Så påverkas din ekonomi av höstbudgeten: ”Smulor till kvinnorna”
Budgeten för 2026 har presenterats av regeringen, och bland de större satsningarna hittar vi skattesänkningar, höjt bostadsbidrag och lägre förskoleavgift. Samtidigt minskar pengarna till kvinnovård och jämställdhetsarbete.
Barnfamiljer pekas ut som de stora vinnarna, men stämmer det egentligen? Femina reder ut hur förslagen påverkar din plånbok, och går igenom kritiken.
Några av de stora satsningarna i höstbudgeten
Enligt regeringen ska de nya reformerna leda till att barnfamiljer får mer pengar i plånboken varje månad.
Höjt bostadsbidrag
Från 2026 kommer bostadsbidraget att höjas för ekonomiskt utsatta barnfamiljer. För familjer med ett barn betyder det som mest 800 kronor mer i plånboken, eller max 1 000 kronor för familjer med två eller fler barn, skriver SVT.
Lägre förskoleavgift
Maxtaxan för barnomsorg, alltså den maximala summan som familjer betalar för förskola, ska sänkas från den 1 juli 2026. En tvåbarnsfamilj kan som mest spara 4 500 kronor i avgift per år, enligt Expressen.
Sänkt elskatt
Elskatten ska sänkas med 9,875 öre per kWh. Om du bor i ett hus som inte värms upp med hjälp av el kan du spara ungefär 1 000 kronor på ett år. Bor du i ett eluppvärmt hus kan det handla om 2 000 kronor.
Sänkt matmoms
Matmomsen sänks från 12 procent till 6 procent från och med den 1 april 2026 och fram till 31 december 2027. Det innebär att skatten på alla livsmedel blir lägre, och ska göra så att matkassen blir billigare.
Det här förslaget kritiserats för att vara en ineffektiv och dyr åtgärd, som framförallt gynnar familjer som lägger mycket pengar på mat och dyrare varor.
Enligt Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, finns det andra åtgärder som hade hjälpt fler.
– Vill man stötta barnfamiljer så är barnbidraget ett mer träffsäkert instrument, säger Daniel Waldenström till SVT.
Kritiken mot budgeten: ”Smulor till kvinnorna”
Sveriges Kvinnoorganisationer är kritisk mot budgeten, som de menar gynnar män och lämnar smulor till kvinnorna.
– Satsningen på sänkt matmoms är viktig för kvinnor – men i övrigt dominerar förslag som stärker mäns ekonomi medan satsningarna på kvinnors trygghet och hälsa urholkas, skriver de på sin hemsida.
Regeringen avsätter två miljarder kronor till kvinno- och mödrasjukvård de kommande två åren, en miljon 2026 och en miljon 2027.
Detta framställs som en satsning på specialiserad vård för till exempel endometrios och klimakteriet, men är i själva verket en nedskärning.
Tidigare har kvinnosjukvården fått 1,7 miljarder kronor per år, enligt Sveriges Kvinnoorganisationer.
– Kvinnosjukvården skärs ned och välfärdens svältkur fortsätter. Kvinnor får mindre, män får mer, säger Beatrice Nordling, chefsekonom hos organisationen, i ett pressmeddelande.
Det görs också en satsning om 151 miljoner kronor på jämställdhetsområdet. 100 av dessa miljoner ska gå till kommuner och regioners arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Satsningen presentas som historiskt – men det stämmer inte, enligt organisationen. I tidigare budgetar har betydligt mer pengar lagts på jämställdhet.
Lou Mikko, reporter på Femina
Lou Mikko är reporter på Femina där hon skriver om allt från aktuella samhällsfrågor och ekonomi till kändisar och nostalgi. Hon har tidigare jobbat som nyhetsreporter på Expressen och Dagens Nyheter.