att skriva vår bok.
…att ta över en roll:
– Det går inte att nämna sig själv bredvid Helen Sjöholm. Det finns något i hennes ton som går rakt in i hjärtat. Att ta över Gabriellas sång är som att ta över Celine Dions sång i Titanic. Första gången jag träffade Helen Sjöholm var hos Kalle Moraeus och vi hade båda gått in i väggen. Vi förstod varandra på en gång, läste av varandra … Hon är den absolut bästa artisten i världen och vi är i dag väldigt goda vänner.
…senast lästa bok:
– ”Tyst (reklamlänk)” – en fantastisk bok av Susan Cain, som handlar om extroverta och introverta personlighetstyper. Det är aha-upplevelser hela tiden. Hudlös (reklamlänk) av Tommy Ivarsson är också fantastisk. Jag läser helst om människors utsatthet och sårbarhet, jag vill inte läsa en massa trams … Malin Persson Giolitos Bara ett barn (reklamlänk) är också bra. Hon skriver bättre än sin pappa! (Leif G W Persson, reds anm).
AV CHRISTER OLSSON
FOTO VIKTOR GÅRDSÄTER
Intervjun publicerades först i FEMINA nr 10/2018.
