Trendar: Se ''Femina Stylar'' Modetrender Plaggen från Nyhetsmorgon Shoppingredaktören tipsar Höstmode Modeveckan Kontorskläder

Allt du behöver veta om den älskade Hermès-scarfen

17 aug, 2020
AvFemina Redaktion
FotografTT/Stockholms auktionsverk/bukowskis/Hermès
Den har kallats ”kvinnors svar på den schweiziska armékniven” och kommer i en orange box som är nästan lika åtråvärd som sitt ljuvliga innehåll. Vi pratar förstås om den mytomspunna Hermèsscarfen. Här är allt du behöver veta om den lyxiga silkeskvadraten!
För att spara den här artiklen måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto
Annons

Det sägs att man aldrig ska fråga en kvinna hur många Hermèsscarfar hon äger – det är som att fråga om hennes ålder. I alla fall om frågan ställs till en hängiven samlare som älskat och burit den berömda silkesskapelsen sedan hon var ung, som ser den som en mode­ikon, ett statement för stil och tidlös elegans i form av fransk haute couture.

En Hermèsscarf går aldrig ur tiden, på grund av den höga kvaliteten, de enastående mönstren och modehusets förmåga att värna om sina klassiska ideal genom slit och släng-epoker, kriser, trendskiften och allmän andnöd för modebranschen.

Världskända annonspelare

Hermès har hållit sig ifrån massproduktion, vilket har ökat efterfrågan, och världskända ­annonspelare som Lauren Bacall, Ingrid Bergman, Audrey Hepburn, Jacqueline Kennedy och Catherine Deneuve har gett märket god draghjälp – inte minst genom att hänga en Birkin eller Kelly bag från just Hermès över armen.

Annons

När furstinnan Grace Kelly (som fick ge namn åt just Kellyväskan) bröt armen 1959 gjorde hon en mitella av sin Hermèsscarf. Kanske är det därför som den kallats ”kvinnors svar på den schweiziska armékniven” – den är alltid bra att ha till hands.

Grace Kelly med en Hermès-scarf som mitella
Grace Kelly visade Hermèsscarfens mång-sidighet när hon använde sin som mitella.

2000-talets Hermès har tagit fram små boxar med ”Knotting cards” med kreativa tips på hur man kan bära sin scarf som passar även det unga modelejonet. Hon kan göra ett skärp av den, en väska, en topp, en kjol, en turban, en slips och så vidare. Eller strunta i alla skönhetsregler och knyta den runt huvudet som en skurgumma, något som drottning Elizabeth ofta gör i den engelska snålblåsten.

Handlade inte om mode från början

Från början handlade dock inte Hermès om mode överhuvudtaget. När firman registrerades 1837 var det för tillverkning av sadlar och seldon för överklassen, och grundaren Thierry Hermès spred snabbt ryktet om den långsamma tillverkningen och den höga kvaliteten på varorna. Barnbarnet Emile Hermès satsade på kläder i rådjursskinn och 1920-talets Hermès började göra klockor, smycken, klassiska sporttillbehör och regelrätta herr- och damkollektioner.

Diane, Henri de Linarès, 1972.

I ungefär samma veva fick företagets stylist Lola Prusac idén att ta fram en stor sidenscarf och 1937, hundra år efter husets öppnande, lanserades den allra första scarfen med motiv av en grupp sällskapsspelande kvinnor. Ett udda mönster kan tyckas, men det var bara det första av närmare 2 000 kommande udda mönster där fasaner, sadlar, hästar, döda kaniner, ­grafiska förvillelser och djungelscener breder ut sig över silkesväven. Och precis som med alla Hermès produkter så är det accessoaren i sig som framhävs, inte designern bakom.

Brides de Gala, Hugo Grygkar, 1957.

Modehuset letar aktivt upp kreatörer och konstnärer över hela världen just för att inget mönster ska bli det andra likt och kundkretsen upphör därmed aldrig att förvånas eller lockas.

Annons

Så ser du om du har en äkta Hermès

Det finns många Hermès­scarfar på vintagemarknaden och prislappen kan gå så lågt som 1 500 kronor. Äktheten är förstås, som hos alla ofta kopierade lyxmärken, ett dilemma för det ovana ögat, men det finns fyra signum som är ganska enkla att kontrollera:

• Den mest klassiska formen är kvadratisk (carré på franska, vilket accessoaren också kallas), 90 x 90 cm.
• Väven är tät i tjockt siden för ett tungt fall, vikten ska ligga på omkring 65 gram.
• Kanten ska vara rullad och handfållad mot rätsidan.
• Trycket ska ha många färger och skarpa konturer.

Cuivrerie, Françoise de La Perrière, 1963.

Malin Sveholm på Bukowskis rekommenderar osäkra förstagångsköpare att vända sig till ett väletablerat auktionshus med dokumenterad specialistkompetens inom mode.

Annons

– Många e-handlare utger sig för att vara ­experter men det är inte så många som faktiskt går i god för sina varor eller erbjuder ångerrätt.

Försäkra dig om att du har rätt att lämna tillbaka scarfen om det visar sig att den inte är vad den utger sig för att vara. Undvik privata försäljningar online med risk för att säljarna plötsligt försvinner så fort de sålt varan och mottagit pengarna. Och se upp för ett erbjudande som känns ”för bra för att vara sant”, det är en varningsklocka. Ingen som har köpt eller ärvt något dyrbart sätter ett onödigt lågt pris, säger hon.

Hur ser marknadsvärdet ut för olika epoker och designer?

– De flesta begagnade scarfar säljs för mellan 1 500 och 3 000 kronor. De mest ­populära motiven är de klassiska med ryttare, hästtillbehör, nautiska, militärer och uniformer till mer lekfulla botaniska och motiv från den exotiska djurvärlden. En trend som har börjat komma är abstrakta och äventyrliga motiv, ofta framtagna i samarbete med samtida konstnärer. Formgivare som Hugo Grygkar och Robert Dallet har fått hög samlarstatus.

Scarfen du ska investera i

Om det är en investering du är ute efter så tipsar Malin om att söka efter de mönster som producerats i begränsad upplaga.

Annons

– Hermès gör ofta ”re-issues” av populära mönster i nya färger, men det finns vissa som bara släppts en gång, som till exempel Ispahan från 1966 av Maurice Tranchant. Den har ett hög­re andrahandsvärde. Och självklart påverkar åldern. Scarfar från 1940- och 1950-talen har högre priser än de från 1990-talet. Likaså kan vissa ovanliga färgställningar inbringa högre pris, som Le Bois de Boulogne designad av Hugo Grygkar 1957, där originalet har en mer dynamisk färgställning än re-issuen från 1980. Men ett högt pris förutsätter alltid att scarfen är i gott skick!

Beata af Donner på Stockholms Auktionsverk slår ett slag för designern Xavier de Poret.

– Hans mönster är milda och murriga i pastelliga toner och visar oftast djur. De känns lättburna och därför är det många som gillar dem, så det är en bra investering. Vi har sålt Hermès­­scarfar i prisspannet 1 500–8 000 kronor, och det som trissat upp priset har varit just en tacksam färgsättning i kombination med lite mer ovanliga motiv, säger hon.

Annons

Går det att tokfynda?

– Nej, jag har försökt. Jag tror inte man kan komma under 1 500 kronor, men å andra sidan tycker inte jag det är särskilt dyrt för en sådan modeikon.

Vilket motiv drömmer du själv om?

– Det skulle vara Brides de Gala, designad av Hugo Grygkar 1957. Den är verkligen jättefin.

Hermès genom tiderna

  • 1937: Modehuset Hermès lanserar sin allra första Hermès Carré med motivet Jeu des Omnibus et Dames Blanches.
  • 1956: Startskottet för framgångssagan går när Audrey Hepburn pryder omslaget till Life Magazine med en Hermèsscarf.
  • 1957: Hugo Grygkars motiv Brides de Gala kommer ut på marknaden och bärs av Sophia Loren. Den har i dag sålts i över 70 000 exemplar.
  • 1959: Furstinnan och trendsättaren Grace Kelly använder sin Hermèsscarf som mitella.
  • 1961: Den franska skådespelerskan Catherine Deneuve fotograferas för första gången med en Hermès­scarf – och det blir en livslång passion.
  • 1972: Jackie Onassis inspirerar genom att knyta sin scarf som en bandana.
  • 1979: Hermès börjar vända sigtill yngre människor och scarfen som förknippats med äldre damer blir en dröm­­accessoar för en helt ny generation.
  • 1986: Den engelska drottningen Elizabeth hyllas med nya frimärken, på en av bilderna har hon en Hermèsscarf knuten runt huvudet.
  • 2003: Modeskaparen Jean Paul Gaultier blir ny uppmärksammad kreativ chef för Hermès efter Martin Margiela.
  • 2012: Scarfen Astrologie Nouvelle säljs i limiterad upplaga, pengarna går till välgörenhet.

Tidskrävande tillverkning

En ny Hermèsscarf betingar ett pris på upp­emot 4 000 kr, men då får man också ett stycke modehistoria och en ”minigarderob” levererad på samma gång, dessutom i eftertraktad orange box. Från design till koncept­­utveckling, signering, screentryck för hand med torktider mellan alla färger (en scarf innehåller i snitt 27 färger men ibland upp till 46) och handsydda sömnadsdetaljer tar det uppemot två år (!) innan någon kan drapera sig i härligheten.

Av: Katarina Danielsson

Läs mer:

Feminas stora guide till de bästa nordiska modemärkena

Femina utser månadens stilikon: Britt Ekland

Höstens härligaste modetrender 2020

Annons