Hanna Lönegren, 30, var höggravid med sitt andra barn när coronapandemin slog till. Plötsligt stängdes hennes mödravårdscentral och hon tvingades i stället att åka till en annan stadsdel i Göteborg.

De fyra sista träffarna innan förlossningen var med nya barnmorskor varje gång, något som enligt Hanna skapade stor stress och oro.

– Jag trodde inte att jag skulle påverkas så mycket, men det var väldigt jobbigt. Det visade sig vara viktigt att få ha samma barnmorska i slutet av graviditeten. Man bygger ju upp ett förtroende, säger hon.

En ytterligare osäkerhet var ifall Hannas man skulle få närvara under förlossningen eller inte. Om ens partner uppvisar några som helst symtom på sjukdom måste man nämligen stanna hemma, och Hannas man isolerade sig därför för säkerhets skull i flera veckor.

– Bebisen kommer alltid ut – men jag tror att det är jätteviktigt med stödet från någon som känner en väl, speciellt första gången. Att man vet att det finns någon som kan föra ens talan ifall man själv inte kan det.

”Finns en stor oro”

Då Hanna gick över tiden blev hon igångsatt. Inom vissa län i Sverige får inte partnern närvara vid en igångsättning – oavsett om hen är frisk eller inte – men i Göteborg råder inte några sådana restriktioner. Både Hanna och hennes man var friska och personalen på Östra sjukhus behövde inte bära skyddsutrustning.

– Den stora skillnaden var att de tog tempen på min man när vi kom dit, och att vi sedan inte fick lämna rummet, berättar hon.

Hanna fick träffa fyra olika barnmorskor under den sista tiden innan förlossningen. Foto: Privat

Däremot fick inte Hannas man följa med till BB efter förlossningen – en restriktion som införts på vissa sjukhus i Sverige – och de beslutade sig därför för att i stället åka hem direkt.

– Nu gick allt bra och inga komplikationer uppstod – men om det inte hade varit så? Då hade jag varit där helt själv eftersom ingen får komma dit och besöka en.

Under våren har Hanna varit med i flera olika Facebook-grupper för gravida kvinnor. Framför allt bland förstföderskor finns en rädsla för att vara ensam under förlossningen och därefter för eftervård på BB.

– Jag har upplevt att oron och frustrationen varit stor, säger hon.

”Glad att inte föda nu”

Tova Winbäck, 31, väntar sitt tredje barn i början av oktober vilket innebär att hon var i början av sin graviditet när restriktionerna infördes i Sverige. Pandemin har inneburit att Tovas sambo inte har fått följa med på undersökningarna, annars har livet inte påverkats i någon större utsträckning.

– Jag personligen har inte blivit drabbad av uteblivna och inställda ultraljud, säger Tova som bor i Solna utanför Stockholm.

Tova tillsammans med sitt andra barn Mila. Foto: Privat

Tova berättar att det hon främst tycker känns tråkigt är personliga saker, som till exempel att hennes vänner inte kan följa graviditeten på nära håll. Samtidigt tycker hon att det har varit skönt att få vara hemma under perioden då hon har varit illamående – att slippa pressen på att fortsätta ha ett socialt och aktivt liv även när hon väntar barn.

– Livet har blivit minimaliserat. Det finns såklart en oro för corona, men jag är lyckligt lottad. Jag är glad över att jag inte har behövt föda under den här perioden. Nu är ändå några månader kvar och jag hoppas att det kommer att bli bättre.

Sett sig själv som riskgrupp

En som däremot har sin förlossning betydligt närmare i tid är Stina Lisa Flodin, 30, med beräknad födelse redan nu på lördag.

För att försäkra sig om att sambon ska kunna vara med på sjukhuset har de nu varit isolerade under tre veckor i sitt hem i Söderhamn.

– Eftersom det är mitt andra barn vet jag att jag klarar mig själv, men det skulle vara otroligt tråkigt om min partner inte kan få följa med, säger hon, och berättar att hon har två ”reservpersoner” som ska kunna hoppa in i hans ställe ifall något inte går vägen.

– Jag tror att man behöver ha någon som inte är där enbart i medicinskt syfte. För mig är det i alla fall en sorts trygghet att få dela upplevelsen med någon annan – vad som än händer. Ju tryggare man är desto bättre går en förlossning.

Stina Lisa väntar nu sitt andra barn. Foto: Hanna Göransson

I samband med graviditeten fick Stina Lisa utmattningssymtom och nedsatt immunförsvar, och har varit sjukskriven under flera månader.

– Jag har därför sett mig själv som en riskgrupp och tagit de åtgärder som krävs. Det har blivit väldigt ensamt, säger hon.

– Jag är väldigt pepp på förlossningen, men ens mentala och emotionella förberedelser har hamnat i skymundan för de praktiska.

Oroar sig över framtiden

Stina Lisas treåring bor för närvarande hos sin mormor och morfar som båda är över 70 år. Eftersom de tillhör en riskgrupp diskuterade Stina Lisa länge med sina föräldrar innan beslutet togs, men då alla parter har suttit i karantän känns lösningen ändå okej.

Däremot oroar hon sig över hur det kommer bli sedan – efteråt.

– Jag tänker mycket på anknytning. Mina föräldrar kommer ju inte att få träffa sitt barnbarn på länge, något som är väldigt viktigt för mig – att man som bebis får vänja sig vid de personerna som står en närmst. Hur ska det bli nu? Jag tror inte att det här kommer att vara över i höst om vi säger så.

 

Graviditet och coronaviruset

För närvarande finns det begränsad information om coronaviruset och graviditet. Det finns enligt Folkhälsomyndigheten hittills inget som tyder på att graviditet i sig innebär en särskild risk för att bli allvarligt sjuk med covid-19.

Det är däremot viktigt att undvika att bli smittad inför förlossningen eftersom en luftvägsinfektion i slutet av graviditeten kan vara besvärlig och kan innebära risker för den gravida kvinnan. Folkhälsomyndigheten rekommenderar därför att gravida kvinnor från och med vecka 36 är extra försiktiga och noggrant följa de allmänna råden.

Enligt Svenska Intensivvårdsregistret (SIR) hade i början av juni 23 gravida kvinnor vårdats på IVA för coronaviruset.

I april avled en kvinna, gravid i vecka 23, efter att ha smittats av coronaviruset.

Restriktionerna inom vården skiljer sig beroende på sjukhus och län.

 

Läs mer:

Lina, Madeleine och Angelica blev arbetslösa under corona 

Ulrika och Malin skrev bok om begravningar: ”Jag fick min dom” 

Systrarna Anna och Sofia startade begravningsbyrå ihop