Så skiljer sig damernas fotbollslöner mot herrarnas – 17 000 procent lägre

Efter reklamen: Lär känna VM-stjärnorna - Damlandslaget i fotboll

Den kommer tidigt. Skillnaden mellan tjejer och killar som idrottar. Samtidigt som killarnas träningspass förläggs på rimliga tider får tjejerna vänta till sent på kvällen. Och när det kommer till möjligheter att åka på matcher och tävlingar är det tjejerna som får stå tillbaka till fördel för killarna. Killarna får spela på de bästa planerna under träningarna, tjejerna får ta det som blir över.

Det är sedan gammalt. För enligt Centrum för idrottsforsknings rapport Resurer, representation och ”riktig” idrott – om jämställdhet inom idrotten skapades Riksidrottsförbundet en gång i tiden med ett tydligt uppdrag ”att organisera och kanalisera unga mäns otyglade krafter som skapade social oro”.

Planen var att idrotten skulle hjälpa till att skapa lugn och ro i samhället, helt enkelt.

Men det är på väg att bli bättre. Och Riksidrottsförbundets uppdrag ser så klart annorlunda ut i dag. Visserligen är huvuduppdraget enligt förbundets stadgar fortfarande att ”stödja, företräda, leda och samordna idrottsrörelsen i gemensamma frågor, såväl nationellt som internationellt”, men det uttrycks också tydligt att kvinnor och män ska ha samma makt och möjlighet att forma idrottsrörelsen och själva utöva idrott.

Ändå finns den där. Den där orättvisan när det handlar om killar respektive tjejer som idrottar. Och den är något som Riksidrottsförbundet och de olika medlemsförbunden jobbat aktivt med att sudda ut de senaste 50 åren.

– Jag skulle vilja säga att vi i vårt land har kommit långt vad gäller jämställdhet mellan könen inom idrotten, säger Stefan Bergh, generalsekreterare på Riksidrottsförbundet och ordförande i den internationella idrottsorganisationen ENGSO.

Han håller med om att orättvisorna till viss del finns kvar, konstaterar att det är en stor fråga och att det än i dag finns mycket kvar att göra på just den här fronten.

– Framför allt när man kommer upp på elitnivå. Där finns det fortfarande betydande skillnader, säger han.

Kvinna fick duschtvål efter vinst – mannen pengar

En snabb googling visar att han har rätt. Under den stora back­hoppnings­tävlingen i Garmisch-­Partenkirchen tidigare i år fick de manliga vinnarna 37 000 kronor genom att bara hamna i kvaltävlingarna. Det fick inte damerna.

– Jag fick en påse med duschtvål, schampo och fyra handdukar, sa den tyska backhopparstjärnan Selina Freitag i en intervju med det tyska public servicebolaget ARD efter att hon vunnit kvalet.

Också prispengarna för totalsegrarna i respektive minitour skilde sig kraftigt åt, svt.se rapporterar om hur slovenska Nika Prevc vann 115 000 kronor. Männen vann drygt 1,2 miljoner kronor.

Jamina Roberts bror sköts till döds

Bilbråket mellan fotbollslandslagen 2013

Ett klassiskt, om än gammalt, exempel på den orättvisa för­delningen inträffade under Fotbollsgalan 2013 när Fotbollförbundet be­lönade landslagsspelaren Anders Svenss­on för hans 146 landskamper med en bil. Samtidigt fick Therese Sjögran, med hela 187 lands­kamper i bagaget … ingenting.

I en intervju med Aftonbladet strax efter prisutdelningen förklarade Anders Svensson det hela med att damlandslaget är en ren förlustaffär, medan herrlandslaget drar in stora summor pengar.

Inte blev det bättre när Zlatan Ibrahimović blandade sig i diskussionen och konstaterade att det var tack vare herrfotbollen som damerna kunde fortsätta spela.

– När jag kommer ut i Europa jämför de mig med Messi och Ronaldo. När jag kommer hem jämför de mig med en damspelare. Ska jag behöva skämmas för att vara en svensk fotbollsspelare? Lägg ner det där, det är inte ens roligt, sa han i en intervju med SVT och lade som slutkläm till i en intervju med Expressen:

– Damerna kan få en cykel med min autograf, så blir det bra.

Josefine Öqvist, som representerat det svenska damlandslaget i fotboll 78 gånger, minns bråket.

– Om Svenska fotbollförbundet går in och värderar på det sättet så kommer vi damer aldrig att komma ikapp.

Josefine Öqvist kommer ihåg hur hon och de andra spelarna i lands­laget med jämna mellanrum diskuterade de ekonomiska skillnaderna mellan de manliga och kvinnliga spelarna.

– Det är klart att vi pratade om löneskillnaderna. Vi sa ofta att ”tänk om vi varit killar – då hade vi varit ekonomiskt oberoende”, säger Josefin Öqvist.

Att försörja sig som kvinnlig elitspelare är svårt, helt enkelt. Samtidigt som manliga fotbollsspelare enbart kan fokusera på fotbollen är det bara ett fåtal spelare i damallsvenskan som kan leva på fotbollen.

– Snittlönen i damallsvenskan ligger fortfarande väldigt lågt, vilket innebär att man måste ha en inkomst vid sidan av idrotten. Man behöver alltså ha ett jobb, och samtidigt träna och spela lika mycket som herrarna, säger Josefin Öqvist.

Proffsboxaren Mikaela Laurén känner igen situationen när det gäller ekonomisk ersättning för kvinnliga respektive manliga utövare.

– Det har alltid varit så, även om det har blivit bättre på senare år. Som proffsboxare får man ett gage för att ställa upp i en match, och då får männen mer, så är det bara.

Så blev Svensk damfotboll en framgångssaga

Så blev Svensk damfotboll en framgångssaga

Förklaringen ligger i ekonomin. För att få stora idrottsevent, oavsett om det handlar om fotbollsmatcher, friidrottstävlingar eller boxnings­galor, att gå runt ekonomiskt är ­biljettintäkter, sponsorer och olika företagssamarbeten nödvändiga.

– Och då finns det ju ett större intresse för att se killar fajtas, konstaterar Mikaela Laurén och fortsätter:

– Men det är en viktig fråga. Vi tjejer sliter ju precis lika mycket som killarna. Så för att höja gaget, för att väcka ett intresse och för att få spons gäller det att synas och att ställa till spektakel. Då ökar intresset både från medierna och publiken.

Löneskillnader inom racing

Racerföraren Mikaela Åhlin-Kottulinsky, är utan tvekan Sveriges snabbaste kvinna. Hon har sedan start tävlat i en mansdominerad sport, där samarbetspartners är nödvändiga för att man ska få det att gå runt.

– Här kan det vara en fördel att vara kvinna, eftersom det gör att jag sticker ut. Å andra sidan finns det ju många studier som visar att män anställer män, och det tror jag gäller samarbeten också, säger Mikaela Åhlin-Kottulinsky.

Men vad gäller lönen har männen även här högre lön, konstaterar hon.

När det gäller fotbollen tror Josefine Öqvist, i motsats till vad Zlatan Ibrahimović tidigare gett uttryck för i intervjuer, att det krävs större samarbete mellan dam- och herrklubbarna för att få ekonomin att gå runt.

– Det är viktigt att de stora herrklubbarna också inkluderar dam­lagen och visar att de även satsar på damfotbollen.

Viktigt med resurser till damlagen

Hon får medhåll av Caroline Sjöblom, teknisk direktör på Svenska fotbollförbundet.

– En positiv del när det kommer både till ekonomiska och sportsliga förutsättningar är vikten av att styrelser satsar i det vi kallar dubbelklubbar, klubbar som har en stark historik inom den manliga fotbollen men nu avsätter resurser för satsningar på damlag.

För att det finns mycket kvar att arbeta med på fotbollsfronten håller Caroline Sjöblom med om.

– Ja, det finns fortfarande skillnader, både strukturellt och kulturellt, mellan villkoren för manliga och kvinnliga spelare. Om jag hänvisar till UEFA:s nya strategi Unstoppable (2024–2030) så är den i grunden ett erkännande av just detta och ett kraftfullt försök att bygga ett mer jämställt och hållbart ekosystem för damfotbollen i Europa.

Ny undersökning visar att varannan kvinna inte har råd att skilja sig.

Bråkar ni om pengar? Så pratar ni om det – utan att det blir konflikt

Men, säger hon sedan. Även om UEFA strävar efter att utveckla damfotbollen i symbios med herrfotbollen, ska den inte ses som ett bihang, utan som ”en egen kraft med unika värderingar och behov”.

Caroline Sjöblom säger att intresset för damfotbollen ökat markant och att det slagits publikrekord både vid förra EM i England och under Champions League-matcher.

– Men trots det är det fortfarande många kvinnliga elitspelare som inte kan leva fullt ut på sin fotboll, varken i Sverige eller i Europa. Många har inte heller samma tillgång till resurser, faciliteter och stödstrukturer som sina manliga motsvarigheter inom herrfotbollen, konstaterar Caroline Sjöblom.

I UEFA:s strategi poängteras vikten av att bygga professionella ligor och förbättra infrastrukturen. Här står det klart uttryckt att även spelarnas välbefinnande ska stå i centrum, inte bara på planen utan genom hela deras karriär och liv.

– Detta stöttar vi från Svenska fotbollförbundets håll och försöker hela tiden att driva på utvecklingen nationellt och på UEFA-nivå genom olika kommittéer och så vidare, säger Caroline Sjöblom.

Erbjuder förstärkt stöd vid föräldraskap

Ett tydligt exempel på det är det avtal som tidigare i år förhandlades fram mellan spelarna och Svenska fotbollförbundet. I det finns särskilt uttalat att det ska erbjudas ett förstärkt stöd vid föräldraskap – något som helt klart lirar med UEFA:s och Svenska fotbollförbundets ambition om att låta spelarnas välbefinnande stå i centrum, också utanför planen.

Genom att skapa förutsättningar för spelare att kunna kombinera föräldraskap med landslagsspel underlättas naturligtvis tillvaron markant, när det börjar bli dags att pussla livspusslet, med allt vad det innebär.

Ebba Andersson tröttnade på tabut - hyllas för orden

I ett pressmeddelande säger Svenska fotbollförbundets fotbollschef Kim Källström att just den delen kändes som ett naturligt nästa steg i fotbollsvärlden.

Avtalet går bland annat ut på att spelare med barn under fyra år kan erbjudas ekonomiskt stöd, något som innebär att man som spelare har råd att ta med både sitt barn och sin partner eller annan anhörig som hjälp vid resor och utlandsplaceringar.

Magdalena Eriksson i damlandslaget är nöjd över beslutet.

– Vi ska inte tappa spelare för att man inte får ihop det med sin familj. Det ska inte vara ett hinder att man skaffat barn eller familj. Det ska inte vara osäkert eller otydligt, de som är mammor har inte vetat vad man kan begära eller kräva. Nu blir det tydligt, säger Magdalena Eriksson i en intervju med Aftonbladet.

Josefine Öqvist, som hoppade av fotbollskarriären 2014, just på grund av att hon inte fick ihop livspusslet som förälder, har följt avtalsdiskussionerna på avstånd. Det är visserligen inte aktuellt för hennes del längre, men det är ändå något som hon välkomnar.

Efter reklamen: 10 bad ass-kvinnor som förändrade världshistorien

Josefine Öqvist var en av de första tjejerna i landslaget som blev gravid, och med facit i hand tror hon att det var något som banade väg även för andra i damallsvenskan.

– Vårt första barn föddes när jag var aktiv och det var jätteproblematiskt. Jag minns att landslagets gynekolog fick skriva intyg till Försäkringskassan om att jag verkligen spelade i landslaget och var gravid.

Då, 2012, när Josefins och maken Stefans första barn föddes, fanns nämligen inget avtal, vilket innebar att hon fick vänta länge på besked om huruvida hon var berättigad till föräldraförsäkring eller inte.

– Då spelade jag i Tyresö och de var otroligt tillmötesgående och betalade ut min lön, trots att det var oklart om Försäkringskassan skulle ge mig ersättning, säger Josefin Öqvist.

Att ojämlikheten inom idrotts­världen är på väg att jämnas ut är alltså tydligt.

– Men även om framsteg har gjorts och utvecklingen är snabb, kvarstår stora utmaningar för damfotbollen, säger Caroline Sjöblom.

Riksidrottsförbundets general­sekreterare Stefan Bergh menar att jämställdhetsarbetet måste börja tidigt, redan i barn- och ungdomsverksamheten.

Där spelar medlemsförbundens styrelsesammansättning roll, och sedan 2021 har Riksidrottsförbundet i stadgarna att styrelserna ska vara jämställda.

– Det är ju styrelserna som sätter hela agendan, och därför var det ett viktigt beslut, säger Stefan Bergh.

Men också bland tränarna behöver könsfördelningen bli mer jämn för att jämställdheten ska öka, tror Stefan Bergh, eftersom ledargruppen ska spegla utförargruppen.

– Bland tränarna på elitnivå är det fler män. Här har vi haft problem med att få kvinnor att träda fram och på det området behöver vi göra riktade satsningar.

Efter reklamen: 23 viktiga politiska händelser för jämställdheten i Sverige