Camilla Kvartoft om GW, livskriserna och den ”unika dieten”

Du måste ta kommandot direkt, aldrig slarva, inte tveka. Samtidigt vara smart för att få dem dit du har bestämt. Det hjälper inte med muskelstyrka mot neurotiska varelser med flyktinstinkt, säger Camilla Kvartoft och det går upp, att det varken handlar om Stefan Löfven eller Leif GW Persson. Men om hästar.

Däremot skulle beskrivningen av hennes stora hobby, ridningen, också kunna gälla för hur hon tar sig an en tuff partiledarutfrågning i tv.

– Minuterna innan sändning är jag koncentrerad och arbetar upp en pondus. Det kan vara lite anspänt, men det är mest i ens eget huvud, att man vill göra bra i från sig.

Camilla Kvartoft var teaterapa

SVT:s fullblodsproffs har sparkat igång hösten med en två timmar lång direktsändning med 19 gäster. Inte det att hon inte har njutit av sommaren, säger hon, hon har slappat i familjens stuga vid havet i Västervik, tältat med yngsta dottern på Gotland och haft studentfest för den stora.

Men Camilla Kvartoft gillar att kavla upp ärmarna och jobba.

– Det har aldrig varit viktigt för mig att vara snabbast. Medan mina kompisar sprang tills de kräktes i skolans motionsspår, gav jag upp. Att prestera inom programlederiet är något annat. Jag är tävlingsmänniska när det gäller själva hantverket. Jag vill visa upp mina skills och inte bli bortkollrad i utfrågningar.

Hade du en publik redan i klassrummet?

– Njae, men jag minns en gång på mellanstadiet när vi skulle hålla föredrag för klassen. Vi hade en fröken som tog det på stort allvar; inga fingrar i ansiktet, inte flacka med blicken – och det gjorde jag också. Jag knöt mina händer stenhårt under katedern och fokuserade på uppgiften. Efteråt sa mina klasskompisar ”Du kommer bli nyhetsuppläsare i tv.”

Det var roligt, konstaterar Camilla Kvartoft, men själv tänkte hon bli skådespelare.

I Stockholmsförorten Sätra där tiovåningshusen vid tunnelbanan blandades med radhus och villor, växte hon upp i en av radhuslängorna och hängde med Peter och Annika. Annika med efternamnen Lantz, som hon gick på barnkalas med och som precis som hon hade en mamma som var dagmamma. Och Peter med efternamnet Settman, som var dagbarn hos familjen Lantz.

De tre började spela teater ihop.

– Jag drogs med in i den världen av Peter och Annika. Vi spelade teater ihop i Skärholmen i flera år och reste runt med barnpjäser i folkparkerna på somrarna, berättar Camilla Kvartoft och skrattar när hennes alldeles för lite uppmärksammade skådisinsats i raggarserien Ronny och Ragge kommer på tal.

– Peter behövde lite billig arbetskraft och anlitade oss kompisar. Han gick teaterlinje på Södra Latin och hade börjar göra lite tv när han frågade oss om vi ville följa med till Kanarieöarna en vecka och spela in. Klart att man hoppade på!

Hur hård smäll var det när du sökte men inte kom in på Scenskolan?

– Inte väldigt. Jag kom bara till första provet men hade redan då ett annat spår, journalistiken. Dessutom hade jag gått förberedande teaterskola och själv kunnat upptäcka att jag nog inte riktigt hade drivet och talangen.

Var det då du ringde Claes Elfsberg och bad om att få prao på Rapport?

– Ja, det måste ha varit på gymnasiet och det var häftigt att de plockade in mig. Jag hade inga föräldrar som jobbade inom media eller några kontakter alls. Mamma berättade senare att pappa hade överhört mitt samtal till Claes Elfsberg och sagt ”han fick inte en chans att säga nej”.

Blev par med GW i Veckans brott

Resten kunde som man säger, ha varit tv-historia. Men Camilla Kvartoft som läste kulturvetarlinjen började karriären i etern och hade jobbat 17 år på Sveriges Radio när samtalet kom från SVT om ett nytt krimprogram.

– Det var inte så att jag ”hurra, det här har jag väntat på i hela mitt liv”. Krim hade jag inte specialiserat mig alls på, men det kändes kul med tv och jag fick komma på audition och träffa Leif GW Persson.

Är det en skröna att GW tog dig för gummistövlarna?
– Nej, ha ha det är ingen skröna. När jag hade fått intervjua Leif skulle han förhöra mig. Han frågade ”vad tar du med om du ska följa med mig ut i skogen och leta efter ett lik?” Jag fann mig snabbt och svarade ”gummistövlar”. Då såg jag hur han sken upp och såg nöjd ut. Jag kände ”Fan, jag kan nog få det här jobbet”.

Hon var 42 när hon i princip över en natt och efter första avsnittet av långköraren Veckans brott blev en person alla känner igen.

I dag kan Camilla Kvartoft konstatera att tajmingen nog var optimal, mot om samtalet hade kommit tio år tidigare.

– För det första hade jag ju haft väldigt små barn då. Sen var det ganska skönt att bli publik när jag var trygg i journalistrollen och hade gjort tunga samhällsprogram i 17 år.

”Är sentimental och nostalgisk”

Dessutom, berättar hon, var hon mitt i en 40-årskris. En som kom lika lägligt på posten som hennes 30 års- och 25-årskris.

– På ett sätt är det kanska bra med vissa hållpunkter i livet där man tvingas stanna upp och fundera ”vad håller jag på med, åt vilket håll vill jag och hur mår jag?”. Trots att jag har haft ett bra liv tycker jag att tiden går för fort. Jag är väldigt sentimental och nostalgisk. Även om jag är pigg på att hoppa på nya saker vill jag inte att saker ska ta slut – och jag tar ut det i förtid. Jag har i flera år tänkt på hur det ska bli när barnen blir större och jag och min man ska sitta ensamma på fredagkvällen. Nu när jag mitt i det har jag redan hunnit bearbeta saken.

Vad lämnar dig sömnlös nu när du är 50?

– Det som har varit jobbigt de senaste åren var när min pappa blev sjuk och dog för två år sedan, sen kom corona och mamma var ensam. Tankarna på att hon blev så väldigt isolerad var jobbiga, säger Camilla och berättar att hennes far fick problem med hjärtat på försommaren och gick bort i oktober.

Jag frågar om de var nära och hon tystnar kort innan hon svarar.

– Både och. Vi bråkade ganska mycket när jag var tonåring. Vi hade båda kort stubin men ingen av oss var långsinta. Samtidigt var pappa väldigt beläst och våra samtal har alltid betytt mycket för mig. Men när jag var barn kunde jag tycka att han var sträng.

Auktoritär?

– Ja men framförallt hade han en väldig integritet och han ville ha saker på sitt sätt, säger tv-profilen och konstaterar att det nog har påverkat henne både i yrkesrollen och i det egna föräldraskapet till de två döttrarna, i dag 19 och 16 år.

– Jag lärde mig att lyssna in pappa och det har jag nog haft nytta av när jag har intervjuat folk och när jag jobbat med stora personligheter. Jag är ganska bra på att känna in stämningar. Men när det gäller mina egna barn har jag själv inte mycket integritet, säger hon och ler:

– Jag har knappt sett mina föräldrar gråta, om mamman var ledsen blev man rädd, då var det verkligen allvar. Själv har jag inga problem med att visa känslor hemma, att bli arg, ledsen eller gråta inför mina barn. De har fått se mig i alla sinnesstämningar.

När grät du senast?

– När jag såg Young Royals med barnen, ha ha, du ser.

De senaste åren har hon frontat SVT i tunga utfrågningar och direktsändningar varvat mer mer publika program, och det är en kombination Kvartoft gillar.

I maj kom nyheten att Veckans brott, som parhästen Leif GW Persson lämnade 2018, läggs ned, men redan nu är det klart att Camilla vid sidan av Agenda kommer leda ett nytt och hittills hemligt tv-program i vår.

Hade ni begravning för Veckans brott och - var Leif bjuden?

– Ja, det hade vi. När Leif slutade på våren 2018 lämnade jag över en klippbok med bilder från våra nio år med programmet och på kvällen var vi ute och käkade middag. Dagen efter dök han upp i TV4:s morgonprogram, men det visste vi ju...

Var det någon del av dig som kände dig sviken av Leif?

– Alltså, det var dubbla känslor. Jag kunde ju hängt med till Fyran men ville inte det, även om jag övervägde saken. På ett sätt var det skönt att få slippa uppleva att programmet dalade men det är klart att det var konstigt att samma program skulle göras i en annan kanal, med så små förändringar.

Och Jenny Strömstedt som snodde ditt jobb?

– Nej, så kände jag inte. Jag var absolut inte bitter eller ledsen. Jag har bra kontakt med Leif fortfarande, vi pratar om hur kul vi hade och redan då när vi körde på påminde jag mig ofta om att ”så här roligt kommer jag säkert aldrig att få i mitt yrkesliv”.

Blev utkonkurrerad av vikarien

Hon säger det verkligen utan bitterhet men vet samtidigt att det är en konkurrensutsatt bransch, har fått smaka på det själv. Camilla var tjänstledig från P1 för att jobba med Efter 3 i P4 när hon fick sitt första barn och skulle vara föräldraledig. Hon berättar:

– Det var första gången jag var föräldraledig och jag var lite orolig över att vara borta nästan ett helt år ”kommer jag ha något jobb kvar?”. Så är det att vara programledare, man vill höras och synas. När jag sen skulle börja jobba fick jag inte heller komma tillbaka till Efter 3. Det var ingen stor fara men känslan var att jag hade blivit ratad, för att jag blev utkonkurrerad av min vikarie. Hon blev kvar och jag gick tillbaka till P1 Morgon.

– Det blev en påminnelse om att man aldrig bättre än sin senaste sändning, säger tv-profilen men konstaterar att prestationsångesten också är en kraft som gör henne på tå.

När lamporna släcks, hur är du då och vad gör du?

– Jag åker hem och frågar min familj vad de tyckte. Ofta har barnen inte tittat och har de det kan det vara en synpunkt på vad jag hade på mig. Min man Anders är snäll och tittar mycket och är också väldigt ärlig. Det blir en realitycheck: Var det begripligt? Jag brukar ringa min mamma och fråga också.

– Det är inte så att jag har svårt att gå hem och sova efter en stor sändning. Jag vaknar snarare klockan fem morgonen efter med adrenalin kvar i kroppen.

Även om du vet att du har flera hundra tusen tittare, är det viktigt att få bekräftelsen?

– När det gäller Agenda får vi alltid konstruktiv respons direkt av våra chefer, det känns bra. Men jag kollar andra reaktioner också, på mejl, mess och Twitter. Men Twitter brukar jag ta på tunnelbanan hem, det är inte lika viktigt längre känner jag. Man får ta vad som skrivs där med en nypa salt.

Att ifrågasätta auktoriteter och bidra med mindre god stämning i tv-studion är inget hon räds, det ingår i jobbet. Men även vid sidan av kan hon uppfattas ”lite jobbig och tjatig”, medger Camilla Kvartoft:

– Mina barn tycker att jag ställer väldigt mycket frågor och min man brukar säga ”det är bättre att du tar det” om det har hänt nåt och jag frågar ”varför sa du inte så i stället?”.

Får man gissa att det är du som förhandlar lånen.

– Ja, det får jag göra. Men som journalist är det en sak jag har nytta av vid sidan av jobbet, man tar inte ett nej i första taget, hittar en annan väg fram.

Du lever fortfarande med din man Anders Mårtén som du träffade när du var 24. Vad är hemligheten?

– Att vi ger varandra mycket frihet och är trygga personer båda. Vi lever ganska olika liv och har egna hobbyer, jag har ridningen och han seglar, så möts vi och tankar där hemma. Och har gemensamma projekt, där barnen såklart är och har varit det stora. Vi sa det häromdagen att vi behöver ett nytt – och vad ska det vara? Kanske bygga ut vårt lantställe.

Och fortsätta bygga en stark kropp.

Efter att ha lyckats hålla sig undan braskande rubriker under åren i offentligheten, om det inte handlat om nåt blodigt mord i Veckans brott, hamnade hon förra året på löpsedlarna och på nätsajterna:

”Camilla Kvartoft har rasat i vikt med unik metod”

Programledaren berättar att det var i samma veva som hennes pappa blev sjuk som hon och en kompis i grannskapet bestämde sig för att komma i bättre form. Två år senare har hon tappat tio kilo och säger att hon behövde det på grund av begynnande problem med artros och smärtor i nacken och ländryggen.

– Jag har alltid tränat mycket och känt mig stark men haft några kilo för mycket. Jag körde för hälsans skull. Vi vägde oss hos varandra varje vecka och skippade allt gott i början. Jag är väldigt förtjust i godis, glass, bullar och kakor. Nu började jag äta mer linser och bönor, fisk till middag och havregrynsgröt med rivet äpple till frukost, säger Camilla Kvartoft och sammanfattar.

Mindre socker och snabba kolhydrater, mer rörelse.

– Verkligen ”unikt”, precis vad Livsmedelsverket rekommenderar.

Camilla Kvartoft om...

... ridningen:

"Att rida är ett bra sätt för mig att rensa skallen. Det är lugnt och harmoniskt, men också en anspänning. Det gäller att vara koncentrerad och inte tveka med 700 kilo neurotiska djur med flyktinstinkt. Man får träna i att ta kommandot".

... löneutvecklingen:

"Mitt första jobb på Radio Västmanland jobbade jag gratis. Jag visste att jag kunde få ett sommarjobb om jag gjorde bra ifrån mig och vågade inte be om lön. Jag har inte löneförhandlat så mycket på SVT men har på senare år fått upp min lön. Ju äldre barnen blir desto större blir kostnaderna på något sätt. Så, klart att pengar är viktigt.”

... dålig stämning i studion:

”Man kan inte rädas dålig stämning om man har det jobbet som jag har, där det gäller att vara lite jobbig och tjatig. Jag tycker snarare att det lite roligt när det hettar till”.