Louise Boije af Gennäs: “All kärlek är komplicerad”

Kärleken är inte att leka med – det vet Louise Boije af Gennäs bättre än de flesta. I år firar romanen Stjärnor utan svindel tjugofem år. Där är huvudpersonen Sophie en framgångsrik författare med man, hundar och hus i Stocksund, som faller pladask för den ­lesbiska radikalfeministen och vänsteraktivisten Kaja och oförfärat bryter upp från sitt tidigare liv för kärlekens skull.

Nu kommer uppföljaren Stjärnfall där läsaren får möta familjerna Blomberg och Grahn, tillhörande övre medelklassen, välbeställda och med framgångsrika karriärer – Blombergs med stor våning i Vasastan och Grahns boende i väl tilltagen villa i Bromma. ­Familjerna står varandra mycket nära, firar de flesta högtider ihop och reser på semestrar tillsammans, och ungdomarna (tre i varje familj) är nära vänner sedan barndomen. I bekantskapskretsen omtalas de ibland som ”Familjen Bra & Familjen Bra” då de (ur romanen) ”utgjorde en sådan självbelåten enhet att deras ­omgivning blev lätt illamående”.

Sophie och Kaja finns också med i berättelsen, men lite vid sidan av. Julia, mamman i familjen Blomberg, är kusin med Sophie. Hon var tonåring då Sophie skilde sig och förundrades över Sophies vägval och mod, och de står varandra nära trots många års åldersskillnad. Sophie och Kaja lever numera frånskilda, ”Kaja och jag klarade inte av att leva tillsammans” förklarar hon för Julia. ”Vi är alldeles för olika i grunden. Jag är en gammal herrgårdsfröken och överklassdam, och Kaja är och förblir en lesbisk radikalfeminist.”

Det är dock ingen gammal herrgårdsfröken som möter upp för intervju på lokal på Östermalm, Louise Boije af Gennäs sprudlar av energi. Förutom aktuellt boksläpp har hon också en kommande deckarserie på gång, plus en låtlista som ska bli ett soundtrack till Stjärnfall (där kärleken till musik går som en röd tråd genom handlingen).

– Jag älskar att sjunga, säger Louise. I musiken kan man gå upp i någonting som är större än en själv. Två av mina huvudpersoner, Julia och André, förenas i denna kärlek till musik.

Det är en gemensam kärlek som en dag fördjupas ytterligare. Julia och André, som är pappan i familjen Grahn, förälskar sig plötsligt vanvettigt i varandra efter tjugo års vänskap och förlorar sig i ett passionerat kärleksförhållande som riskerar att krossa tillvaron för alla som står dem nära. Julia är bästa vän med Eva, som är gift med André. André är bästa vän med Gabriel, i sin tur gift med Julia. Hur ska alla barnen klara av en sådan relation?

– När jag började den här berättelsen ville jag skriva om två familjer i övre medelklassen, två framgångsrika familjer utan ekonomiska bekymmer som bakom den lyckade fasaden har massor av problem att brottas med. Inga relationer är enkla, det spelar ingen roll hur man lever – ensam, som särbo, som homo, i kärnfamilj – all kärlek är komplicerad.

Det har hänt mycket sedan Louises bok Stjärnor utan svindel kom ut

För Louise Boije af Gennäs själv har livet förändrats en hel del efter det stora genombrottet.

– Vad som hänt mig själv sedan Stjärnor utan svindel kom ut för tjugofem år sedan är att jag har brutit upp från Mian (författaren Mian Lodalen, med många drag av romanernas Kaja), gift mig med Calle och blivit förälder. Calle och jag lever ett tajt familjeliv. Vi har väldigt nära kontakt med våra barn, men umgås också mycket med andra familjer. Barnens kompisar är ofta hemma hos oss och sover över, och kommer och hänger med oss på somrarna.

– Jag har många i bekantskapskretsen som skilt sig och genomgått fruktansvärda skilsmässor. Den gången jag själv skilde mig, när jag träffade Mian, då fanns inga barn med bilden. Men en skilsmässa med barn inblandade drabbar dem i lika hög grad. Det var ett perspektiv jag ville ta upp: vilket ansvar vi vuxna har när vi lägger allt fokus på att enbart bejaka våra egna känslor. Men barnen då?

Det är en roman om en passionerad kärlekshistoria, men som famnar över mycket mer: Gud och existensen, olyckliga barn, ätstörningar, att komma ut som gay, att inte bli sedd av sina föräldrar; vänskap, klasshat, svek, otrohet och lögn.

– Jag gräver där jag står, säger Louise, och säkert kommer många att bli provocerade av den här övre medelklass-vinkeln. Jag har upplevt mycket klasshat i kulturvärlden. Men det här är det liv jag själv lever, som jag är bekant med. Jag tycker att jag har lika mycket rätt att skriva om människor som lever privilegierade liv som en gruvarbetardotter från Norrland har rätt att skriva om sitt liv – alla historier är intressanta och för att förstå samhället måste vi få in alla perspektiv. Frågor om ansvar, moral och passion ligger bortom alla klasser.

Stjärnfall är Louises nya bok

Familjen Blomberg består då av Julia Blomberg, 42, framgångsrik fastighetsmäklare, gift med den måttligt framgångsrike kapitalförvaltaren Gabriel, 44. Julia älskar att sjunga, Gabriels stora intresse är att träna löpning. De har barnen Thomas, 17, Alexandra, 15, och Johan, 13.

Familjen Grahn består av Eva, 43, skicklig familjerättsjurist, som älskar att träna löpning och som brukar träna ihop med Gabriel. Hon är gift med André, 45, ingenjör som undervisar och forskar på KTH, en musikälskare som är skicklig pianist. De har barnen Rebecka, 17, Filip, 15, och Isabel, 12.

– Det är många karaktärer att hålla reda på, säger Louise med ett leende, men jag älskar det. Jag bygger stora träd av handling och karaktärer, med linjer för vars och ens utveckling. Det blir som att lägga ett stort pussel eller väva en väv. Ju längre jag håller på, desto viktigare blir det att strukturen är genomtänkt från början. När man sedan väl börjar skriva tar berättelsen ändå andra vägar än det var tänkt. Karaktärerna får en egen vilja och kräver ständigt nya fördjupningar.

– Den här gången gjorde jag en struktur där handlingen skulle utspela sig under ett år. Jag har döpt kapitlen efter månaderna och olika händelser, och försökt att få in alla de svenska högtiderna: jul, påsk, midsommar, alla de här traditionella grejerna som det ligger så stort fokus på för dem som lever kärnfamiljsliv. Jag har själv suttit på otaliga adventskonserter, lagt ut påskägg i trädgården för barnen att leta efter, åkt på skidsemestrar och tillbringat många somrar i sommarhus.

Bakom fasaderna i romanen knakar det betänkligt i relationerna, ”Familjen Bra & Familjen Bra” har det inte så bra. Julia tycker att maken Gabriel alltmer börjar förvandlas till en stockkonservativ tråkmåns som bara vill träna löpning. André suckar över sin ton­döva fru Eva som inte delar hans intresse för musik och barnen har olika problem att kämpa med. Sjutton­åringen Thomas, duktig i skolan och på sport, känner en märklig dragning till sin bästa killkompis men kämpar på med att dejta tjejer han inte är intresserad av. Trettonåringen Johan har det svårt i skolan, ­jämförs hela tiden med sina duktiga syskon och börjar fuska på proven. Rebecka går andra ring på Kungsholmens gymnasium där kraven från omgivningen är höga och hon börjar utveckla en ätstörning. Isabel är ett år ­yngre än alla i sin klass, har inga kompisar och är lite mobbad. Filip, en musikalisk begåvning, vill inte ­satsa på musiken bara för att hans pappa André vill att han gör det.

– Jag tror att det kan vara förkrossande för människor som lever ensamma att se alla ”Coca-Cola-bilder” på sociala medier och inte kunna känna igen sig. Sanningen är förstås att det inte finns någon perfekt ”Familjen Bra”. Jag vill komma tillbaka till betydelsen av samtal, att man pratar med varandra. Det tror jag är det allra viktigaste i en relation: mellan kärlekspartner, mellan föräldrar och barn, vänner emellan – att man försöker prata med varandra. Ju mer vi människor vågar blotta oss, desto närmare kommer vi varandra. Då blir vi mindre ensamma och mår betydligt bättre.

– Jag var på en tjejmiddag för ett tag sedan, med ett gammalt mamma­gäng, och det var så otroligt kul! Det är likadant varje gång vi ses: vi bara ploppar ner vid bordet och så börjar alla direkt berätta hur det egentligen är. En av tjejerna inledde med att säga ”jag har haft ett helvete den här våren”. Alla langar upp sitt fula och så garvar vi jättemycket och vänder och vrider på allt som sägs. Det finns någonting väldigt skönt i det där, att inte behöva stå ensam och vara så stark hela tiden.

Julia våndas svårt. Hon hade haft sex med André, i sin och Gabriels gemensamma säng.// Hon hade bedragit sin man. Hon hade bedragit sin bästa väninna Eva, som litade blint på henne efter år av vänskap. Hon hade svikit samtliga ungdomar, sina egna och Evas, genom att gå bakom ryggen på alla och ligga med André.

Hur det slutar? Det skall här icke avslöjas – men efter detta stjärnfall lär Louise Boije av Gennäs stjärna stiga mot än högre höjder!

3 böcker som betyder mycket för Louise Boije af Gennäs

Anna Karenina av Leo Tolstoj. En fantastisk skildring av familjerelationer, kärlek, passion och sociala konventioner.

Ulysses av James Joyce. En bok jag upptäckte som 16-åring som förändrade hela min syn på vad skrivande och berättande kan innebära.

Heartburn av Nora Ephron. En av världens roligaste och mest lättlästa romaner, om kärlek, otrohet, politik och matlagning. Skrattar högt varje gång jag läser om den.