”Hur många andra kvinnor har mött samma öde som Britney Spears?”

Tänk dig att du har tjänat ihop rätt bra med pengar efter hårt arbete.

Du får två barn åren efter varandra och plötsligt ska du skiljas.

Här börjar du må dåligt och din ex-man gör allt för att få full vårdnad om dina pyttesmå barn.

Du mår ännu sämre och plötsligt kommer din pappa – en person du har väldigt lite kontakt med efter han och din mamma skildes – och tar över ditt hem, din bil, dina bankkonton och din karriär. Sedan låter han läkare pumpa dig med den brutalt starka medicinen litium och tvingar dig att jobba på en nivå som ligger inom ramen för att bli utbränd. Om du gnäller det minsta, hotas du att aldrig få något umgänge med dina barn och att din veckopeng dras in.

Du övervakas med hemlig utrustning i ditt sovrum och telefonen du får är speglad så din pappas säkerhetsföretag kan följa varenda sms, lajk och googlesökning du gör.

Du framställs som spritt språngande galen inför omvärlden.

Ingen verkar kunna hjälpa dig.

Tiden går och och snart har det gått 13 år sedan du låstes in.

Och din pappa kan göra så.

Inte för att ni bor i en totalitär stat där kvinnor saknar rättigheter, utan för att du är världens popprinsessa Britney Spears och du har hamnat i klorna på juridiken och i ett helt befängt förmyndarskap.

Men i onsdags fick pappa Spears äntligen sparken från sitt jobb som fångvaktare – förlåt – förmyndare. Och i slutet av året kommer beskedet om Britney Spears äntligen kan få slippa förmyndarskapet helt och hållet och bli en fri kvinna.

Det fanns en tid då jag själv sveptes med i pappa Spears narrativ.

Britney verkade må dåligt och han framställde sig som en omtänksam far som såg till hennes bästa.

Men mellan raderna gick det hela tiden att läsa att något inte stämde. Man behövde inte bli konspirationsteoretiker för det.

Britney vs Spears – det här sticker ut

Därför var det så befriande att se veckans nya Britney-dokumentär från Netflix, Britney vs Spears. Två saker sticker ut:

Å ena sidan visar man bara respektfulla klipp på Britney. De ökända bilderna från när hon rakar av sig håret 2007, visas inte. Allt material från scenshowerna under olika epoker visar Britneys professionalitet och vilken stjärna hon är. Vilken lättnad att få se denna artist framställas med respekt för första gången sedan 2004.

Å andra sidan gör de en kraftansträngning att granska förmyndarskapet på djupet och när man sett detta, råder det inga tvivel om att kvinnan måste släppas fri.

Det finns en kort passage i dokumentären, filmat innan förmyndarskapet som känns alldeles fasansfull. Där säger Britney: ”Det bästa med att vara känd är att veta att jag alltid kan försörja min familj”.

Vad bra då att familjen låste in henne, tog kontroll över alla hennes pengar, tvingade henne att jobba trots att hon var oförmögen att ta hand om sig själv (enligt familjen själva) och tjäna hop tiotals miljoner dollar. Dessförinnan hade hon köpt en stort hus med tjänstefolk till sin mamma och en lyxlägenhet för 2 miljoner dollar till sin bror.

Det var nog inte exakt så Britney Spears menade med sin glädje att kunna hjälpa familjen ekonomiskt.

När pappan ökar den stimulansmedicin som Britney fick enbart på hennes arbetsdagar under turnéer och som domare i tv-programmet X-factor och sänker den på lediga dagar, förstår man vidden av detta sinnessjuka gisslandrama som bara fått pågå i år efter år.

I februari kom den första dokumentären om Britneys förmyndarskap – Framing Britney Spears.

På Instagram skrev stjärnan att hon grät i två veckor efter den släppts för hon skämdes så fruktansvärt över att hennes liv visades upp för andra. Då hade hon inte ens klarat av att se den själv.

Och det är nog skammen att de mest privata händelserna i hennes liv ska visas upp inför omvärlden som har gjort att det tagit så lång tid att förstå hur illa Britney har behandlats.

Hon vill ju själv inte berätta. Och det hade ingen annan på jorden heller velat om de var i hennes situation.

Men Framing Britney Spears blev också startskottet för att opinionen vände. Kändisar, politiker och vanligt folk började ana oråd och ställde sig på Britneys sida för första gången på över ett decennium.

Detta tillsammans med Britneys modiga vittnesmål i rätten i juni, ledde till att hon nu kan vakna på morgonen, säker på att hennes pappa inte längre har insyn i hennes liv – något hon kämpat för sedan 2007.

En dag, när allt har blåst över, kommer antagligen den riktiga dokumentären, den där Britney själv berättar och tar kontrollen över sanningen.

Det är kanske löjligt att känna sig så berörd av Britneys öde. Men jag kan inte låta bli att fundera över hur enkelt det var att låsa in en av världens största stjärnor och radera alla hennes mänskliga rättigheter bara genom att kalla henne galen.

Hur många andra kvinnor runt om i världen har mött samma öde? Hur många har stämplats som galenpannor och förlorat sina liv på felaktiga grunder?

Jag hoppas att Britneys fall leder till större granskningar kring förmyndarskap i stort.

Men just nu firar jag bara att hon snart blir fri.