1:17

Efter reklamen: Rysslands invasion av Ukraina – så kan du hjälpa till

(1:17)

Putins krig mot Ukraina har påverkat stora delar av världen på olika sätt. Miljontals ukrainska invånare har flytt sina hem och länder runt om i Europa gör sig beredda att ta emot flyktingar. Samtidigt försvinner ryska varor från butikerna, och många hyllor gapar tomma i mataffärerna för att allt fler köper stapelvaror att ha hemma i kris.

I Sverige är det många som känner sig oroliga för att kriget ska komma till våra gränser, eller hur det ska påverka oss i längden med hot om kärnvapen, energiförsörjning eller sanktioner.

– Att bli orolig är en psykologisk försvarsmekanism när man står för ett potentiellt hot, som ska hjälpa oss att överleva det hotet. Det gör att vår uppmärksamhet riktas mot det, och det kan vara svårt att fokusera på och tänka på något annat, vilket gör att vi kan få koncentrationssvårigheter. Man kan också få impulser att förbereda sig, och få tunnelseende och tappa proportionerna för vad som händer. Om det finns många möjliga scenarion så ser man bara det värsta, säger psykologen Siri Helle till Femina.

Noomi Rapace i stor intervju: ”Jag växte upp som en pojke”

Siri Helle är psykolog, föreläsare och författare, som också arbetat som faktagranskare för 1177. Hon menar att det är viktigt att inte vara för hård mot sig själv och sina reaktioner i tuffa tider.

– Till att börja med handlar det om att vara snäll och visa förståelse för sig själv. Man måste tänka på att det är en naturlig reaktion, och att det inte är konstigt att det blir så. Det kan vara skönt att prata med andra så man förstår att man inte är ensam. Sen kan man vidta rimliga försiktighetsåtgärder, som att se över sin hemberedskap. Man kan också donera pengar eller engagera sig ideellt. Sen är steg tre att se till att det inte går ut över vardagen.

Så hanterar du ångesten kring kriget

Vad kan man göra om man märker att oron påverkar ens vardag?

– Det är viktigt att inte ge oron mer bränsle än nödvändigt. Man kan begränsa nyhetskonsumtionen till en gång om dagen, så mycket händer det inte som påverkar oss i Sverige. Sen är det bra att sysselsätta sig med sakerna man tycker om att göra, sådant som ger lugn, glädje och energi. En del får dåligt samvete och känner ”ska jag gå skogspromenader eller ta ett bubbelbad när människor dör i krig?”, men det är viktigt att man har en uthållighet i det här också. Vi vet inte hur långvarigt kriget blir, och om man då är helt utmattad efter två veckor är det inte hållbart. Det är viktigt att värna sina rutiner kring sömn, mat och träning.

Tar oron för mycket plats i vardagen kan det gå ut över nattsömnen, antingen i form av mardrömmar eller att man får svårt att sova. Det går att försöka slippa sömnproblemen genom vissa enkla åtgärder.

Petra Malm blev första kvinnliga elitsoldaten – hemliga uppdragen

– Även här handlar det om att inte ge oron mer bränsle än nödvändigt. Det kanske är bättre att lyssna på nyheterna på radion istället för att få se hemska bilder på nyheterna om man märker att man får mardrömmar. Sen är det bra att varva ner före läggdags, och kanske inte se kvällsnyheterna eller läsa på sociala medier. Istället kan man kanske läsa en roman som får en att tänka på annat.

När bör man söka hjälp?

– Om oron gör att det börjar bli svårt att fungera. Att man får sömnsvårigheter som gör att man är utmattad under dagen eller inte kan fokusera på jobb, familj eller hushåll, eller att man går svårt att äta. Då kan man gå till sin vårdcentral. Det finns tekniker man kan använda sig av för att hantera oro, och de kan man få lära sig där.