Trendar: NostalgiI rampljusetMin aborträttLivsstilLivsberättelserMitt liv

Så kan hästar hjälpa när du mår dåligt

21 apr, 2023 
AvJohanna Schuster
FotografJohanna Schuster, Sofia draco
Linnea Östling med hästen Stella.
Kunskapen och intresset för hästens välgörande krafter växer och hästarna börjar ta plats inom både vård och skola. Vad är det egentligen med hästar som får oss att må så bra? Vi har mött två personer vars liv ­förändrades när de lät hästarna visa vägen.
Annons
Femina granskar BUP: ”Jag var rädd varje dag. Vi behövde ju få hjälp på en gång.”Brand logo
Femina granskar BUP: ”Jag var rädd varje dag. Vi behövde ju få hjälp på en gång.”

Linnea Östling vet vilken skillnad hästar kan göra. Hon har bott i Sverige i stort sett hela sitt liv. Som ettåring adopterades hon från staden Datong i Kina. Trots att hon har allt hon skulle kunna önska sig, beskriver hon hur hopplöst allt känns ibland.

– Jag kommer alltid att undra varför jag blev lämnad och hur mitt liv hade sett ut om det inte blivit som det blev, säger hon.

Linnea Östling med sin häst.
Linnea Östling med hästen Stella.

Linnea Östling: "Jag kände mig instängd"

Alla frågetecken gjorde att Linnea i slutet av mellan­stadiet började må väldigt dåligt. Det blev mycket bråk hemma och skolan gick tungt. Under våren i åttonde klass gjorde hela hennes familj en återresa till Kina, där hon bland annat fick besöka barnhemmet hon bott på. Efter det blev allt ännu värre och Linnea började skära sig själv, varje dag. Hon berättar att den fysiska smärtan var mycket enklare att hantera än den psykiska.

Annons

– Jag kände mig instängd, kvävd och ville få möjlighet att andas, om så endast för en liten stund.

Mitt i den tyngsta perioden började Linnea få kontakt med klasskompisen Lovisa. Hon hade flera egna hästar och Linnea blev inbjuden till gården. En av de första hästarna Linnea fick rida var Stella – en vit ­Connemaraponny, som bara hade funnits på Lovisas gård ett par veckor när Linnea satte sig i sadeln. Ridturen blev en skräckupplevelse.

– Jag som bara hade erfarenheter från ridskolan tyckte hästen var galen som försökte springa hela vägen och jag ville aldrig någonsin rida henne igen, säger hon.

Blivit hennes bästa vän

Men Stella tydde sig till Linnea och allt eftersom tiden gick började Stella och Linnea hitta varandra. Stellas lite nervösa och stressade temperament krävde Linneas närvaro och lugn. På samma sätt behövde Linnea någon som Stella, för att inte få utrymme att försvinna iväg i jobbiga tankar.

Annons

– Jag har inte alls samma behov av att fly undan mig själv längre. Med hästarna kan jag kommunicera utan att behöva prata. Vi förstår varandra ändå, säger hon.

I dag är den där galna hästen Linneas, tack vare Lovisa, som blivit hennes bästa vän.

– Rutinerna och allt som måste göras när man har häst är bokstavligen det som gör att jag lever. Den där oron och tomheten jag känner inom mig gör ibland att jag bara vill dra täcket över huvudet. Men helt ärligt, det som gör att jag inte kan det är Stella.

Linnea Östling

Gör: Servitris på hotellrestaurang.

Ålder: 21 år.

Familj: Mamma, pappa, syster och hästen Stella.

Bor: I föräldrahemmet utanför Norrtälje.

Så kan hästar få en att må bättre

Att hästar förekommer i terapeutiska sammanhang är inget nytt. Ridning i rehabiliterande syfte har använts ända sedan polioepidemin på 1950-­talet. Men under de senaste 20 åren har intresset för den terapeutiska och pedagogiska betydelsen av hästen och dess miljö ökat.

Allt fler hästar tar plats som medhjälpare inom bland annat rehabilitering, psykiatri och specialpedagogisk verksamhet, vilket ofta benämns som hästunderstödda insatser (HUI). Syftet är inte att lära människor att rida, utan målen är terapeutiska – att exempelvis öka människors självförtroende och självkänsla. Men vad är det som gör att hästar har en så positiv inverkan på oss människor?

Annons

– Hästen dömer oss inte för hur vi rör oss, vilka kläder vi har, eller vad vi gjorde i går. Den är mycket mer förlåtande och det skapar ett utrymme att få vara den man är, säger Catharina Carlsson, universitetslektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet, som forskar inom hästunderstött socialt arbete.

Catharina Carlsson.
Catharina Carlsson forskar inom hästundersött socialt arbete.

Hjälper mot ångest

Hon har bland annat forskat om hästunderstödd terapi för flickor med självskadebeteende. Stallet har visat sig ge flickorna en möjlighet att slippa sin diagnos för en stund, och den ordlösa kommunikationen har visat sig gynna dem som har svårt med tillit till människor. Många med ångestproblematik upplever också att de blir av med sin ångest när de är i stallet. En del av förklaringen till att hästar har den effekten på oss människor menar hon handlar om människans och hästens olikheter.

Annons

– Människor är socialiserade till att ha fokus på tankar och mycket av vår energi går åt till att anpassa oss för att passa in i en gemenskap. Hästen däremot kommunicerar med känslor och låter dem ta plats för vad de är, utan värderingar eller pekpinnar.

Effekten blir tydlig även när det handlar om barn, där hennes erfarenhet visat att barn som har svårt att klara av skolan kan uppvisa ett helt annat beteende i stallet.

– I stallet är det okej att ens beteende är föränderligt, att man inte är densamma varje dag. Det tillåts däremot inte riktigt i skolan eller på arbetsplatsen på samma sätt. Hästarna ger barnen möjlighet att växa, säger hon.

Börjar sprida sig

Och intresset för hästars välgörande krafter börjar sprida sig. Skolor schemalägger umgänge med hästar som en del av undervisningen för att hjälpa barn med särskilda behov. Ridskolor driver integrationsprojekt där svenska och utlandsfödda möts och umgås runt hästarna. Catharina Carlsson menar att den forskning och de aktiviteter som finns talar sitt tydliga språk.

Annons

– Det är näst intill omöjligt att i samvaron med hästen låtsas vara någon man inte är. Det ser hästarna igenom. Med dem tvingas man därför konfrontera sig själv, sina rädslor, sin oro och alla negativa tankar. Att bli medveten om sina egna känslor och behov är ett första steg mot förändring.

Alexandra Saidac hittade tillbaka till sig själv

Alexandra Saidac blev precis som Linnea hjälpt av hästarna under en period då hon tvivlade på allt. Hon var mitt upp i en lysande karriär som artist och hennes ansikte syntes i stora musiksammanhang. Men mitt i framgångssagan, under ett fullsatt uppträdande på Cirkus i Stockholm, kunde hon bara tänka på en sak: hästarna. De som varit hennes liv innan musiken tog över, när hon som tonåring tävlade inom hästpolo i Argentina. Hon berättar hur hon inte längre kunde förstå varför hon hade valt ett liv i rampljuset.

Alexandra Saidac.
Alexandra Saidacs lät sin häst Hinto visa vägen.

– Jag kände mig så malplacerad. Jag hatade det ytliga. Där på scenen hörde jag min hästs andetag och allt tystnade. Jag var långt borta, tillbaka i Argentina där cikadorna spelade i tystnaden, där stjärnorna är så märkbara att de ser ut som att de faller ner från himlen, där mitt hår fick vara oborstat och jag fick ha skit under naglarna. Där jag bara var ”Sandra”, som red hästar i vinden.

Annons

Behandlade sjuk häst

Hon bestämde sig för att bryta kontrakten med de stora bolagen och åkte till USA på artist­visum för att försöka hitta sig själv igen, sin inre röst som artist. Det var då Hinto, en Paint-vallack med blå ögon och svåra hudproblem, dök upp och behövde henne. Alexandra visste inte riktigt då hur mycket hon dessutom behövde honom.

– Jag funderade på vad jag höll på med. En sjuk häst, som jag inte hade råd att rehabilitera, med tanke på att jag inte hade något musikbolag som stöttade mig längre eller några pengar.

Alexandra Saidac på en häst.

Alexandra tog sig ändå an Hinto och behandlade honom med örter, som hon lärt sig från urbefolkningen i Argentina. Hinto fick henne att djupdyka i hästars sinne. För trots att hon hade ridit hela sitt liv, hade Alexandra aldrig haft förmågan att verkligen lyssna. Och Hinto fick dessutom Alexandra att börja lyssna på sig själv och sina egna behov.

Annons

– Han blev min viktigaste lärare och vägledare. ­Genom att lyssna på honom och låta honom spegla mig hörde jag min egen röst tydligare och tydligare.

I dag är Alexandra tillbaka i Sverige tillsammans med Hinto och är sedan årsskiftet aktuell med ny ­musik under artistnamnet Saie Saie, där allt är gjort på hennes vis.

– Hinto ledde vägen. Det har han alltid gjort. Om jag bara lyssnar.

Alexandra Saidac

Gör: Artist, aktuell med albumet Don’t cry over cowboys under artistnamnet Saie Saie.

Ålder: 34 år.

Familj: Två hundar, tre katter och tre hästar.

Bor: I ett hus på hjul intill hästarnas hage i Gnesta.

Catharina Carlsson: Så kan vi lära av hästarna

  • Knyt an till varandra i nuet. Var genuint nyfiken på varandras känslor, behov och önskemål, utan att tolka den du möter.
  • Använd färre värderingar. Öppna upp för en dialog för att utforska känslorna, utan att värdera. Skapa utrymme för tillit genom att vara icke-dömande.
  • Släpp taget om egot. Det finns inget rätt eller fel sätt att känna. Allt är inte svart eller vitt.
  • Lyssna emotionellt. Utforska varandra med empati och medkänsla. Lägg inte ansvaret på varandra eller dig själv för att möta upp behov eller önskemål.
  • Hjälp varandra. Genom att lyssna in varandra kan ni bättre förstå hur olika behov kan tillgodoses.

Skaffa vårt nyhetsbrev!

Håll dig uppdaterad om det senaste inom resor och äventyr. Vi skickar dig tips och råd om hur du får den perfekta resan!

Annons