Världsmästarparets nya utmaning – släpper allt

Som två envisa personer med varsin elitidrottskarriär i bagaget är både Björn Ferry och Heidi Andersson vinnarskallar av rang.

Därför är det inte så konstigt att de gick i gång på tanken att vara helt fossilfria 2025.

Och ambitionen att försöka leva så klimatsmart som möjligt har egentligen funnits hos Heidi så länge hon kan minnas – och hon i sin tur inspirerade Björn när de träffades, för 19 år sedan, berättar Heidi i telefon från elbilen mellan Ensamheten och grannkommunen Sorsele.

Vi har diskuterat intervjun fram och tillbaka, landat i att det mest klimatsmarta är att göra den över telefon, och ett krav är att fotografen tar sig till familjen fossilfritt.

– Det räcker inte att sopsortera, vi måste göra mer, konstaterar Heidi.

Det är bara tre veckor kvar tills parets andra barn Simon eller Simona (än så länge vet Heidi och Björn inte om det är en son eller dotter) beräknas födas, och i dag är Heidi och hennes farmor Elsa på väg till ett ekologiskt spa i trakten för att pyssla om sig själva.

– Vill man förändra världen måste man börja med sig själv. Det går inte att bara prata, det är handling som gäller, säger Heidi.

För Heidis och Björns del var ett av de första aktiva besluten att sluta flyga på sina resor utomlands för fem respektive sex år sedan. Innan dess hade Heidi slutat flyga inrikes för länge sedan.

– Tanken på att bli fossilfri började gro på allvar när jag 2009 blev programledare för barnprogrammet Miljöhjältarna som sändes i SVT. I samband med klimatmötet i Paris 2015 hade vi redan fattat beslut om att bli fossilfria 2025, säger Heidi.

Sedan dess har de ändrat sitt sätt att leva successivt. Ibland har de gjort stora förändringar, ibland mindre, men oavsett vilket har de hela tiden sett till att hålla koll på sina klimatavtryck och att minska dem.

Har minskat sina utsläpp med 83 procent

– Vi gör förändringarna på riktigt och vi strävar efter att leva som vi lär. För görandet är det starkaste verktyget av alla, konstaterar Heidi, innan hon förvarnar om att hon och farmor Elsa nu kommer att köra in i ett område utanför Storuman med dålig mobiltäckning.

Det är inga problem med mottagningen. Heidi hörs alldeles utmärkt när hon berättar om det viktiga verktyg som vi alla, varenda svensk, faktiskt har, även om många av oss lite slött tar det för givet.

– Vi lever i en demokrati. Det innebär att alla, varenda en av oss, faktiskt kan skriva till, eller mejla eller prata med våra politiker och på så sätt påverka, säger Heidi med eftertryck.

Sedan paret började med sin satsning på att bli fossilfria för sex år sedan har de minskat sina utsläpp med 83 procent.

– Vi gör en invägning en gång om året för att hålla koll på att vi verkligen minskar vårt fossila utsläpp, men numera händer det inte så där jättemycket, eftersom vi redan kapat så mycket, säger Heidi.

Välj en klimatsmart elleverantör

Om man vill minska sina klimatavtryck är ett bra utgångsläge att gå in på Svenska miljöinstitutets fossilvägningsverktyg, www.klimatkontot.se, och väga in sig i de fyra B:na: Bostaden, Biffen, Bilen och Begären som Björn och Heidi refererar till.

– Det täcker egentligen in hela livet, förklarar Heidi.

När det kommer till det första B:et, Bostaden, gäller det att fundera igenom saker som uppvärmning av bostaden, elavtal och vitvaror.

– Att välja en klimatsmart elleverantör kan alla göra. Själva har vi aktivt valt elleverantör, har köpt vindkraftsandelar och har egna solceller och vi säljer elöverskottet under den ljusa årstiden, säger Heidi. Vi har även investerat i solceller i Afrika via trine.com, säger Heidi.

Oavsett om man bor i eget hus, bostadsrätt eller hyreslägenhet kan man påverka, menar Heidi. Själva har de sin fasta punkt i ett radhus i Storuman, även om de har sitt fritidsboende i ett ekohus i Ensamheten.

Familjen Andersson-Ferrys radhus värms upp av fjärrvärme, och en gång om året kontaktar Heidi anläggningssansvarig underhållstekniker på kommunen för att prata om hur mycket fossil olja som används vid köldknäpparna. Samtalen har gett resultat och Heidi har nu fått veta att uppvärmningen kommer att vara helt baserad på biobränsle inom det närmaste året.

– När det kommer till bostaden behöver man också fundera igenom om det är nödvändigt att renovera, och att, om man landar i att man behöver renovera, göra det utifrån ett hållbarhetstänk, säger Heidi.

Det andra B:et, bilen, står egentligen för transporter. För paret Andersson-Ferry innebär det att de cyklar eller åker tåg och buss så långt det är möjligt. De har också investerat i en elbil, och eftersom de valt en klimatsmart elleverantör och har solceller kan de med gott samvete ladda sin bil.

– Men bilen tar vi bara i undantagsfall. Vi har en lastcykel med dubbdäck som vi använder året runt, och i samband med att Björn kommenterar skidskytte för SVT tar han tåget över hela Europa, även om det tar längre tid än flyget, säger Heidi.

Vad många inte är medvetna om är att det vi lägger på våra tallrikar, maten, står för en stor del av världens utsläpp. Genom att välja matsedel med omsorg kan du alltså göra mycket för klimatet, varje dag.

– Eftersom både Björn och jag jagar äter vi mycket viltkött, något som i allra högsta grad är klimatsmart, konstaterar Heidi.

Äter efter säsong och minimerar matsvinnet

Men hon och Björn har tagit köttfrågan ett steg längre. Där många jägare kastar stora delar av djuret, använder de sig av gamla metoder och tillagar så mycket som möjligt av djuret.

– Farmor Elsa har till exempel lärt mig att äta älgmule, och Björns mammas paradrätt är älgtunga med svampstuvning. Vi använder dessutom benen till buljong, som blir bra bas i soppor och grytor.

Med skogen inpå knuten är det inte bara viltkött som hamnar på tallriken. Om höstarna plockar Heidi och Björn både svamp och bär, och de är självförsörjande på potatis. Genom att äta efter säsong och minimera matsvinnet minskar de klimatavtrycket ytterligare.

Det fjärde B:et, som Heidi valt att sammanfatta med ordet begär, står för konsumtion.

– När vi blir sugna på att köpa något nytt ställer vi oss alltid frågan ”Behöver vi verkligen det här?”. Ofta inser vi då att det handlar om en impuls, och om vi bara väntar ett slag med att trycka på köpknappen, lägger sig begäret, förklarar Heidi.

I de fall köpsuget fortfarande finns kvar, försöker hon och Björn i stället för att köpa nytt kolla in second hand-marknaden alternativt låna eller hyra saker.

Köper allt utom löparskor, madrasser och vitvaror i andra hand

– När det gäller friluftsprylar eller saker till barnen är kläd- och prylbytardagar fantastiska. Det går nästan alltid att hitta det man letar efter, säger Heidi.

Men, säger hon strax. Det finns vissa saker som lönar sig att köpa nya. Dit hör till exempel löparskor, madrasser och energisnåla vitvaror.

Däremot ser varken hon eller Björn något ofräscht i att köpa underställ eller lakan second hand.

– Första gången jag köpt sängkläder second hand tyckte Björn att det var superäckligt, men då kontrade jag: ”Har du aldrig bott på hotell?” Och det har han givetvis gjort, och han kom på att när han gjorde lumpen slängdes ju alla strumpor och kalsonger in i tvätteriet och ut hämtade man bara tvättade kläder – mest sannolikt inte de man själv lämnade in. Samma sak gäller lakan: På hotell sover man ju också i lakan som andra människor sovit i. Så länge allt tvättas ordentligt är det inte det minsta ofräscht.