Sighsten Herrgård berättade om sin aids – var först att våga
Modekarriären överskuggades dock av att Sighsten smittades med hiv, och blev den första kända personen i landet att våga berätta om sin aids-sjukdom.
— Jag har ingen lust att tillbringa min sista tid på jorden i mitt förflutna. Jag vill leva så mycket som möjligt i nuet, sa Sighsten i sin sista intervju.
Under 1960-talet var modedesignern Sighsten Herrgård ett av Sveriges främsta modenamn utomlands. Efter att ha studerat på Beckmans prestigefulla designskola flyttade han till Milano där karriären snabbt tog fart. När 70-talet kom rullande grundade han modellagenturen Stockholmsgruppen, och balanserade jobbet som designer med att vara både modell och festfixare i den svenska huvudstaden. Han blev känd för sitt unisexmode, och specifikt en overall i mjukt tyg, som satte tonen för tidsperioden.
Sightsen Herrgård blev hiv-positiv
Mycket av Sightsens gärning som designer har dock överskuggats av hans sista år i livet. 1987 gick han ut och berättade offentligt att han blivit hiv-smittad. Att vara så öppen med sin hiv-diagnos var unikt i Sverige då – Sighsten Herrgård blev den första offentliga personen som vågade prata om den då dödliga sjukdomen.
Några månader före sin död, den 20 november 1989, gjorde Sighsten Herrgård sin sista intervju med gaytidningen Reporter. Intervjun publicerades först efter hans bortgång, och har sedan dess återpublicerats av QX. I intervjun berättar designern om sjukdomskampen, och hur de två åren han levde med diagnosen innan aids tog hans liv var längre än han vågat räkna med.
– Jag var väldigt sjuk för en tid sedan, berättar han. Ont i skallen, i halsen och överallt. Jag var på väg nedåt. Men så gav de mig kortison. Och det vände på tre dagar. Det var en lycka eftersom jag hade så jävla ont att jag grät när jag åt. Och sen dess har jag gått upp elva kilo, sa Sightsen i intervjun.
Sightsen Herrgård ville informera om aids
Kortisonbehandlingen fyllde Herrgård med energi, och under sina friskare perioder var han angelägen att vara med och sprida kunskap om sjukdomen, som det på 80-talet spreds mycket felaktig information om. Designern lät medvetet sitt namn och nummer stå kvar i telefonkatalogen för att kunna svara på folks frågor.
– Jag tycker inte att någon fråga är dum. Jo, förresten: myggorna, sa han, och syftade på att en fjärdedel av svenska folket 1989 trodde att hiv kunde smitta via insekter.
Sin sista tid i livet sorterade Sighsten i sin karriär, och katalogiserade sina verk för Nordiska muséet – något han liknade vid att skriva testamente.
– Jag har ingen lust att tillbringa min sista tid på jorden i mitt förflutna. Jag vill leva så mycket som möjligt i nuet.
