Livet förändras under resans gång, ibland drabbas vi av svårigheter som vi inte väntar oss, kanske sjukdom och arbetslöshet. Eller en skilsmässa. Tillvaron kastas då om och de ekonomiska förutsättningarna kan ändras rejält. Ofta för kvinnor.

För 12 år sedan förändrades livet på flera plan när Pia Sehm gick igenom en skilsmässa.

– Jag har definitivt släppt min perfekta yta och bjuder på det. I samhället idag tror vi i allmänhet att allt är vårt eget ansvar. Har man dålig ekonomi bottnar det i dåliga beslut och i det ligger en ”skyll dig själv känsla”.

Pia Sehm är ekonomireporter och författare. Trots det var skilsmässan ett obehagligt uppvaknande.

Foto: Pressfoto

Pengar och privatekonomi blir lätt stigmatiserat när man sammankopplar det med att lyckas eller misslyckas, menar Pia, 51. Hon växte själv upp med en ensamstående mamma. Ekonomin var begränsad, men det gick ingen nöd på dem.

– Pappa hade väldigt dålig ekonomi. Kronofogden tog hans saker och det präglade mig att tänka att pengar gav trygghet, och att inga pengar innebar maktlöshet.

– Många värderingar är kopplade till pengar – lycka och misslyckande. Men det kan handla om tur eller otur, att olika människor har olika möjligheter från start.

Pia Sehm jobbade som ekonomijournalist på TV4 när hon träffade sin före detta man, och i början tjänade hon mer än sin man.

– Han var bra på ekonomi och jag tyckte det var skönt att slippa tänka på räntor och lån privat.

Jobbade deltid – straffades ekonomiskt

Sedan kom barnen. Tre stycken. Pia startade eget företag för att kunna pussla ihop jobb och familjeliv. Hon arbetade deltid och tog ut lite i lön.

– Det var ett dåligt beslut, jag tänkte inte på min framtid.

Till stor del anser Pia att ekonomin är ens eget ansvar. Men det handlar även om strukturer i samhället när det gäller löner och föräldraledighet, där skillnaderna mellan män och kvinnor fortfarande är stora.

Efter 19 år tillsammans kom skilsmässan som en blixt från klar himmel. Sedan kom chocken när hon insåg hur dålig hennes ekonomi skulle bli som ensamstående med tre barn.

Jag hade tagit vår levnadsstandard för given

Familjen bodde i ett fint hus i stockholmsförorten Bromma, åkte på semesterresor och behövde inte vända på slantarna. Och som ekonomijournalist hade hon intervjuat flera kvinnor som gått i samma kvinnofälla med deltidsjobb och som överlämnat ansvaret för familjens ekonomi på sin partner.

– Jag hade tagit vår levnadsstandard för given och hade ingen egentlig koll – ironiskt med tanke på mitt jobb.

Nu ställdes hon inför faktum att banken inte beviljade henne ett bostadslån. Under besöket på banken kände sig Pia som en andra klassens medborgare.

– Efter ett halvår fick vi ta ett gemensamt lån så att jag kunde flytta.

Det blev en lägenhet som hon egentligen inte ville ha, men som låg hyfsat nära huset i Bromma.

Kändes smärtsamt och läskigt

– Det var smärtsamt att inte ha råd med samma standard. Han kunde behålla samma livsstil. Jag känner mig som en sämre förälder, hos mig fick vi göra mindre roligare saker och fick välja bort skidresor och bil. I sig så klart lyxproblem, men det var tungt då.

Så här i efterhand tänker Pia att hon kunde gjort vissa saker annorlunda.

– Ställt andra krav, som till exempel delad föräldraledighet.

Skammen över skulderna fick mig att tappa livslusten

Under en period skämdes hon över sin ekonomiska situation. Att gå ut och äta med de tre sönerna, som i dag är 18, 21 och 23 år gamla, var en omöjlighet. Hon var tvungen att prioritera.

– Det blir lite läskigt att jämföra dig med andra som har pengar. Bor du i ett område där folk har pengar blir det normen.

Om jag som är ekonomijournalist kan vara så obetänksam måste det finnas ett behov även hos andra

– Till viss del förstod inte folk, som att jag inte kunde följa med på resor eller gå ut och äta med barnen. De tänkte inte på hur skilsmässan hade förändrat mina förutsättningar.

– Vissa sorterade jag bort, men jag hade många bra vänner som förstod och stöttade mig.

Idag driver Pia produktionsbolaget Bildredaktionen som producerar dokumentärfilm och reportage, och frilansar även för Nyheterna på TV4.

Ger ekonomiska råd till andra

Än i dag känner hon att hon har en komplicerad relation till pengar.

– Jag kan fortfarande känna att det är laddat med pengar, om jag har råd eller inte. Men nu har jag bättre ekonomi. Det går ingen nöd på mig, jag jobbar hårt.

Erfarenheterna efter skilsmässan resulterade i boken Skilj dig ordentligt!: Separationshandboken, där hon vill vara ett stöd för andra kvinnor som ställs inför samma situation.

– Om jag som är ekonomijournalist kan vara så obetänksam måste det finnas ett behov även hos andra, tror Pia.

En positiv sak när man krisar menar Pia är att upptäcka att så många i ens omgivning gått igenom liknande saker.

– De flesta har det tufft i slutet av månaden och jag har definitivt släppt min perfekta yta och bjuder på det. Jag tror att om man vågar vara öppen leder det ofta till att andra vågar öppna sig.

Ekonomiska råd ur boken Skilj dig ordentligt!

Kompensera för föräldraledigheten

  • Du som arbetar 80 procent av heltid under tio år innan du fyllt 45 år förlorar omkring 1 100 kr per månad när du blir pensionär.
  • Arbetar du halvtid under tio år förlorar du ännu mer – du får då cirka 2 500 kr mindre i pension per månad. Så i första hand gäller det att dela jämlikt på föräldraledighet och sjukdagar med barnen.
  • Om det av någon anledning inte går, så bör den som tjänar mer kompensera den föräldralediga makan/maken för utebliven lön i ett privat enskilt sparande. Ett annat sätt kan vara att den som tjänar mer amorterar ordentligt på den gemensamma bostaden, det är ju ett slags gemensamt sparande.

Dela på pensionen

  • Mera på ämnet föräldraledighet – se upp så att fördelningen av pensioner och försäkringar inte är allt för olika, och om ni har en ojämlik fördelning av föräldraledigheten – för över premiepensionen till den som tjänar minst.
  • Om den ena maken har en privat pensionsförsäkring eller en tjänstepension via jobbet, och den andra inte har det, kan det vara läge med ett privat sparande till den som står utan. Se då till att göra det till enskild egendom genom ett äktenskapsförord.
  • En annan sak som är viktigt oavsett om man skiljer sig eller inte, är att se över vem som står som förmånstagare för försäkringen, alltså vem som ärver den om personen skulle avlida.

Experten: Vi måste våga säga att vi inte har råd

Pengar, eller bristen på dem, kan både begränsa livsmöjligheter och skapa ett utanförskap. En ofrihet i relation till andra i vår närhet som har en bättre ekonomi. Att bidra med 500 kronor till en 50-årspresent lämnar inga avtryck i plånboken för vissa, medan för andra är det veckans matbudget.

Knaper ekonomi kan leda till stress och depression men även till känslor av skam, skuld och misslyckande. Och så har vi sociala medier som bäddar för att jämföra. Skapa föreställningar om att alla andra har råd med resor, bilar och nya bänkskivor till köket.

Bjud hem vännerna att baka pizza i stället för att gå på krogen.

Foto: Shutterstock

Vad ligger egentligen till grund för att det är så svårt att våga säga: Jag har inte råd?

Maria Farm är legitimerad psykolog och författare till flera böcker. Hon menar att pengar inte har samma laddning och inte heller är kopplat till självvärdet när man är ung och kan ta ströjobb, resa och funderar på att plugga vidare. Det är senare i livet när vi börjat klättra i karriären som pengar kopplas till ett värde som person och de val vi gör i livet.

Oro för att vara ”mindre värd”

– Jag tänker att det hänger ihop med en primitiv attraktionskraft, ett kvitto och ett värde på vem jag är och vad jag gör. En person med låg lön riskerar att uppfattas mindre värd, som inte har lyckats lika bra.

Maria Farm är psykolog och författare.

Foto: Jörgen Hildebrandt

En moralisk värdering där ett ”erkännande” om brist på ekonomiska medel kan upplevas som att vi blottar de val vi gjort och gör. Det även om förutsättningarna och möjligheterna för en bättre ekonomi inte har funnits där eller ligger utanför vår egen kontroll, som vid en skilsmässa.

– Vi måste se det strukturella, det är så viktigt, annars rackar man ner på sig själv. Det blir jobbigt att prata om detta, speciellt för kvinnor. Kvinnor generellt tjänar fortfarande 85 procent av mäns lön och vi ser rapporter som visar att kvinnor tvingas leva ihop med sin man även efter separationen på grund av ekonomin.

Hur påverkas vi av att mäta oss med andra?

– Om vi backar undan från sociala evenemang endast för att det är jobbigt att jämföra oss med andra, och uppleva att vi kommer till korta, ökar risken för nedstämdhet. Det är bättre att tacka ja, ta egna initiativ till aktiviteter och jobba med sitt förhållningssätt till tankar istället.

Att inte ha råd med ett restaurangbesök med kollegorna eller en spa-helg med vännerna säger inget om ditt värde som person. Däremot kan människors olika livsstil påverka deras förståelse för vad som är normalt för andra. Här handlar det om att acceptera olika livsstilar.

– Man bör kunna säga som det är, det bidrar till att avdramatisera ämnet. Ärlighet väcker respekt.

Samtidigt understryker Maria att de är upp till var och en om man vill gå in i detaljer.

– Generellt sett kan vi alla till mans vara försiktiga med uttalanden ”vi splittar väl notan rakt av” fast några ätit för hälften av kostnaden. Eller att ha förutfattade meningar om sina vänners ekonomi. Var respektfull och tänk: Det är inte min business.

Hur kan vi förändra förhållningssättet kring pengar och bli mer förstående för olikheter?

– Ställa öppna fördomsfria frågor och utgå inte från att din nivå är andras. Inse att om vi tar bort det individuella stigmat kring pengar så tar vi bort de gamla strukturerna. Troll spricker i solen, dela med dig till andra så blir det lättare.

Tänk på att alla har olika förutsättningar

Maria Farm lyfter fram att i Sverige är vi lika för alla, och att det finns något gott i det. Tanken är fin. Men. Vad vi alla kan tänka på är att inte utgå från att alla har lika förutsättningar.

Skruva ner på kraven, det viktigaste är att ses

– Bekräfta att vi kommer från olika håll och kanter, att vi kan lägga den summa vi har möjlighet att lägga till en present, så ser vi vad vi får ihop. Utgå från vad ni kan betala procentuellt och skäms inte för det för det innebär ju samma belastning på ekonomin, och gesten är lika fin. Annars blir det snedvriden jämställdhet och inte lika förutsättningar.

En annan konstruktiv metod är att föreslå aktiviteter på olika nivåer. Maria menar att referensramarna ändras och kan justeras.

– Skruva ner på kraven, det viktigaste är att ses. Var modig och våga föreslå något annat, som ett knytkalas istället för att tacka nej till ett krogbesök. Är det inte viktigast att ses får man fråga sig vad det är för vänskap.

Vad kostar en skilsmässa?

Ungefär 30 000 gifta par per år ansöker om skilsmässa, enligt Domstolsverket. Därtill kommer alla sambor som går skilda vägar. SEB har beräknat vad en skilsmässa kostar för en familj med två hemmaboende barn varav det yngsta är 8 år. Den ena parten antas bo kvar i den tidigare gemensamma bostaden, medan den andra hyr en fyrarummare för att kunna ha barnen delvis boende hos sig. Ingen av makarna beräknas flytta ihop med någon ny partner inom en tioårsperiod:

  • Hyreslägenheten väntas kosta cirka 9 500 kronor i månaden.
  • De högre hushållskostnaderna (telefon, bredband, el) för att ha två boenden är
  • 2 040 kronor i månaden enligt siffror från Konsumentverket.
  • Kostnader för inköp av ytterligare en bil med lån, försäkring, bensin och underhåll (här har vi räknat på en Volvo S60 från 2013) på 3 850 kronor i månaden.
  • Summa: 15 427 kronor i månaden, 185 124 kronor om året. Alltså drygt 1,8 miljoner kronor under en tioårsperiod i ökade kostnader.

Källa: SEB

Läs mer:

Brad Pitts nya flickvän Nicole Poturalski är redan gift

5 saker par gör som ofta leder till skilsmässa

Victoria Beckham designar svärdotterns Nicola Peltz bröllopsklänning