Därför är Fadime Sahindals död brännande – 20 år efter mordet

Det har gått 20 år sedan skotten föll, de som gav eko över hela vårt land och satte ljuset på en fråga som än i dag är ämne för debatt, och eftertanke.

Fadime Sahindal var 26 år när hon sköts till döds av sin pappa i en lägenhet i Uppsala. Sedan dess har mordet på Fadime fungerat som en en symbol för kampen mot hedersförtryck och för alla kvinnors rätt att själva välja partner.

Men vem var denna unga kvinna som vägrade att underkasta sig hederskulturens normer och släktens syn på hur kvinnor skulle leva sina liv?

Och hur kunde hennes kamp för den frihet som de flesta av oss tar för given, sluta med döden?

Det här är Fadimes historia, låt oss aldrig glömma den.

Fadimes pojkvän

Fadime Sahindal kommer till Sverige som sjuåring från Turkiet. Familjen bosätter sig i Uppsala där Fadime går i skolan och snabbt får nya kompisar och integreras i det svenska samhället. När hon är i tonåren och "mogen nog" vill hennes far gifta bort henne med en kusin i Turkiet, men Fadime vägrar.

Hon är kär i en svensk kille vilket inte accepteras av den kurdiska familjen, som svarar med att förskjuta henne.

Dödshotas av bror och pappa

"Jag kommer att leva med dödshot i hela mitt liv", säger Fadime när hon 1998 modigt och rakt in i kameran, berättar om sin situation i tv-programmet Striptease.

Om familjen som hade vänt henne ryggen och ansåg att hon hade skändat hela släkten genom att leva efter mer västerländska traditioner, och följt sitt hjärta.
"När man har gjort en sån sak finns ingen återvändo, absolut ingen förlåtelse att ge", fortsatte den då 23-åriga kvinnan.

Fadime dödshotas av både sin bror och sin pappa och 1998 döms de båda för olaga hot. Men Fadime vägrar att låts sig tystas och fortsätter att offentligt lyfta frågan kring hederskultur.

Hon får en tillfällig frizon hos Nalin Pekgul, då riksdagsledamot och ordförande för Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund, som i en krönika i Expressen i samband med Fadimes dödsdag, berättar hur hon stämde träff med och mötte Fadimes pappa:

”Under samtalet såg han hela tiden ner i golvet, höll sina händer i knäet och upprepade gång på gång ”jag önskar att jag var död, blev överkörd av en lastbil och inte hade varit med om detta. Se till att Fadime inte pratar mer med tidningarna. Förstår hon inte?”

Lever med trygghetslarm

Fadime var död för sina släktingar och kort efter rättegången där hennes pappa och bror döms, omkommer hennes svenska pojkvän tragiskt i en trafikolycka.

Hon är på botten, men klarar ändå att resa sig och rycka upp sina nya rötter på nytt och en gång till. Fadime flyttar, först till Sundsvall och vidare till Östersund, där hon lever på skyddat boende med trygghetslarm.

Hon påbörjar en utbildning till socionom men fortsätter att känna sig otrygg.

Hoten från familjen hänger ständigt över henne.

Pappans hälsning från mötet med Nalin Pekgul var allt annat än inlindad: Hans dotter hade inte vanhedrat bara honom men hela släkten genom sitt uppförande.

Om hon visade sig i Uppsala igen skulle han själv eller hans son bli tvungen att mörda henne.

Talar i riksdagen

I november 2001 framträder Fadime Sahindal i riksdagen vid ett seminarium om våld mot kvinnor. Hon berättar öppet, rakt och återigen modigt om hur det är att leva under hedersförtryck. Och hon gör det inför en tyst församling.

För många åhörare i kammaren är det ett uppvaknande. Men hedersfrågan är komplex och kontroversiell och någon genomgående analys av problemet nås inte.

Fadime skjuts i Uppsala

Den 21 januari 2002, bara två månader efter talet i riksdagen, är Fadime i Uppsala för att träffa sin mamma och sina systrar. Hon har biljetten bokad och ska resa till Kenya för att slutföra sina studier med en längre tids praktik, och vill säga hejdå ordentligt till dem som hon betraktar som sina allierade, älskade.

När hennes far plötsligt dyker upp i lägenheten, beväpnad.

Fadime har inte en chans när hon träffas med två dödande skott i huvudet.

Pappan dömdes för mordet

Polisen talar i de första medierapporteringarna om "en familjetragedi", men redan morgonen efter grips Fadimes 54-åriga pappa misstänkt för dödsskjutningen, som snart betecknas som ett hedersmord.

Den välbevakade rättegången blir tumultartad och tvingas avbrytas när en kusin till Fadime, för att skydda pappan och under falsk erkännande, kliver fram och tar på sig skulden. Utan gehör.

Pappan döms till livstids fängelse för mord och Fadimes begravning i Uppsala domkyrka sänds i TV med flera högt uppsatta partiföreträdare närvarande.
Fadime är borta för alltid men hennes kamp och brutala öde blir starten på arbetet mot hedersvåld i Sverige.

GAPF bildades

"Jag blir berörd varje gång jag kommer till Fadimes grav. Jag önskar att hon skulle se det här fina engagemanget som hon har bidragit till på flera håll i hela landet", sa Sara Mohammad i en intervju med SVT för ett par år sedan.

Hon är en av grundarna till GAPF (Glöm aldrig Pela och Fadime), en rikstäckande förening som jobbar mot hedersrelaterat våld och som varje år är med och arrangerar Fadimedagarna.

– Den här dagen uppmärksammas för att visa respekt för Fadime som offrade sitt liv, men är också viktig för att visa solidaritet med hundratusentals unga kvinnor och barn som lever under samma omständigheter som Fadime och Pela, säger Sara Mohammad vidare.

Men historien om Fadime och hennes kamp mot hedersförtrycket tog inte slut med hennes död, varken i samhället eller i den egna familjen.

Fadimes bror skjuts

Tolv år efter mordet på Fadime sköts hennes bror Mesut Sahindal till döds av polisen i samband med ett ingripande där han, enligt polisen, gick till angrepp med en kniv i vardera handen. Och i december 2016 stod den kusin som tog på sig mordet på Fadime under rättegången, för att skydda pappan, själv inför rätta misstänkt för att ha knivskurit en man till döds i Bollnäs.

Även det var ett mord med hedersrelaterade förtecken.

– Det här är en man som anser att en annan man har tagit hans plats, uppgav målsägarbiträdet.

Fadime lever kvar

I dag ser flera av de politiker som satt på åhörarbänken när Fadime Sahindal öppet och modigt och med familjen dödshot hängande över sig, berättade om sin utsatta situation, tillbaka med ånger.

De medger att mer borde ha gjorts, inte bara för Fadime, men för alla flickor som lever under hedersförtryck. Än i dag.
I SVT-dokumentären Arvet efter Fadime, som sänds i samband med 20-årsdagen efter mordet, framträder flera politiker och tidigare beslutsfattare, däribland Mona Sahlin, Gulan Avci, Amineh Kakabaveh och Morgan Johansson.

– Det här är en film om de som jobbar med hedersfrågan. Jag vill sprida deras kunskap för att vi ska förstå detta komplexa problem, och tillsammans hjälpas åt för att förändra situationen för de flickor och pojkar som idag lever med en hedersnorm, säger Nisti Stêrk, regissören bakom filmen

Nalin Pekgul, som i dag är psykiatrisjuksköterska och skribent på Expressens kultursida, levererar 20 år senare en hälsning till Fadime i densamma tidning:

”I dag skulle du varit 46 år. Du borde haft familj, kanske barn, ett yrke. Det fanns så mycket du ville göra och åstadkomma. Det fanns så mycket kraft i den stora men till synes lilla kvinna du var. Men framför allt Fadime borde du levt”.