Ulrika Rogland: "Metoo är en sorts revolution"
Ulrika Rogland gjorde sig känd som åklagare i en rad profilerade mål om sexövergrepp. Det var bland annat i den rollen som hon ledde förundersökningen mot den så kallade Alexandramannen som fälldes för en lång rad sexbrott mot flickor och unga kvinnor som han raggat upp på nätet.
Jag har svårt att tänka mig att det finns någon grupp som skulle vara helt fredad
Så berättelserna som kommit fram i metoo-rörelsen är inget nytt för henne. Sedan rörelsen startade med avslöjandet av Hollywood-mogulen Harvey Weinstens övergrepp har dammluckorna öppnats. I Sverige har yrkesgrupp efter yrkesgrupp gått samman i upprop. Teatermänniskor, journalister, anställda i svenska kyrkan.
– Jag blir oerhört glad över att man nu börjar prata om det här, säger Ulrika Rogland som sedan några år tillbaka sadlat om från åklagare till advokat och målsägandebiträde.
En av anledningarna till beslutet var var frustrationen över att det fanns så knappa polisresurser för att utreda sexbrott. I den vanliga mediecykeln blir läsare trötta och avtrubbade efter ett par veckor. Metoo har redan pågått längre än så. Och det lär bli fler yrkesgrupper som går samman och berättar.
– Jag har svårt att tänka mig att det finns någon grupp som skulle vara helt fredad, säger Ulrika Rogland.
– Eftersom man inte berättat förr så tror jag att det finns ett väldigt stort uppdämt behov. Jag tror folk kommer att fortsätta för att man har varit tyst så länge.
Mitt i svallvågen av Metooberättelser och rapporter om övertramp ända upp i kretsarna kring Svenska Akademin har Brottsförebyggande Rådet (BRÅ) presenterat nya siffror om brottsligheten i Sverige (se mer om denna undersökning i slutet av denna artikel). Och även där pekar siffrorna på en ökning av sexbrotten.
Vi har ju vetat att det fanns ett stort mörkertal
Ulrika Rogland menar att kraften i det som händer måste få konsekvenser. Om fler vågar berätta och anmäla så kommer det att ställa krav på ännu mer resurser åt polis och åklagare till exempel.
– Det finns ingen som kommer att acceptera att det inte blir någonting av det. Det får så klart enorma konsekvenser, säger Ulrika Rogland.
– Vi har ju vetat att det fanns ett stort mörkertal men nu ser man hur extremt stort det är.
Metoo-debatten handlar inte bara om män som våldtar, tar sig friheter på firmafesten, kladdar eller bär sig oanständigt åt. Berättelserna innebär också att hierarkier och strukturer på arbetsplatserna ifrågasätts. De flesta moderna arbetsplatser har policies som tar upp jämställdhet. Men av berättelserna att döma så har det på många håll funnits en rädsla för att säga ifrån eller så har historierna inte tagits på allvar eller till och med tystats ner.
– Det kommer man inte våga göra på samma sätt i fortsättningen, säger Ulrika Rogland.
Från att ha varit en skandal bland stjärnorna i Hollywood är frågan om var gränserna går något som landat mitt bland sockerkakan på eftermiddagsfikat. För Ulrika Rogland, som jobbat mycket med utsatta barn och ungdomar, är det också där man får börja.
Barn ska veta att de har rätt till sin egen kropp och rätt att säga stopp. Vill de inte krama om mormor efter julfirandet så ska de slippa.
– Alla tycker inte om att kramas och då ska man inte göra det.
– Det börjar ju redan där. Vi ska lära våra barn redan från att dom är små att om man inte vill så ska man inte göra det.
I en intervju med norska Aftenposten berättade Jan Guillou nyligen att han inte längre var riktigt säker på om han skulle våga krama kvinnliga bekanta i dessa dagar. Kan du förstå det?
– Ah, det är trams. Nånstans är det lite att förminska hela debatten och problematiken om man säger så.
– Är han tveksam till om personen vill bli kramad så gör det inte då.
Fakta om Ulrika Rogland:
Studerade juridik i Lund och blev sedermera åklagare i Malmö 2000. Ledde förundersökningen i flera uppmärksammade sexbrott. Bland annat flera fall där män raggat upp flickor och unga kvinnor på nätet för att utnyttja dem sexuellt, så kallad ”grooming”. Hon har även skrivit en bok i det ämnet ”Jag kände mig speciell”: Grooming på internet, tillsammans med psykologiprofessorn Sven Å Christianson.
Hoppade av som åklagare 2014 och är numera advokat och driver numera egen advokatbyrå. Sommarpratade i P1 2016.
BRÅ:s Nationella Trygghetsundersökning (NTU)
Enligt den senaste nationella trygghetsundersökningen uppgav 2,4 procent av befolkningen (16-79 år) att de utsatts för sexualbrott under 2016. Det motsvarar cirka 181 00 personer.
Motsvarande siffra för 2015 var 1,7 procent av befolkningen (cirka 129 000 personer). Bara några år tidigare låg siffrorna relativt stadigt kring 1 procent av befolkningen men en ökning har alltså varit tydlig de senaste tre åren, konstaterar BRÅ.
– Den fråga som ställs om sexualbrott i NTU innefattar ett brett spektrum av brott. Det kan handla om allt från lindrigare händelser som blottning och tafsande, till mycket allvarliga händelser som våldtäkt. De som uppger att de utsatts får därför svara på frågor om brottets allvarlighetsgrad. Svaren visar att det i 29 procent av fallen varit frågan om en grövre form av sexualbrott, säger Emelie Hambrook, utredare på Brå.
Artikeln publicerades först på Hemmets.