Dolly Parton visar sitt naturliga hår utan peruk
Nu berättar sångerskan att hon nästan uteslutande använder sig av peruk.
Samtidigt har vi bläddrat i arkiven och hittat en bild där hon visar upp sitt naturliga svall!
”Jolene, Jolene, Jolene, Jolene”-sångerskan Dolly Parton, 75, är alltid uppiffad till tänderna när man får se henne uppträda på scen. Det är glittriga kostymer, välskräddade dresser – och alltid ett stort blont hår. Härom året berättade countrydrottningen att hon för det mesta använder sig av peruker när det är dags för konsert eller när hon medverkar i sammanhang där hon ska visa upp sig.
Därför har Dolly Parton aldrig en dålig hårdag
– Det är inte så att jag bär peruk hela tiden, men jag puffar alltid upp mitt hår. Jag gillar att ha flashigt hår. När jag går omkring hemma har jag mina små scrunchies, och jag brukar alltid sminka mig lite och fixa till håret så sött jag bara kan. Peruker är så himla bra, jag är en upptagen person och nu har man så många alternativ. Jag har heller aldrig en dålig hårdag, vilket är toppen!, sa Dolly Parton till amerikanska ELLE i fjol.
Hennes stora blonda svall är minst sagt Dolly Partons signatur style med stort S. Så frågan är om man ens skulle till att känna igen henne om man ramlade på henne på stan där hon endast har sitt hår uppsatt i en scrunchie mitt på huvudet. För en tid sedan delade Dolly Parton med sig av en bild från förr där hon visar upp sitt naturliga barr, för första gången på lång tid enligt magasinet Womans world.
Dolly Parton visar håret utan peruk
I samma veva delade hon med sig av omslaget på sin bok, Dolly Parton, Songteller: My Life in Lyrics på sin Instagramstory med bildtexten:
”Om ni undrar, så japp! Det där är mitt riktiga hår.”
Dolly Parton: ”Det här är den jag är!”
I intervjun med amerikanska ELLE förklarade Dolly Parton även om den gången när hennes mentor och vän, Chet Atkins, försökte övertyga henne om att ändra sin stil där i början av hennes karriär. Chet Atkins menade att människor skulle ta henne mer seriöst ifall hon tonade ner sin look något.
– Men jag sa ”Vet du vad? Jag kan hålla reda på de två. Det här är den jag är.” Och inte bara att jag inte ändrade min stil och tonade ner, jag kom fram till att om min insats är på riktigt bra, så skulle människorna där ute en dag förstå det.
– Det handlade mycket om att veta vem jag var, och att vara tacksam för den man är. Känna sig trygg i det sättet som jag valde att framföra mig själv på. Om jag var glad, så kunde jag göra andra människor glada.
