Rikard Wolffs tragiska kamp före sin död
Den 17 november 2017 gick han bort, bara 59 år gammal.
– Han dog fridfullt. Hur pratar man ens om det? Han dog inte smärtsamt, sa Colin Nutley efter vännens bortgång.
Rikard Wolff var en av Sveriges mest folkkära skådespelare, med roller i filmer som Änglagård och Apelsinmannen, samt rösten till Scar i Lejonkungen, på sitt cv. Han var också en hyllad teaterskådespelare i flera decennier, som uppträdde på alla de största scenerna, och dessutom släppte en rad album.
Men sina sista år i livet kämpade Rikard Wolff med en flera hälsoproblem – han drabbades nämligen av både kol och lungemfysem. I podcasten Tankar med, med Daniel Redgert, berättade Rikard Wolff att han haft problem med lungemfysem sedan barnsben, men att det blev värre av att han rökt.
– Grunden är ett ärftligt emfysem som jag haft sedan födseln. Brorsan har också. Han har transplanterad två gånger. Mina lungor är usla. Men jag har inte skött mig. Jag har rökt och druckit sprit och jag har tyckt om att sitta uppe sent på nätterna och inte sova och snacka skit med folk till 7 på morgonen, sa Wolff i podcasten, och konstaterade att han hade tät kontakt med läkare.
Rikard Wolffs lungproblem blev värre
Under 2017 blev problemen med lungorna allt värre, och i augusti tvingades han ställa in sin planerade föreställning. Med en bild på sig själv i en sjukhussäng gav han beskedet till fansen att det inte blir någon föreställning för honom.
"Jag tillbringade gårdagskvällen, inte med er, glittrande gator och ljuvlig musik, utan stirrandes ut från min sjukbädd. Jag längtar efter er, jag saknar er. Snart är jag på benen igen och då ska vi fortsätta drömma en omöjlig dröm, den dröm som Jacques Brel aldrig slutade tro på", skrev han på Instagram.
Men Rikard Wolff kom aldrig på benen igen. Efter tre månaders sjukhusvård gick skådespelaren bort, den 17 november 2017. Han blev 59 år, och sörjdes bland annat av nära vännerna Helena Bergström och Colin Nutley, som var på plats på sjukhuset samma dag som han dog. Nutley berättade för Expressen om sitt sista möte med vännen.
– Vi var med Rikard. Vi var en grupp där imorse, på sjukhuset. Det var så jag fick veta. Han dog fridfullt. Hur pratar man ens om det? Han dog inte smärtsamt. Det är för svårt och för nära för att prata om. Sista gången jag pratade med Rikard var han varm, rolig. Han var Rikard.
