First Aid Kit: ”Vi har en otroligt stark relation – men jättestora problem”

First Aid Kit har kört på i högt tempo år efter år – från genombrottet som 14- och 16-åringar gick karriären i en rasande fart för systrarna Klara och Johanna Söderberg. Det stora internationella genombrottet med albumet The lion's roar följer de upp med Stay gold och Ruins, flera långa turnéer i Europa och USA och framträdanden hos pratshow-ikoner som Ellen DeGeneres och David Letterman som ses av miljontals människor.

Men i maj 2019 tar det stopp. Duon går ut med att de ställer in sin kommande sommarturné på grund av ”medicinska omständigheter”. Klara har gått in i väggen och behöver återhämtning, och bandet tar därför ledigt på obestämd tid för första gången.

– Efter att Klara var utbränd och vi tog en paus, så kände man ”gud, kommer vi fortsätta med musik?”. Man visste inte hur det skulle kännas. Med utbrändheten hade vi lite tappat suget på musik, vi var båda väldigt trötta på hela cirkusen som det är att släppa en skiva, säger storasyster Johanna Söderberg.

– Det fanns perioder då jag kände ”när kommer jag få lusten att göra en skiva igen?”. Men att det skulle ske kändes självklart, det är ju det vi gör. Det är en naturlig del av livet, säger Klara Söderberg.

Att det skulle komma att dröja över tre år efter pausen innan nästa album skulle få se dagens ljus hade ingen av dem räknat med. Men när coronapandemin slog till och hela musikvärlden stängdes ner hade First Aid Kit inte mycket till val än att fortsätta vara lediga. Tiden borta från scenerna och deras hektiska scheman har fört gott med sig, och hjälpt dem hitta tillbaka till sin kärlek för musiken.

– Länge var det så att man bara åkte med tåget. Det var kul tills man blev för trött, då kände jag att jag inte kunde stanna tåget. Nu har vi kontroll över våra liv. Det blev så mycket roligare att göra det då – nu är det bara lust, säger Klara, som flera gånger brister ut i spontan sång medan hon och Johanna blir stylade inför Feminas fotografering.

Ville bli tagna på allvar

Att duon slog igenom redan när de var unga tonåringar – Klara hann inte ens gå gymnasiet – gjorde att de ville bevisa för omvärlden att de hörde hemma i musikvärlden. Medan andra unga artister festar hårt och tar ut svängarna, så gjorde de svenska systrarna det motsatta när de fick komma ut på vägarna och se världen.

– Vi har haft snäva ramar för oss själva och vad vi får vara. Vi var väldigt ansvarstagande, och har verkligen jobbat, säger Klara, och Johanna fortsätter:

– Vi har inte druckit så mycket, inte släppt loss, utan mer fokuserat – ”nu är det turné”. Vi var väldigt seriösa i den åldern, och ambitiösa. Nu i efterhand känner man men gud, ni hade väl kunnat slappna av lite. Men det var på blodigt allvar.

Samtidigt är det kanske inte konstigt att tonårssystrarna gjorde sitt allra yttersta för att visa att de var mogna och seriösa. De första åren var det inget ovanligt att branschpersoner kunde försöka få igenom förslag First Aid Kit inte trivdes med, eller att duon blev behandlade som om de aldrig hållit i en mikrofon förut. Även hos vissa recensenter lös fördomar om unga kvinnor igenom.

– Nu hade man bara ”jaha, jag håller inte med”. Det rinner av en. Men jag kommer ihåg att The Guardian skrev en taskig artikel om oss. Och då kände man ju ”gud, The Guardian har skrivit om oss!” men sen bara jaha... Det var en gubbe som hade skrivit den och tyckte att vi som unga tjejer kan inte tycka om den här musiken på riktigt, vi gillar nog egentligen Britney Spears. Det var så sårande, för vår kärlek till den musiken är allt, den är så genuin. Ska jag bevisa att jag tycker om den musiken?, säger Klara, och Johanna suckar:

– Det var först när Jack White och Bright Eyes ville spela in med oss som man var okej, för då hade männen satt sin stämpel på en.

Känner ni att ni blir tagna på allvar i branschen?

– Nu blir vi verkligen det, men inte i början. Det handlar så mycket om ens egen attityd också. Vi kände att vi var så unga, så vi tog inte riktigt plats. Man lyssnade mycket på de som var äldre för man hade ingen erfarenhet. Nu går jag in i ett rum och känner att jag har rätt att ta de här besluten, säger Klara.

Det stora fokuset på professionalitet och karriär gjorde att resten av livet sackade efter, och efter de första succéåren insåg duon att de behövde tänka om. För Johanna blev det viktigt att ha något mer att leva för än musiken.

– Jag hade panik ibland när jag var hemma för att jag kände mig så tom. Då blev bandet ännu viktigare, och det blev en ond cirkel. Efter The Lion's roar hade vi gjort så mycket, och då bestämde jag mig för att fokusera på att skaffa en bas hemma. Vi är jättetacksamma för vår karriär, men de där åren när man är ung är så viktiga. Vi hade varandra och vi hade framgången, men vi saknade ett annat sammanhang.

First Aid Kit i terapi tillsammans

Ute på turnéerna blev Johanna och Klara varandras enda bundsförvanter. Hög press, stressade situationer och svåra beslut som ska tas om och om igen påverkade med tiden systrarnas relation negativt. Efter Klaras utbrändhet har de två gått i terapi, både tillsammans och var och en för sig.

– Det var när Klara blev utbränd som vi kände att vi måste ta hand om vår relation. Vi har alltid haft en del issues. Jag har levt i romantisk värld där jag bara tänker att allt är så jävla bra, vi bråkar aldrig och har inga problem. Men vi har jättemycket problem. Vi har våra olika mönster. Det har vi insett när vi gått i terapi, att de rollerna sitter väldigt djupt och formades när vi var jättesmå. Att jag är storasyster och Klara lillasyster.

Johanna menar att det blev för mycket ansvar för dem båda att vara varandras enda ventiler, och Klara fyller i:

– Man kanske tolkar varandra för att man är familj, man säger någonting som den andra tolkar och tvärtom. Och när man är så ung är man inte skitbra på att kommunicera heller, det måste man träna på och lära sig, och det är något vi fortfarande jobbar på.

Med hjälp av den gemensamma terapin har systrarna kunnat rensa luften, och deras tajta band är uppenbart för alla i deras närhet. När Johanna pratar fyller Klara i, och de behöver inte avsluta sina meningar för att förstå varandra.

– Vi har också en otroligt stark relation. Jag kan bara tänka mig hur ensam jag hade känt mig om jag gjort allt det här själv. Man har en person som aldrig kommer behandla en annorlunda. Jag kan uppleva ibland att folk tycker det är spännande och behandlar en på ett annat sätt. Om man blir omringad av folk som är så, så tror jag att man kan börja tro på det. Men vi har alltid varandra, och kommer behandla varandra som vi alltid gjort, säger Klara.

Misogyna frågorna i intervjuer

Att vara känd samtidigt som du råkar vara kvinna gör att du lätt kan hamna i en del obekväma situationer. De berättar hur manliga programledare och journalister utomlands i intervjusituationer berättat hur de legat med sina praktikanter eller undrat hur systrarna skriver musik som förför män. Klara citerar Haims låt Man from the magazine, och menar att det blir en maktobalans, där de kan bli illa omskrivna om de säger ifrån mot sexistiska frågor.

– Det krävs så mycket av en, att man ska gå in och fixa till de här männen. Det blir ett ansvar, att man som kvinna blir den tråkiga som ska förstöra den roliga stämningen. Det tror jag många kvinnor känner igen sig i, bara i sin vardag, att man hamnar i den rollen. Det här är inte okej, men säger jag det så hamnar jag i den rollen. Jag vill bara få svara på frågor om vår musik.

Johanna i sin tur har märkt stor skillnad i vilka frågor hon får efter att ha fått barn. Under First Aid Kits paus blev hon mamma till dottern Harriet, och även om det så klart är livsomvälvande att bli förälder så har hon tröttnat på mammafokuset i intervjuer.

– Man frågar inte en man det, om han släppt en skiva och råkat få barn i samma veva, fast det är en stor grej för en man också. Som med Tomas Stenström som släppt en skiva och precis fått barn, det är inte som att någon frågar honom om det, ”hur inspirerar det dig när du skrev den här låten på skivan?” Jag tycker det är en stor grej att få barn, men det är inte relevant i mitt jobb. Det är två separata grejer. Jag vill inte ha med henne på turné heller, när jag jobbar så jobbar jag.

Arbetat nio till fem med nya albumet

Den fjärde november släpps duons femte fullängdsalbum Palomino. Titeln syftar på en gyllene färg hästar kan ha, och är en blinkning till deras tredje album Stay gold.

– Nu var det som att vi kom ut i ljuset igen. Vi känner att vi har hittat hem som personer, vi är mer grundade men också mer fria. Det är det titeln anspelar på. Det var väldigt medvetet att nu ska vi göra en skiva som har mer hopp och mer ljus, säger Johanna.

– Det är inte så att vi ville göra något helt annorlunda, men handlar mer om vilka andra nyanser vi kan ta in i vår värld. Det här känns vi, och vad vi har lyssnat på. Det är det enda vi kan gå på – vad tycker vi är kul? Vi känner oss tryggare i oss själva och har inte så mycket regler, utan går på vad som känns kul, säger Klara.

För första gången har bandet spelat in sitt album på hemmaplan – de har kunnat ta tid på sig och arbeta nio till fem som ett vanligt jobb, innan de åkt hem till sina respektive familjer. Efter Klaras utbrändhet var det viktigt för dem att lägga om sättet de jobbar på, och att Johanna har fått barn sedan förra skivan har också förändrat deras vanliga process.

– Det är skönt att ha rutiner när jag har barn. Vi har aldrig jobbat på det sättet när vi gjort en skiva. Vi har åkt till USA och så har man haft två veckor på sig att göra en skiva. Det har varit njutbart för oss att låta det ta tid. Om vi inte tycker om låten så kan vi göra om den sen.

Skivan är inspelad i Studio Rymden i Stockholmsförorten Hjorthagen under en flera månader lång period, och när duon återvänder till studion för Feminas fotografering är det ett glatt återseende med både producenten Daniel Bengtson och närområdet. När de kliver in på lunchrestaurangen, som ligger tio minuters promenad från studion, skiner ägaren upp. Han ger dem inte menyn, utan gissar att de både vill ha dagens lunch – en kötträtt med bea – och varsin Cola Zero. Han har rätt. Johanna och Klara har ätit här ofta under arbetet med albumet.

– Jag kunde komma in i studion efter en skitdålig morgon, men så träffade jag Daniel och han får mig att må så bra – och då gör man bättre musik. Det har inte varit jobbigt att göra den här skivan, själva processen har varit så rolig. Jag var typ deppig när vi var klara, säger Johanna.

För första gången någonsin står inte First Aid Kit som ensamma låtskrivare på skivan – till skillnad från de tidigare albumen har de nu testat att skriva musik ihop med andra. Ett samarbete med Björn Yttling från Peter Bjorn and John resulterade i att två albumspår skrevs på samma dag. ”En bra dag”, som Klara kallar det.

– Vi har aldrig tagit in någon annan förut, för det har känts som det varit så skyddat. Typ ”ni kommer inte förstå”, inte för att vår musik är så svår men mest att det är väldigt personligt och sårbart, säger Johanna.

Livsförändringarna i bandet

Sedan förra skivan är det mycket som har förändrats i både Klaras och Johannas liv. Det finns inte bara med ett barn i bilden – Klara har också gift sig och båda systrarna har köpt varsitt hus. För att inte heller riskera att bränna ut sig igen har bandet lagt upp en ny plan för hur de turnerar, och vill inte vara borta för långa perioder.

– Vi har satt två veckor som maxgräns. Det var Jack White som hade så när vi var på turné med honom. Han ville inte vara borta från sina barn. Det blir också roligare turné, för det blir mer intensivt och man längtar inte hem så mycket, säger Johanna.

För Klara är det också nödvändigt att tänka på den fysiska hälsan. Skarpsynta fans har märkt att hon alltid har med en burkläsk på scenen – det är ifall hon skulle få blodsockerfall under konserten på grund av sin diabetes typ 1. Nu har det gått många år sedan just det hände, och Klara menar att sjukdomen är ganska lätt att hålla i schack under turnédagar då det finns så mycket dötid. Intensiva pressdagar kan vara desto jobbigare.

– Det är viktigt för mig att vara medveten om att det påverkar mig. Det blir lätt att jag vill bevisa för mig själv och andra runt mig att jag är inte svag, att jag kan göra allt som andra kan, men det är klart att det påverkar mig och vad jag orkar med. Igår hade jag en jättedålig dag, där jag vaknade med lågt blodsocker, och så blir det högt och lågt, och man är inne i en sådan bergochdalbana. Jag blir helt slut, säger hon, och fortsätter:

– Men det gör också att jag blir positiv – så länge jag har bra blodsocker så kan det inte vara så farligt.

I samband med nya albumet åker First Aid Kit på turné i England i vinter, och Europa i vår, med tre nedslag i Sverige på Avicii Arena, Scandinavium och Malmö arena. De är en av Sveriges internationellt största musikakter, och stolta över sin karriär. Men till skillnad från tonåringarna som var beredda att jobba ihjäl sig för att nå framgång, så vill systrarna – som snart båda passerat 30 – inte längre offra allt annat i livet.

– Jag tycker nivån vi är på är ganska nice. Jag tror jag hade ”ta över världen”-ambitioner förut, men jag har dödat dem lite, för det är ohälsosamt typ. Bandet var liksom allt för mig, så när Klara var utbränd var jag typ deprimerad, och jag vill inte hamna där igen. Vi behöver inte bli nya Coldplay liksom. Det betyder inte att vi inte har några visioner. Men att vi ska vara världsartister som spelar på arenor i hela världen... Det hade varit skitkul, men om det inte blir så är det också helt fine.