Det ser ut som att i Dalarna har vi inga i kö.
Det ser bra ut och sen får du bonus om du har gjort rätt då får du mer pengar.
Så att man kallar det för kömiljonerna också.
Så att du visar en fin fasad utåt.
De här barnen, som det har sett ut som att de har fått hjälp, har inte fått hjälp.
Om du är 13 år och har blivit våldtagen, då ser det ut som att du fick komma och få traumaterapi och få hjälp direkt.
Men det vet du inte. Den flickan kan ha väntat i tre år.
Det ser ut som att de får hjälp men de får sätta sig i ett väntrum och vänta.
Man vet inte hur många som sitter i det väntrummet. Hundratals eller...
Och hur länge kunde de sitta i väntrummet?
Flera år.
Och det här pågår i Sverige idag.
Varför känner du att du inte kan jobba där längre?
Det går inte att vara delaktig i den organisationen. Det går inte.
Det blir inte bra för barnen heller.
Varför går det inte?
Det är ett ledarskap som tystar, som mörkar, där du får direktiv.
Du får inte säga något. Du får inte gå ut i media. Det ska vara locket på.
Det är inte det viktiga att rädda barnen och hjälpa dem och föräldrarna. Det är andra saker som är viktiga.
Vad är det som är viktigt då?
Vad är det som är viktigt? Det är viktigt att det ska se bra ut.
Om det fortsätter så här, vad kommer att hända?
Det som kommer att hända är att barnen dör. Och de dör på riktigt.
Och de kommer att ta liv av varann också.
Och sen kommer de att bli unga vuxna som mår jättedåligt.
Och så kommer de som överlever att bli vuxna som får barn.
Så det är som en lavin i Sverige som pågår.
Där det bara blir större och större psykisk ohälsa som sprider ut sig.
Det är sjukt där. Det är en sjuk organisation.
Undertextning.nu