Folkhälsomyndighetens stora studie om svenskarnas sexualitet som släpptes 28 maj lyfte på locket till ett stort mörker, nämligen statistiken över sexuella trakasserier och övergrepp. Det visar sig vara ett enormt utbrett problem där nästan hälften av kvinnorna varit utsatta för sexuella trakasserier eller andra sexuella övergrepp.

– Omfattningen är helt oacceptabel. Det här är ett stort folkhälsoproblem och dessa handlingar måste upphöra, säger Louise Mannheimer, enhetschef på Folkhälsomyndigheten till Aftonbladet.

42 procent av kvinnorna som var med i undersökningen uppgav att de utsatts för sexuella trakasserier. Det kan betyda till exempel att de har fått oönskade sexuella inviter, sms, telefonsamtal eller att någon har blottat sig för dem.

Studien visar att det är en stor skillnad mellan kvinnor och män. Knappt var tionde man svarar att de varit utsatta för sexuella trakasserier. Man ser också att utsattheten är störst bland de yngre, mellan 16 och 29 år gamla. I den gruppen var över hälften av kvinnorna, 57 procent, utsatta.

Utbildningen kan påverka

När det kommer till fysisk kontakt, alltså det som klassas som sexuella övergrepp, uppger 39 procent av alla kvinnor att de har utsatts. Det kan handla om någon som tafsat, kysst eller smekt dig mot din vilja. Även här ser man en tydlig ökning när man går ner till åldersspannet 16–29 år där över hälften, 55 procent, uppger att de varit drabbade.

Siffran för män är även här cirka tio procent.

När det gäller sexuella trakasserier och sexuella övergrepp är det vanligare ju högre utbildningsnivå man har. Kvinnor som har eftergymnasial utbildning svarade i högre grad ja på frågan om de har varit utsatta än kvinnor som har förgymnasial eller gymnasial utbildning.

– Här får man ju gissa lite varför det kan ha blivit så här. Det kan exempelvis grundas i yrkeslivet där man i vissa yrkesgrupper, som servitriser och undersköterskor, är väldigt utsatt, men där man ändå inte tar upp det. I vissa arbetaryrken verkar nästan de här gränsöverskridande sexuella beteendena ingå som en del av jobbet, säger Suzann Larsdotter, sakkunnig på RFSU.

Hon jämför med en välutbildad kvinna som jobbar på ett företag där man tar avstånd från sexuella trakasserier och där det därför blir tydligt när ett övertramp sker.

Både sexuella övergrepp och trakasserier är vanligare bland hbt-, och transpersoner, både bland män och kvinnor, än bland heterosexuella. Vanligast är sexuella trakasserier bland kvinnliga bisexuella där så många som 74 procent uppgav att de varit drabbade. Bland männen kunde man också se en stor skillnad mellan heterosexuella och homosexuella där andelen som blivit sexuellt trakasserade var 9 (för alla män, homo- och heterosexuella inräknade) respektive 35 procent för de homosexuella. Nästan hälften av alla transpersoner svarade att de varit utsatta för trakasserier.

Homosexuella kvinnor extra utsatta

Att ha blivit utsatt för våldtäktsförsök och våldtäkter är föga förvånande vanligare bland kvinnor än män. De skrämmande siffrorna visar att mer än var tionde kvinna (11 procent) har varit med om försök till våldtäkt genom fysiskt våld eller hot om fysiskt våld. Det gick inte att se någon skillnad mellan åldrar här, däremot i utbildningsnivå. Så många som 30 procent av kvinnorna mellan 30 och 44 år med förgymnasial utbildning är drabbade, att jämföra med 10 procent bland kvinnorna i samma åldersspann som har eftergymnasial utbildning.

Samma skillnad kan man se när man tittar på genomförda våldtäkter. Studien visar att så många som 7 procent av alla kvinnor har utsatts för våldtäkt. För männen är siffran 1 procent. Inte heller här kunde man se skillnader i åldersgrupper, men väl i utbildningsnivå. Bland kvinnor mellan 30 och 44 år med förgymnasial utbildning har var femte kvinna blivit våldtagen – 20 procent! Skillnaden är stor till kvinnorna i samma åldersgrupp som har eftergymnasial utbildning där 5 procent är drabbade.

En grupp som är väldigt utsatt är homosexuella kvinnor. Där är det tre gånger så många som har blivit utsatta för våldtäktsförsök än bland kvinnor i stort.

–Det där är en jätteintressant fråga, men det finns ingen forskning som visar varför det är så. Om jag spekulerar lite så vet jag att många unga kvinnor som har funderingar på om de är bi- eller homosexuella ändå har sex med män som de i efterhand ångrar. Det finns en större sårbarhet där eftersom samhället är så otroligt heteronormativt. De kvinnorna tenderar också att ha ett större sexuellt risktagande, säger Suzann Larsdotter.

Hon menar också att det förekommer så kallade korrektionsvåldtäkter där man genom sexuellt våld ska försöka omvända en lesbisk kvinna. Det kan också förekomma som en del av hedersvåld och som ett vapen inom hatbrott.

Nästan inga anmäler våldtäkter till polisen

Skillnader mellan drabbade män och kvinnor kan man också se i hur man hanterar upplevelser av sexuellt våld. Män har en större benägenhet att hålla upplevelsen för sig själv och berättar sällan för vänner, familj eller polis. 34 procent av männen angav att de hade berättat för vänner eller anhöriga om vad som hade hänt, medan samma siffra för kvinnorna är 59 procent.

Något som är tydligt när man tittar på studiens siffror är att vi inte vänder oss till polisen när vi varit utsatta för övergrepp – endast 2 procent av de drabbade männen och 7 procent av kvinnorna hade anmält händelsen till polisen.

– Varför man väljer att inte vända sig till polisen är såklart en mångfacetterad fråga. Till exempel har många svårt att avgöra om de har varit med om en våldtäkt eller inte. De förstår kanske det efter en tid eller efter att de har berättat för någon om vad som hänt, säger Suzann Larsdotter.

Hon säger att en våldtäkt oftast inte handlar om en överfallsvåldtäkt av en okänd förövare utan någon man känner. Det kan vara någon man har träffat på krogen och då kan man bli osäker på om man hade sagt ja i och med att man följde med personen hem. Hon säger att det här visar att problemet inte går att nå enbart via lagstiftning, utan att man måste börja tidigt, till exempel genom att samtala om vad samtycke är.

#Metoo kan ha påverkat

Folkhälsomyndighetens studie genomfördes under hösten 2017 och har sedan dess sammanställts och analyserats av Folkhälsomyndigheten. De skriver själva i sin sammanfattning att de inte vet hur siffrorna hade sett ut om de hade gjort undersökningen efter #Metoo. De skriver att den folkrörelse som #Metoo blev dels har öppnat ögonen för många om vad sexuella övergrepp faktiskt är och också gjort det lättare för kvinnor att vara öppna med vad som har hänt dem.

Foto: TT

Källa: Folkhälsomyndigheten

 

Läs mer:

4 av 10 unga svenska män tittar nästan dagligen på porr

Ny stor studie om svenskarnas sexliv – och kvinnorna tar för sig i sängen