Skyltar med hashtaggen This is not consent om våldtäkt och samtycke.

Förra veckan fylldes sociala medier till bredden av bilder på underkläder tillsammans med hashtaggen #ThisIsNotConsent (det här är inte samtycke). Detta efter att en 27-årig man på Irland våldtagit en 17-årig flicka men friats för att offret bar sexiga underkläder vid tillfället för brottet.

Försvarsadvokaten visade upp underkläderna under rättegången och sa att 17-åringen kan ha varit öppen för att träffa och vara med någon eftersom hon hade på sig stringtrosor med spets. Hon spekulerade även i huruvida offret till och med varit attraherad av gärningsmannen eftersom hon bar sådana underkläder.

Feministiska organisationer över hela världen har reagerat starkt på hur försvarsadvokaten formulerade sig under rättegången och menar att det är att skuldbelägga offret. Linnea Claeson och Cissi Wallin är två kända svenskar som har uppmärksammat hashtaggen på sina sociala medier.

Den friande domen fick stark kritik och förra veckan tog parlamentsledamoten Ruth Coppinger med sig ett par stringtrosor till en debatt i Dáil, det irländska parlamentet. Hon sa bland annat så här:

– Det kanske verkar pinsamt att visa upp ett par stringtrosor här. Men hur tror ni ett våldtäktsoffer känner sig när hennes underkläder visas upp i rätten?

Ett liknande fall från 2002 har också uppmärksammats under trosprotesterna. Offret, en tonåring från Skottland, tvingades då hålla upp sina underkläder inför juryn under rättegången, något som var djupt traumatiserande enligt flickans mamma. Flickan tog livet av sig två veckor efter den friande domen.

Här är några av alla tusentals bilder som har lagts upp på Instagram under trosprotesten den senaste veckan.

#ThisIsNotConsent

https://www.instagram.com/p/BqcRWgyFsgH/

https://www.instagram.com/p/Bqa5VSrnGf_/

https://www.instagram.com/p/BqRu_KJFaxS/

Läs mer:

Samtyckeslagen och 6 andra satsningar efter #metoo

Första domen efter samtyckeslagen har fallit – efter Tinderdejt

Reklamkampanj lyfter frågan om sexuellt samtycke