Anne-Lie Rydés stora hårförvandling – därför vill hon visa gråa håret

Hon startade sin karriär redan på slutet av 70-talet och har sedan dess blivit en av våra folkkäraste artister. Trots det är det först i år som Anne-Lie Rydé gör debut och intar ladan på Gotland i Så mycket bättre.

I början av sitt artisteri sjöng hon mest rock men på 90-talet gick hon över till allt mer schlager. Hennes kändaste låtar är bland annat ”En så'n karl” och ”Sånt är livet.” I en intervju med Femina berättar Anne-Lie Rydé om hur det var att vara med i Så mycket bättre, sina tolkningar och karriären i övrigt.

Anne-Lie Rydé om Så mycket bättre

Det var inte helt självklart att hon skulle ställa upp i Så mycket bättre.

– Det var inte omedelbart och hurra, utan jag fick några dagar att tänka igenom det. Jag har aldrig fått frågan förut och blev lite överrumplad. Men de ska ju alltid ha några lite äldre. Efter all medverkan i Melodifestivalen så tittar jag inte på underhållningsprogram längre, så jag har inte riktigt sett Så mycket bättre. Men jag visste att det skulle bli tufft för jag pratade med människor jag känner som har varit med och alla sa att det är brutalt.

Hur tänkte du när du valde dina tolkningar i Så mycket bättre?

– Det gjorde jag innan jag tackade ja. när jag fick veta vilka jag skulle vara med kollade jag katalogerna på Spotify för att lyssna igenom materialet och se om det finns något jag kan göra. Jag hittade snabbt favoriter. Sen blev det huggsexa om de väldigt bra låtarna, men jag är väldigt nöjd med låtarna jag fick.

Berätta om inspelningen på Gotland!

– Jag var där fyra hela dagar. Jag minns efterfesten när vi fick festa lite när allt var klart sista kvällen, jag är helt uppenbarligen fortfarande en partymänniska. Det var förlösande, man kände att nu är det över, nu kan vi festa och vara glada. Sen blev jag förkyld veckan innan inspelningen, så det var inte den bästa tajmingen, men jag kände fuck it, nu kör jag. Man får bara kämpa lite mer när man är sjuk.

Nästa år firar du 40 år som soloartist – vad har du lärt dig sen starten?

– Det är 40 år sedan första soloalbumet, då var jag 27 år. Men de första fem åren med bandet Extra var väldigt viktiga. Jag har lärt mig från grunden i det här yrket. jag har från början fått lära mig hur man ska göra för att orka, och vad det är för gränsdragningar man måste göra, framförallt om kvinna under sent 70-tal, det var inte många tjejer i branschen då.

Tidigt under karriären hade du problem med stämbanden, vad var det som hände?

– Det började när jag spelade med Extra som jag sjöng på fel sätt. Vi experimenterade mycket med min röst, det var lite trendigt i början av 80-talet. Men det tålde den inte, och jag fick stämbandsblödningar. Det var 1987, för 35 år sen. Men sen hamnade jag rätt hos en pedagog, och efter två operationer har de hållit sedan dess. Jag tog tillbaka mitt naturliga röstläge.

Var det din tyngsta period?

– Ja, då handlade det om att vinna eller försvinna. Ska vi lyckas vända den här skutan eller hur gör jag? Men samtidigt var jag nyförälskad i min dotters pappa, så det var både himmel och helvete. Men det var en tuff period rent yrkesmässigt.

– Jag har hela tiden legat på gränsen rent fysiskt, jag utmanar och utsätter rösten för slitage. Jag trodde att jag redan skulle slutat sjunga, för det blir tuffare ju äldre man blir. När rösten inte vill längre kan jag med gott samvete avsluta, det finns ingen dramatik eller sorgligt i det. Under pandemin lärde jag mig vad det finns att göra som pensionär. Det var otippat att jag trivdes med att inte jobba.

Du har haft din röda frisyr som en signaturlook under många år, men nu låter du det gråa kika fram. Hur känns det?

– Det var under pandemin som jag kände att ”nu testar vi och ser”. Sen färgar jag det röda i topparna, jag vill inte att det ska försvinna helt. När jag slutade färga insåg jag att håret inte var helt grått, jag var ju bara gråhårig på sidorna! Men jag tycker om det som det är nu, det känns naturligt. Jag vill inte släppa min röda hårfärg helt, men jag var jättetrött på att färga håret varannan månad, och jag märkte att det började slita på håret. Med åren får man färre hårstrån och sämre hårkvalitet också. Jag har alltid färgat håret själv i 40 års tid, aldrig hos frisör.

Vilken är din bästa skönhetsprodukt?

– Det är en klyscha, men sömn är den bästa skönhetsprodukten. Och att inte röka, jag slutade röka för 22 år sedan. Och så har jag inte solat på 25 år. Det är mina bästa skönhetstips.

När ljög du senast?

– Jag ljuger nog varje dag, man drar lite vita nödlögner. Men så kan jag komma på mig själv, ”vad sa jag nu egentligen?”

Vad är det olagligaste du har gjort?

– Jag är så laglydig och har aldrig testat civil olydnad. Men jag har kört för fort. Inte sedan jag skaffade elbil dock, då kör man inte för fort längre, man får räckviddsångest. Jag har aldrig kört så laglydigt som nu.

Ge oss ditt bästa kulturtips!

– Jag är så vansinnigt kär i Stockholm, det är min stad. Jag var borta i sju år och kom tillbaka 1983, och blev så nyförälskad i staden. Det börjar ta sig löjliga proportioner. Om man är i Stockholm tycker jag att man ska gå på stadsvandring i Gamla Stan med Christopher O'Regan. Han är så häftig.

Faktaruta!