42 procent av alla kvinnor ogillar sin kropp: ”Finns mycket pengar att tjäna”

Tiktok-expriment: Så snabbt ändras algoritmerna för en 13-åring

”Det finns en rätt sorts kropp och en fel sorts kropp. Ingen säger det rakt ut. Ett tag var det bröst och rumpa. Nu är det benigt som gäller igen. Tiktok svämmar över av pro-ana-material och kommentarer som 'she's giving bones'”.

Johanne, 25, Danmark – The Nordic Women Report.

För många kvinnor är självhat och komplex kring den egna kroppen en del av vardagen. Från att vi är små får vi lära oss att våra kroppar och utseenden inte riktigt duger som de är – vi är antingen för långa eller för korta, för raka eller för kurviga, för tjocka eller smala på fel sätt.

– Kvinnor har alltid förväntats bry sig om sitt utseende. Det finns en marknad, och mycket pengar att tjäna på att göra kvinnor osäkra. Vi ser idealen hela tiden, så fort vi tar upp vår telefon. Även om man försöker styra sitt eget flöde så kommer det ju upp, säger Emma Severinsson, historiker och lektor i modevetenskap, som forskat på skönhetsideal i 1920-talets svenska veckopress.

Medan kvinnor i äldre generationer hade skönhetsidealen ständigt närvarande i veckotidningarnas bantningstips och reklamkampanjer, fick de som växte upp under 90- och 00-talet vänja sig vid att kända kvinnor kallades för fläskiga valar i tjejtidningarna om de gått upp några kilon, eller att Anne Hathaway i sin storlek 36 var tjock i filmen Djävulen bär Prada.

Under några år på 2010-talet såg vi en skiftning och kroppspositivism blev ordet på allas läppar – vi skulle lära oss att älska våra kroppar oavsett storlek, och kravet på mer inkluderande tänk inom både mode- och skönhetsbranschen väckte het debatt.

Men allt går i cirklar, och som motreaktion till kroppspositivism ser vi nu en större kroppshets och hårdare smalhetsideal än på många år.

The Nordic Women Report är en studie som gjorts på uppdrag av Aller Media Nordic, för att kartlägga nordiska kvinnors mående, förväntningar och värden i livet. Under våren 2025 intervjuades 1000 kvinnor i åldrarna 18-75 i Sverige, Norge, Danmark och Finland – och undersökningen talar sitt tydliga språk.

I The Nordic Women Report uppger 42 procent av de tillfrågade att de ofta är missnöjda med hur deras kropp ser ut, medan 26 procent upplever att de inte passar in i de rådande kroppsidealen. Hela åtta av tio är trötta på samhällets fokus på fysiskt utseende, och sju av tio önskar se fler naturliga kroppar i sina sociala medier-flöden.

Så påverkas unga av sociala medier

Det är nu inte längre tjejtidningar och filmbranschen som är den största boven för utseendepropagandan – det är sociala medier. Framför allt är det tonårstjejer och unga kvinnor som påverkas negativt.

– Jag tror sociala medier spelar stor roll tyvärr. Det är uppenbart att väldigt många unga kvinnor lägger mycket tid på sociala medier, där de väldigt ofta exponeras för osunda kroppsideal. Det har lett till en större utseendefixering, vilket i sin tur kan leda till ätstört beteende eller till och med ätstörningar, säger Lisa Thorell, professor i utvecklingspsykologi vid Karolinska institutet.

Sociala medier hjälper användarna att hitta nya ”fel” på sin kropp – studier visar att användande av sociala medier-appar kan ta fram komplex man inte visste att man hade, främst bland yngre kvinnor.

– Studier visar att man är extra känslig för det här under tonårsperioden. Men vi ser också nu en generation som vuxit upp med sociala medier som är vuxna nu, och fortfarande är väldigt fixerade vid sociala medier i 20-30-årsåldern, säger Lisa Thorell.

Mår unga sämre idag?

– Det skulle jag definitivt säga. Vi har sett en jättestor ökning i den psykiska ohälsan ren allmänt bland ungdomar och unga vuxna, och den uppgången började precis när Iphonen kom. Sen har det bara blivit värre och värre. Sen hände ju andra saker i Sverige då, som att man gjorde om läroplanen – men man har sett det här i andra länder med som inte fått ett nytt skolsystem. Så mycket tyder på att sociala medier haft en påverkan, säger Lisa.

I en undersökning som Dove har gjort med Norstat, där över tusen svenska kvinnor i åldrarna 16-29 år tillfrågats, kommer det fram att 52 procent av kvinnorna upplever att det finns ”väldigt mycket” kroppshets i samhället i dag, och ännu fler än så – 68 procent – menar att sociala medier gör att de jämför sig mer med andra.

De som mår sämst av att använda sociala medier är dock ofta de som redan mår dåligt, och användandet av sociala medier kan bli en ond cirkel.

– De som redan har låg självkänsla och har ångest eller depression har också en större tendens att söka sig till sådant material på sociala medier, som kan förstärka den negativa självbilden.

Snäva kroppsideal inget nytt – tyvärr

Det internaliserade kroppshatet hos kvinnor är dock inget nytt påfund, konstaterar historikern Emma Severinsson.

– Ofta tänker vi att det blir värre och värre, och på många sätt blir det ju det, men det är också skrämmande likt hur det har varit. Om vi tittar på de senaste hundra åren så har det varit ett smalt ideal hela tiden. På 20-talet blir den riktigt slanka kvinnokroppen modern, och det kommer nya produkter som bantningspiller, olika dieter och program för gymnastik. Det var verkligen ett fokus på att man skulle hålla sig smal. Kvinnor skulle vara ”pojkaktigt slanka” sa man.

Under de efterföljande årtiondena skiftade idealen fram och tillbaka mellan smal med timglasfigur – som under 50-talets korsett-comeback – och mager – som på 60- och 90-talet. Genom alla år har den negativa inverkan som snäva ideal har på kvinnors hälsa också varit ständigt närvarande.

– I slutet av 20-talet kom det rapporter i de svenska veckotidningarna om hur skådespelare i Hollywood hade insjuknat för att de inte hade ätit. På den tiden skrev man inte ätstörning rakt ut, men det fanns precis som i dag. Det är en lång och sorglig historia av den väldigt tydliga baksidan av skönhetsidealen, säger Emma Serverinsson.

Snäva kroppsideal och vikthets är alltså något kvinnor fått utstå i alla tider – men det måste få ett slut. Därför väljer Femina, tillsammans med våra systertidningar i Norge och Danmark, att publicera reportageserien Smalgoritmen – tidigare generationer må vara förstörda, men låt oss tillsammans rädda de unga tjejer som växer upp i dag från samma skeva kroppsbild som vi kämpat och kämpar med.

Chefredaktörerna för Nordens tre största livsstilsmagasin går nu samman och sätter ner foten mot techbolagen, som lovar runt men håller tunt när det kommer till vilken typ av material som ska nå unga.

Feminas reportrar Lou Mikko och Anna Larsson skapade ett Tiktok-konto åt en fiktiv 13-åring för att se vilket material en vanlig tonårstjej möts av i den populära appen, och möttes då av flertalet videoklipp kretsande kring vikt och träning – trots att Tiktok själva menar att material kopplat till ohälsosamma kroppsideal inte ska synas för omyndiga användare. I en kommentar till SVT säger en representant för Tiktok i Norden, Lukasz Lindell, att 77,1 procent av materialet som bryter mot reglerna tas bort.

Forskaren Lisa Thorell tycker att beslut kring sociala mediers vara eller icke vara behöver fattas på en hög nivå, och inte ligga på enskilda familjer.

– Jag tycker att techbolagen har ett ganska stort ansvar här, det vore önskvärt om vi kunde reglera vad man får publicera. Men jag tror vi måste göra det på EU-nivå eller ännu högre.

Vad tycker du om en eventuell åldersgräns för sociala medier?

– Jag tror det är viktigt att Sverige inte gör som man gjort i vissa andra länder, som Australien och Nya Zeeland. Där har man infört åldersgränser men har inga verktyg för att kolla att det verkligen genomförs. Det blir konstigt, då är det ju inte värt någonting. Man måste utveckla ett system där vi kan kontrollera att åldersgränserna följs på ett bra sätt innan vi inför detta.