Så har Ann-Sofie inrett hållbart med vintage

Högt upp på en kulle i centrala Linköping, omringat av stora träd, ligger ett ­bostadshus från 1913. Hit flyttade textilkonsulenten Ann-Sofie Svansbo och hennes man Lennart Larsson för sju år sedan. De föll för den otroliga rymden i bostaden som har tre salar, kök och jungfrukammare fördelade över 130 kvadratmeter. Det är högt i tak och de stora fönstren silar in ljuset som sommartid reflekterar ­trädens grönska.

– Ibland känns det som att man gungar i trädtopparna när man ser ut genom fönstren i maj.

Paret flyttade hit från ett mindre boende och när de kommit på plats var det uppenbart att de behövde fler möbler för att fylla de stora salarna. Dessutom fanns det ont om förvaring att ställa allt från böcker till ­husgeråd på.

– Så det blev något år i flyttkartonger innan vi ­verkligen kom på plats.

Inredningsintresserade konsthantverkare

En av anledningarna att det tog lite längre tid är att de båda är inredningsintresserade konsthantverkare. Ann-Sofies expertområde är textilier och Lennarts smide, och tillsammans har dessa två färdigheter hjälpt paret att möblera den vackra våningen med egendesignade möbler och accessoarer. Lennart har tillverkat hyllor och bord till alla rum och Ann-Sofie har vävt mattor, sytt kuddar och pyntat med torkade växter. Ibland samarbetar de, den snygga dagbädden i sovrummet har till exempel Lennart svetsat och Ann-Sofie sedan klätt i ett lappverk av återanvända Harris Tweed-stycken.

– Det finns inget i smide här som inte är egentillverkat och samma sak gäller de flesta textilier.

Dessutom är de intresserade av varandras hantverk. Lennart har till exempel ofta en idé om vilket slags tyg som ska matcha hans möbler.

– Vi pratar alltid om inredning och om vilket uttryck saker har. Vi är inte alltid överens, men vi gillar båda att ha det avskalat och att våra möbler har hög kvalitet och andas tidlöshet, så till slut brukar det bli bra, berättar Ann-Sofie.

Modernt med många inslag av vintage

Stilen i hemmet känns samtida och modern även om inredningen till stor del består av arvegods, auktionsfynd och egentillverkade möbler.

– Jag tycker att det är viktigt att ta hand om det man har och satsar därför alltid på kvalitet. Sådana möbler har alltid mer själ än ”slit och släng”-objekt. Samtidigt gillar jag att förnya mig. Men i stället för att köpa nytt möblerar jag om och pyntar med textilier eller med sådant jag hittat i naturen, säger Ann-Sofie.

Känslan för kvalitet och återbruk har hon med sig hemifrån, hennes mamma höll alltid på med hantverk och tyckte det var viktigt hur det såg ut runt omkring henne. Innan Ann-Sofie bestämde sig för att jobba med inredning och slöjd höll hon dock på med musik. Men så fick hon ett jobb på Ikea och förälskade sig i inredning, textilier och gestaltning.

– Sedan var det när jag inte fick åka med och bygga upp ett nytt varuhus i Spanien, eftersom det var för mycket att göra hemma i Örebro, som jag sökte nytt jobb. Det utannonserades en tjänst som hemslöjdskonsulent i Östergötland och jag var helt enkelt besviken, uppgiven och sur just då, så jag sökte jobbet. Ibland är det bra att bli förbannad.

I dag är hon nyligen pensionerad från jobbet som textilkonsulent och lärare på Linköpings universitet. Men det verkar inte som att idén är att dra ner på ­tempot, utan snarare att lägga tiden på annat. Tillsammans med Lennart ska Ann-Sofie strax öppna en egen konsthantverksstudio, Anne-Sofie Svansbo Show/shop, där de kommer att arbeta med sina respektive hantverk samt med gemensamma projekt. Studion kommer att ha en liten butik och vara öppen under timmarna paret är där och arbetar. Och förutom att skapa textilkonst och verk i naturmaterial kommer Ann-Sofie även att skriva hantverksböcker på teman som stickning och broderi. Hon har tidigare gjort ­­liknande böcker, ofta om specifika textiltekniker från Östergötland, där kulturhistoria varvats med praktiska tips.

– Det är roligt att konsthantverk och slöjd har fått ett uppsving på senare tid. Man märker att material som till exempel lin har fått en riktig renässans. Jag tror att man söker en äkthet i de här oroliga tiderna, att man vill klamra sig fast vid sådant som känns tryggt och har ett längre liv. Då är konsthantverk ­perfekt.

Styling: Gill Renlund