Femina testar! Det dyker upp i en 13-årings Tiktok-flöde: ”Är chockad”
Femina har undersökt den kontroversiella appens algoritmer.
Kriget mot kvinnokroppen är inte ny. Det som däremot är nytt är att vi och framförallt unga tjejer, har en fullkomligt hänsynslös motståndare: Sociala medier.
Studier visar hur plattformarna bidrar till ökad ångest, försämrad självkänsla och i värsta fall depression eller ätstörningar. Värst drabbade är unga flickor som spenderar mycket tid online.
Tiktok har över en miljard aktiva användare globalt och är en av de mest populära plattformarna bland unga i Sverige. Där sprids bantningstips, smalhets och extrema skönhetsideal i en rasande takt, och algoritmerna gör att innehållet blir svårare att undvika.
Vi ville försöka ta reda på hur snabbt sådant innehåll når en ung tjejs flöde, och för att göra det skapade vi ett Tiktok-konto åt en fiktiv 13-åring vid namn Elsa.
Så gick Tiktok-testet till
Det var viktigt för oss att testet skulle bli så rättvist som möjligt. Därför fixade vi en helt ny mejladress via en anonym webbläsare som vi använde för att registrera oss i appen. Vi fyllde i att ägaren av kontot var 13 år gammal och sedan var det dags att börja skrolla.
Vi stannade vid varje klipp i ett par sekunder, och såg till att inte gilla, kommentera eller börja följa några konton. Efter bara 40 minuters skärmtid kunde vi konstatera att en tydlig algoritm hade skapats, och att vår 13-åring matades med ett väldigt tydligt kroppsideal.
Så fungerar Tiktok och algoritmer
• Det första man möts av på Tiktok är det som kallas för dig-flödet. Det går att likna vid Reels på Facebook eller Instagram, där användare kan bläddra bland mängder av klipp utan att börja följa specifika konton eller ämnen.
• I det här flödet kan vad som helst dyka upp, och efter hand formas det efter våra intressen, genom att analysera saker vi gillar och kommenterar. Det är det som kallas för algoritm. Flödet blir personligt anpassat efter vad vi gillar för att hålla oss kvar.
Vad tyckte Tiktok att 13-åriga Elsa skulle ta del av för typ av innehåll?
I början var 13-åriga Elsas flöde blandat. Det var innehåll från etablerade nyhetsmedier som Expressen och Aftonbladet, och en hel del politik. Det kändes allmänt och inte anpassat till en särskild målgrupp.
Efter 10 minuter kom den första träningsvideon upp, och ett par minuter senare ytterligare en. Fler och fler videor där unga tjejers kroppar var i fokus dök upp, och när tidtagaruret närmade sig 30 minuter fick vi se den första som anspelade på viktnedgång, ett klipp på en kroppsvåg.
Vi bestämde oss för att pausa i en vecka för att se vad som hände med flödet. När vi började skrolla igen fick vi direkt upp flera träningsklipp och minst tre unga tjejer som pratar om hur dåligt de mår.
Efter totalt 40 minuter i Tiktoks flöde dök den första videon som explicit handlade om att vara smal upp. Klippet var taggat med #skinnylegend, och den unga tjejen i det stod nära kameran klädd i träningskläder och vred och vände på sin kropp.
Det här fick Elsa, vår fiktiva 13-åring, riktat till sig trots att vi inte gillat, kommenterat eller sparat något som indikerar att vi är intresserade av just den typen av innehåll.
Vad hade hänt om hon fortsatt skrolla, och spelar det någon roll? Ett klipp räcker för att öppna dörren till mängder med liknande innehåll. Klickar man sig in på taggen finns tusentals videor där unga personer pratar om att de vill vara smala. Ett stenkast bort finns andra taggar som #iskiplunch, en trend om att hoppa över lunchen för att gå ner i vikt.
Se hela experimentet här:
”Det är verkligen skrämmande”
När Feminas nordiska systertidningar, KK.no och Femina.dk, testade samma sak var resultatet ännu mer chockerande.
Efter att ha skrollat i 20 minuter i Danmark bestod flödet nästan uteslutande av unga smala tjejer som visade upp eller pratade om sina kroppar.
– Det är verkligen skrämmande. Som vuxen skulle jag bli väldigt påverkad om det här var allt jag såg på Tiktok. Jag skulle må väldigt dåligt över min egen kropp, säger Selma Elkadmiri, journalist på Femina.dk.
I Norge tog det bara ett par minuter.
– Om jag ska vara helt ärligt är jag chockad, säger Mina Helene Knudsen, journalist på KK.no.
– I början när jag fick se humor, dans och några nyhetsklipp hoppades jag att det kanske inte skulle bli så illa. Sen tog det mindre än fyra minuter innan hela flödet vändes upp och ner.
Apparnas försvar: Det gör vi för att skydda unga
2023 gjorde Youtube ändringar i sin algoritm för att begränsa hur ofta unga får klipp som bidrar till osunda kroppsideal rekommenderade till sig. Exakt vad det innebär rent konkret är oklart, men enligt experter är begränsningarna lätta att komma runt och kräver att föräldrar tar ett väldigt stort ansvar.
Anna Wikland, nordisk chef för Google som äger videoplattformen, säger att företaget arbetar för ungas välmående genom att se till så att hjälpforum och organisationer hamnar högt upp i Googles sökfält.
– Ser vi mönster eller beteende, som visar tecken på skada eller att någon inte mår bra, så jobbar vi med att pusha upp länkar till hjälpforum och sådär, för att få människor i rätt riktning.
På Instagram finns sedan en tid tillbaka särskilda konton för tonåringar som innebär att de inte ska få innehåll som handlar om exempelvis droger. Meta, som äger appen, har tidigare lovat att inte visa inlägg om självskadebeteende eller ätstörningar för unga personer, men det finns nästan ingen information om hur det funkar i praktiken.
Tiktok har upprepade gånger kritiserats för mängden innehåll som främjar ohälsosamma kroppsideal.
Efter en varning från EU-parlamentet tidigare i år blockerade företaget taggen #skinnytok som kopplats till särskilt extrem smalhets bland unga. Om man söker på taggen i dag får man upp en hjälpruta med telefonnummer till hjälporganisationen Frisk & Fri. Samtidigt vet vi att liknande innehåll fortsätter spridas.
Enligt Lukasz Lindell, kommunikationsansvarig för Tiktok i Norden, ser man regelbundet över sina säkerhetsåtgärder för att hantera nya risker.
– Vi tar även bort felstavningar som ligger nära, och fortsätter utöver det moderera innehåll som bryter mot våra regler, oavsett vilka taggar det har kopplat till sig, säger Lukasz i en kommentar till Femina.
Han uppger också 85,5 procent av alla som bryter mot plattformens regler raderas proaktivt, alltså innan någon har anmält dem.
För att vi ska ske en riktig förändring på sociala medier tror Lisa Thorell, professor i utvecklingspsykologi, att det krävs beslut på högsta politiska nivå.
– Jag tycker att techbolagen har ett ganska stort ansvar här, det vore önskvärt om vi kunde reglera vad man får publicera. Men jag tror vi måste göra det på EU-nivå eller ännu högre, säger hon till Femina.
Så begränsar du algoritmerna i ditt flöde:
Lou Mikko, reporter på Femina
Lou Mikko är reporter på Femina där hon skriver om allt från aktuella samhällsfrågor och ekonomi till kändisar och nostalgi. Hon har tidigare jobbat som nyhetsreporter på Expressen och Dagens Nyheter. Vill du tipsa Lou om något att skriva om? Mejla [email protected].


