Allt du behöver veta om olika mjölsorter
Vetemjöl
Det vanligaste mjölet när man bakar ljusa bröd och kakor. Vetemjöl har en hög proteinhalt och ger höga och luftiga bröd.
Vetemjöl special
Skillnaden mellan vanligt vetemjöl och vetemjöl special är att det sistnämnda har en något högre proteinhalt och där med bildar mer gluten. Bröd som bakas på vetemjöl special blir lite segare, luftigare och högre samt får en lite hårdare yta.
Grahamsmjöl
är ett fullkornsvetemjöl.
Dinkelmjöl och speltmjöl
är samma sak och framställs av dinkelvete, ett sädesslag som odlades redan för cirka 5 000 år sedan och inte har förändrats särskilt mycket sedan dess. Dinkelvete ger ett näringsrikt mjöl med lågt GI som i sin tur ger smakrika bröd. Degar med din kelmjöl behöver bearbetas lite längre för att ge det bästa resultatet.
Durumvete
Ett mjöl med hög proteinhalt som lämpar sig bäst för tillverkning av pasta och couscous. Vill man baka bröd med durumvete bör man blanda ut det med vetemjöl.
Manitoba cream eller manitobamjöl
Ett riktigt innemjöl. Superpopulärt på krogar och en del bagerier. Manitobamjöl, även kallat manitoba cream, ger brödet en karakteristisk smak samtidigt som det blir luftigt, härligt segt och får en hård skorpa. Mjölet innehåller en hög halt av protein och kräver därför mycket knådning. Det enda tråkiga är att det är svårt att få tag på, men det kan finnas i vissa specialbutiker.
Rågmjöl
Rågmjöl finns både som grovmalet och finmalet och det används mest till knäckebröd.
Rågsikt
är rågmjöl som blandats med vetemjöl. Perfekt om man vill baka grova, saftiga bröd.
Förvaring av mjöl
Mjöl ska förvaras torrt och svalt. Som regel har mjöl en hållbarhet på cirka sex månader. Gammalt mjöl smakar beskt och jäser sämre.
Så väger du mjöl bäst
Om man mäter upp mjöl i decilitermått är det lätt att pressa i 50 procent mer än det ska vara. 1 dl = 60 g.
Glutenfritt mjöl
Majsmjöl
Sojamjöl
Redningsmjöl
Rismjöl
Maizena
Potatismjöl
Av JAN-ERIK HAGBOHM
