”Menar Laila Bagge att det är dags att återuppväcka trälsystemet?”

Under året har det pågått ett generationskrig på sociala medier-appen Tiktok med 689 miljoner användare. I korthet går det ut på att de som tillhör Generation Z (födda ungefär mellan 1995 och 2012) hånar de som tillhör generationen Millennials (födda mellan 1980 och 1994) för deras töntiga tajta jeans, mittbenor och användande av gråtskratts-emojis.

Allt är alltså som det ska vara generationer emellan.

När jag var 15 år på 90-talet hånade jag de som var 28 för att de fortfarande bar vissa plagg som övervintrat från de då urtöntiga 80-talet.

Men det fanns en väsentlig skillnad.

Jag satt i en pytteliten by utanför en mindre stad och hånade generationen över mig i min dagbok.

Nu skickas allt ut i evigheten och plötsligt sitter någon 32-åring i Skövde och blir retad för sin frisyr av en cool tonåring i Taiwan.

Det är andra tider nu.

I veckan intervjuades Camilla Läckberg och Laila Bagge inför deras nya realityprogram ”Svenska powerkvinnor”. I Aftonbladet berättade de båda om hur de irriterar sig på den yngre generationen som verkar vilja ha allt serverat på ett silverfat. Båda kvinnorna blir tokiga på unga personer som kontaktar dem i sociala medier och vill bli upptäckta utan att förstå hur hårt jobb som ligger bakom Läckbergs och Bagges framgångar. Kvinnorna är ”jättefrustrerade”.

Ja, man kan verkligen förstå hur jobbigt det måste vara för dessa framgångsrika powerkvinnor att ta emot meddelanden från unga personer som på vinst och förlust hör av sig för att de vill bli artister, författare eller kända på något annat sätt. När andra pratar om näthat och hot, lider dessa kvinnor alla helvetes kval över att unga tjejer blir något så fasansfullt som inspirerade av dem.

Nej, såklart är det inte jobbigt.

Det handlar om något annat: ett klassiskt generationsbråk.

Det har funnits i alla tider. Tror ni att kung Adolf Fredrik förstod något av sonen och blivande Kung Gustav III:s märkliga besatthet av teater 1763?

Vad tyckte generationen födda strax efter förra sekelskiftet när deras barn dammade på Elvis Presley?

Och nu förargas Läckberg och Bagge för att de minsann slet i många år för att nå sin position och de unga tror att man bara ska curlas upp på en räkmacka och åka rakt in på tv:s bästa sändningstid.

Men hur blev nu Laila Bagge känd för den breda massan?

Jo, hon satt i en jury i ett av landets största tv-program och gav unga människor en ”Idol”-guldbiljett och gräddfil rakt in i rampljuset. Då är det väl inte så konstigt att unga personer fortsätter höra av sig till just henne i hopp om ett genombrott?

I stället har Laila Bagge ett annat förslag. Hon berättar i intervjun att hon jobbade en hel sommar gratis på ”Rix Morronzoo” för att visa framfötterna och hon beklagar sig över att unga personer kräver betalt direkt.

Vad är det hon menar?

Att det är dags att återuppväcka trälsystemet som ett sätt att visa hur driven man är?

”Ja, Malin var bra på jobbet, kom i tid, levererade allt som krävdes”.

”Fast Laila var lika bra och hon jobbade ju helt gratis också så hon som helt verkar sakna egna gränser och inte ens kräver lön för sitt arbete blir ju bättre!”.

Vad säger facket om detta?

Om man som Laila har en buffert av pengar, står det henne fritt att träla på i etern hur mycket hon vill, men att uppmuntra unga människor att bli slavar är lite väl magstarkt?

Den unga generationen i dag är uppvuxna med sociala medier och klipper videor och ljud i sömnen. Förr om åren gick man tre år på högskola för den kunskapen. Varför ska de då inte använda sig av fördelarna?

Om den yngre generationen nu saknar erfarenhet och ödmjukhet så tar de igen det i driv och självförtroende. De har ett nästan amerikanskt förhållningssätt till att inte skämmas när de letar genvägar.

Och vi som arbetat (kanske helt i onödan ibland) i vårt anletes svett blir provocerade av folk som kör om från insidan med ett till synes hjärndött Instagramkonto.

Jag tycker att man får beundra de unga. De kämpar sig genom skoltiden under en pandemi på distans, hanterar klimathotet och vet redan att trygga anställningar är en utopi från förr. Under tiden dansar de perfekt, har en otrolig klädstil, engagerar sig i viktiga frågor och publicerar allt i sociala medier.

Och om några år sitter just denna generation och förfasar sig över 20-talisternas vidriga beteenden.

Precis som det ska vara.

För när man inte längre har en koppling till en viss generation, blir den också obegriplig.

Lika obegripliga som Camilla Läckberg och Laila Bagge framstår i sina roller som powerkvinnor.