Därför fylls serier och filmer med allt mer naket

Mina bröstvårtor är väldigt känsliga och såklart min klitoris och jag har faktiskt något som man kallar för G-punkt. Hur ska jag förklara var den ligger? Jag kan rita. Det känns som… tre cm in i min vagina finns ett ställe där det är helt underbart. Den har jag nytta av när jag har samlag och det kan jag tala om för honom som jag har sex med, att där … Jag kan guida honom. När han är där inne så: ’Kan du flytta lite till vänster?’ Man måste guida dem om man ska få till det och då kan jag komma vaginalt. Jag kunde inte det när jag började med sex, men sedan kände jag att där är det ju skönare. Man var för ung och vågade inte säga till. Det är där han ska vara för att jag ska få en vaginal orgasm. Nu kan jag säga det. G-punkten känner jag också om jag använder en dildo. Då vet jag precis vart jag ska med den.”

Stycket är hämtat ur Naket, dramatikern och regissören Åsa Kalmérs nyutgivna debutbok, som är sprungen ur samtal om det mest intima. Som i en typ av tidsdokument blottlägger 21 kvinnor – mellan 94 och 40 år, alla med vitt skilda bakgrunder – där sina innersta tankar om sex, kärlek, döden och kroppen.

– Jag vill ge en nyanserad och mång­fasetterad bild av kvinnors sexuella ­utveckling och kärleksliv som ger igenkänning. Många läsare upplever att de fått inspiration och stärkts av att ta del av kvinnornas erfarenheter och hemligheter. Förhoppningsvis kan rösterna i boken bidra till att minska prestationskraven hos båda könen i sex­a­kten. I bästa fall kan den verka för ett mer nyanserat möte mellan könen och öka jämställd­heten, säger författaren själv om boken.

Nu är Åsa Kalmér långt ifrån ensam om att lyfta ovannämnda ämnen inom svensk litteratur just nu. Tvärtom är kvinnlig njutning huvudtema i flera aktuella böcker, exempelvis influencern Margaux Dietz Alexa. Den erotiska debuten blev en snackis inför lanseringen förra hösten – inte minst när det framgick att det med romanen även följde en spin-off i form av en podcast om nio avsnitt.

Syftet med berättelsen om Alexa, sa författaren i en intervju i SVT:s morgonstudio, var att ”hjälpa kvinnor att ta tillbaka rätten till sin sexuella identitet”. Dietz ord om att hon därtill haft som drivkraft att skriva en bok där kvinnor förvisso ska säga nej när vi vill, men lika mycket ”säga vad vi tycker om när vi vill njuta, och stå för det” rimmar väl med en attityd som briserar i hela kulturen just nu.

Kvinnlig njutning är högaktuellt

Devisen om att kvinnlig njutning är nutidens lilla svarta sammanfattas nämligen rätt bra i meningen om 2022 som Året jag slutade prestera och började onanera – titeln på filmveteranen Erika Wassermans regidebut som har premiär i höst. Det är en dramakomedi om 39-åriga karriäristen Hanna – en huvudroll som görs av uppmärksammade Katia Winter – som kortfattat och bokstavligen skildrar en kvinna som ”tar saken i egna händer efter att ha blivit dumpad”. En berättelse som förvisso berättar om en kris mitt i livet – men likväl om vinsten i form av förmågan att kunna älska och njuta av sig själv.

Det är ett tema som också känns igen efter två år av seriemaraton i hemmakarantänen. Post pandemin skriker vi möjligen efter alle­handa sociala stimuli – kvinnlig njutning på skärmen har vi dock inte förvägrats. Många som streamade loss på serier som Sex/Life – eller för all del onaniscenerna i svenska Älska mig och Kärlek och anarki – slogs nog av ett slags nytag i framställningen av de kvinnliga karaktärerna.

Den förstnämnda, som skildrar Billie, en nästintill tråkperfekt hemmafru som plötsligt börjar fantisera om sitt heta ex, leder till så explicita sexscener att vi knappt trodde de kunde existera i amerikanska serier. Här är nidbilden av sexakten med kvinnan som ligger i behå (helst under täcket) som bortblåst. Tvärtom är Billies nakenhet lika fysisk som lustfylld. Tycka vad man vill om Sex/Life i sin helhet, men kvinnlig tillfredsställelse råder serien inte brist på.

Det gör inte heller den lika omtvistade And just like that. Nu kretsade den ­största snackisen om uppföljaren av Sex and The City visserligen kring Carries agerande vid Mr Bigs hjärtattack, men Mirandas mega­­orgasm har även den varit uppe för ­debatt. Att Miranda, liksom Billie, vaknar upp ur sin sexuella tristess mitt i livet, och fattar att sexuell njutning kan – och ­bör – vara något så mycket mer än de får i sina äktenskap, tycks också det vara ett tema i tiden.

Sexinspiratören Marika Smith, som håller kurser i ämnen kring kvinnlig sexualitet och har podden Sex på riktigt, talar om dagens hajp av den kvinnliga lusten i termer av en ”no more fucks to give-grej”. Bland sina klienter märker hon att fler och fler kvinnor inser att de kommit till något slags spärr i livet. Att det plötsligt känns helt omöjligt att fortsätta leva som de gjort – med ­an­-passning till vad samhället, män och ­normen vill.

– Och i det är det ofta sexualiteten som vaknar först. Typ ”nu ska jag fanimej ligga som jag vill”. Men vad innebär det då? Är man van vid att anpassa sig, skapa god stämning och inte lyssna inåt är det svårt att veta vad man själv egentligen tänder på och vill bejaka. Det kan vara ett av skälen till efterfrågan på ett rikare utbud av vad kvinnlig sexualitet kan innebära. Och det i form av allt från kurser och böcker till tv-serier, musik och debattartiklar.

Erotiska appar alltmer populära

Ja, den kvinnliga sexualitetens blomstring spiller som synes över på andra områden än kulturens. Exempelvis är populariteten för erotiska appar på rejäl ­fram­marsch. Enligt det amerikanska affärsmagasinet Forbes spås de omsätta över 100 miljarder dollar inom fyra år och inte minst i Sverige har en rad nystartade företag nischat sig på den så kallade audioerotiken. En utveckling som främst leds av kvinnliga entreprenörer som jobbar för att göra kvinnlig njutning mer tillgänglig och mindre tabu­belagd. Nu har så kallad FLN-­litteratur (”flärd-lidelse-­njutning”) och Harle­­quin­läsning länge utgjort en livaktig genre i litteraturhistorien, men att det handlar om en uppdaterad version av 1980-talets, i folkmun kal­lade, ”tant­snusk” råder föga tvekan om.

– Vi brukar skoja om att vi är en ”Mitt Livs Novell 2.0”. Vårt fokus är kvinnlig njutning och att kittla dina ­begär, säger Beatrice von Schwerin som tillsammans med Lisa Leuhusen startat Blanchestories, en av flera svenska audioerotiska ­appar.

Lusten att ge uttryck för kvinnans lust speglas så klart även i poddar och sociala medier. I Ann Söderlunds och Sanna Lundells podd Inte din morsa avhandlas kåthet och orgasmer lika transparent och osentimentalt som i Feminas bloggare Sofia ”PT-Fia” Ståhls om ”den kvinnliga runken”. Idén om en dos vardaglig självtillfredsställelse som en manlig företeelse gör PT-Fia bestämt upp med:

”Att ha en stund där man ger sig själv sin fulla uppmärksamhet är inte bara avstressande, det är att öva på att prioritera sig själv. Att sätta sig själv främst. Något som många tycker är enormt svårt, kanske till och med omöjligt. Att då ta en stund som bara är för sig själv, för att ge sig själv njutning och att bara vara i sitt eget sällskap är så bra träning på detta.”

Kvinnlig sexualitet IRL

Ovannämnda väcker frågan huruvida all diskussion och exponering verkligen främjar den kvinnliga sexualiteten IRL. Ökningen och nyanseringen av den kvinnliga lusten i böcker, filmer, poddar och så vidare bidrar självklart till att vi snackar om den – men hur påverkar den vår drift i praktiken?

– Att prata om den är förstås steg ett, men nästa steg är att göra det på ett sätt som ­faktiskt är till nytta. När Sex and the City kom 1998 fick kvinnor visserligen tillåtelse att prata om sex, samtidigt gav den en ganska missvisande och ofta sunkig bild av sexualitet och kvinnlig njutning, säger Marika Smith.

Tursamt nog, menar hon, har dagens vurm för kvinnlig lust inom populärkulturen berikats med en ytterligare en dimension: den som tar hänsyn till vetenskapen och expertisen.

– I dag anlitas intimitetscoacher för sex­scener och relationsterapeuter som ­konsulter när man vill skriva trovärdiga och nyanserade skildringar av relationer i serier och på film. Men det är fortfarande en del dumheter kvar att rensa bort. Min uppmaning till kulturskapare är visserligen att ­skapa mer på temat sex, men att göra ordentlig research så att det som skildras är realistiskt och bygger på kunskap och moderna värderingar om sex. Jag vill aldrig mer se en filmscen med en kvinna knullad mot diskbänken, få orgsam utan en hand på klitoris … säger Marika Smith.

Även Åsa Kalmér håller med om att synen på kvinnlig njutning är under förändring. I mötet med de 21 kvinnorna som medverkar i boken var det föga förvånande tydligt att 60-talets omdebatterade sexuella frigörelse såväl som p-piller hade stor betydelse för ett rikare och roligare sexliv. Det hon överraskades av var att kvinnorna tog för sig mer ju äldre de blev. Och att många upplevde att de, även om deras sexuella hunger avtagit, fick ett rikare sexliv med åldern.

– Även om kvinnornas sexuella preferenser såg lite olika ut detaljmässigt är vi mer lika än vi tror när det handlar om njutning. Och bra sex kan man alltid ha om man kommer underfund med vad man själv njuter av. Det handlar om att förstå att man måste ta ansvar för sin egen njutning – att den inte bara är något man kan lägga över på sin partner, ­säger Åsa Kalmér.