Sanna Bråding: "Barn ska få vara barn"
Författaren, föreläsaren och radioprataren Sanna Bråding vill att hennes son, Kane-Lee, ska kunna se ut hur han vill – utan att vuxna tittar konstigt eller kommenterar. I ett långt blogginlägg skriver hon ut sin frustration sedan hon målat sonens naglar.
”För några dagar sedan så målade jag Kane-Lees naglar. Han har länge velat ha nagellack, då han alltid tycker att jag har så fina naglar,” skriver hon.
Bråding lade ut en bild på naglarna på Instagram och det dröjde inte länge förrän kommentarerna började trilla in. Många av dem var glada tillrop och komplimanger, men det var också flera som berättade om sina egna erfarenheter av att ha målat sina söners naglar. En skriver:
”Min grabb var också lycklig över målade naglar och älskade när jag målade mina så även han fick mönster, i alla fall till den dagen han kom hem till sin far, stolt över sitt namn på turkosa naglar, då han fick höra att ’sånt har bara tjejer, du är väl ingen tjej, det tar vi bort’. Gjorde mig måttligt besviken och ledsen, för att inte tala om hur ledsen mitt lillhjärta blev.”
En annan berättar:
”Min son blev brott tagen ifrån sin glädje för sitt nagellack som var likadant som mitt, rosa med glitter, en dag på förskolan. En kompis i samma ålder 4 år sa ’du behöver inte nagellack, du är pojke’. Jag visste inte vad som sagts. Men när vi kom hem på kvällen sa min son (hörselskadad då) ”tvätta bort”. Han menade nagellacket. Systern berättade vad barnet sagt. Efter det ville vår son aldrig mer ha nagellack. Hjälpte inte ens att hans pappa målade naglarna samtidigt som vi hade ett samtal om att man visst får göra som man vill oavsett kön. Pappan gick till jobbet med knallröda naglar dagen efter. Hjälpte inte.”
I sitt blogginlägg skriver Sanna Bråding om kommentarerna och det som hon kallar för den manliga rädslan.
”Alla dessa ’pappor’, (för det är väldigt sällan jag hör om en mamma som bemöter sitt barn så, men klart att även dessa lär finnas) som i sin egen rädsla för att mista ’manligheten’ i sin son, eller rädslan för att han ska ’bli’ homosexuell, eller annat skitsnack, gör mig så jävla ledsen och frustrerad. Hur kan det fortfarande finnas så många män där ute som på riktigt beter sig så här?”
Kane-Lee klarade sig utan elaka kommentarer denna gång, och Bråding berättar att hon ofta talar med honom om utseende och stil.
”Jag drar paralleller till min egen uppväxt och min stil. Jag förklarar att många inte alls tycker att det är fint med mina naglar, mina stora örhängen eller mitt korta hår. Men huvudsaken är att jag vill ha det så, och då kvittar resten. Det är ju ändå bara utsidan, ett sätt att uttrycka sig på. Och han måste få vara fri att hitta sitt.”