Galenskaparnas Peter Rangmar blev bara 40 år – gruppens chock
När han gick bort av hudcancern bara 40 år gammal såg det ut att bli slutet för gruppen.
– Lusten var noll just i det tragiska, har Claes Eriksson berättat.
Peter Rangmar var en av originalmedlemmarna i barbershopkvartetten After Shave, och från det att gruppen slog ihop sig med Galenskaparna 1982 var han med i samtliga produktioner som gruppens yngsta medlem.
Men Peter Rangmars liv slutade i tragedi – han blev också humorgruppens första medlem att gå bort. Den 24 maj 1997 gick han bort till följd av hudcancer, malignt melanom, bara 40 år gammal.
Sin sista roll gjorde han i filmen Monopol ett år innan – och där ställde han krav kopplat till hans sjukdom, utan att de andra i Galenskaparna & After shave förstod det.
– Det finns en scen där han ska ligga i ett solarium, det vägrade han göra. Då bytte vår ljustekniker alla lampor så att det var ofarligt men såg okej ut, men det var en jätteapparat, det var lördag. Jag hade inte tänkt på det men han kopplade ihop det med sin sjukdom, att det var riskfyllt, har Galenskaparna-grundaren Claes Eriksson berättat i podcasten Nemo möter en vän.
Ville lägga ner efter dödsfallet
Claes Eriksson berättar att vännens död kom som en chock, trots att de visste om att han hade opererats tre gånger. Gruppen kunde inte ta in hur sjuk Peter Rangmar var.
– Vi visste alla att han hade det här, han hade opererats tre gånger och för varje gång är chansen mindre att man klarar sig, att det återkom hela tiden var ju väldigt oroande men vi förstod inte, eller ville inte förstå. En månad efter första genomgången av Alla ska bada gick han bort, då blev allt runtomkring oerhört meningslöst. Det blev en enorm sorg. Vi hade möten om hur vi skulle göra. Ett tag pratade vi om att lägga ner alltihop, sa Eriksson i podcasten.
Efter att ha funderat om de skulle lägga ner helt så bestämde de sig för att hylla sin avlidne vän genom att fortsätta.
– Lusten var noll just i det tragiska, men sakta men säkert tar lusten tag i en och man måste leva vidare, livet är ju hänsynslöst på det viset och då fanns den här föreställningen att hänga fast vid. Det blev en räddning ur sorgen, hade vi splittrats hade vi kanske aldrig återförenats. Men jag hittade inte tillbaka i den föreställningen, därför är det inte så bra som den kunnat bli. Den sitter inte riktigt ihop, säger han.
