Sierskan Saida Anderssons tragiska liv – innan framgångarna i tv
Efter ett liv kantat av tunga motgångar blir hon kvinnan som alla vill ha en del av.
Men bakom kulisserna fick sierskan betala ett högt pris för sin framgång.
Det var 1988 som Saida Anderssons liv skulle ändras för alltid, när hon gick från att vara anonym i hemstaden Boden, till att de kommande åren förvandlas till en av landets mest eftertraktade profiler för sina siande förmågor.
I den nya SVT-dokumentären Sierskan, som finns ute på SVT Play, målar man upp bilden av ett långt liv kantat av motgångar. Redan som 15-åring föder Saida Andersson sitt första barn, och lämnar familjegården – hon har då bara gått några år i skolan och jobbat sedan hon var 12 år.
När Saida är 20 träffar hon en ny man och de får fem barn till tillsammans, men måste kämpa för att ha mat på bordet åt barnen. När maken lämnar familjen på 60-talet är Saidas kropp förstörd av hårt arbete, och hon har fått operera bort ena lungan.
Saida Andersson blir ett rikstäckande fenomen
Men kampen med kroppen är inte Saida Anderssons stora sorg i livet – det är förlusten av hennes barn. Inom loppet av tio år har tre av hennes söner gått bort.
Det är kort efter att yngsta sonen Morgan gått bort i en tragisk olycka i slutet av 80-talet som Saida Anderssons liv tar en oväntad vändning. Hon bestämmer sig för att använda sina till synes övernaturliga förmågor för att försörja sig.
Hon var 65 år gammal när hon fick en spalt i tidningen Hemmets journal 1988, där hon hjälpte läsarna att hitta borttappade föremål, och det dröjde inte länge innan ryktet började spridas om den norrländska sierskan.
– Om man hade tappat bort något så var det till Saida man vände sig, det spelade ingen roll om man trodde på hennes förmåga eller inte, säger Madeleine Walles, som jobbade på Hemmets journal på den tiden, till Sveriges Radio.
Framgångens baksida för sierskan
Spalten ledde i sin tur till att Saida fick en egen siarhörna i Café Luleå på SVT, och regelbundet var med i radio. När Hemmets journal tog med Saida på turné där folk kunde ringa in, så orsakade det kollaps för telefonnätet för att det var så högt tryck – alla ville ta del av Saidas förmåga.
– Det fanns en baksida som inte så många såg. Hon slet väldigt hårt och det fanns många öden som tog ganska hårt. Att folk med någon sorts självklarhet skulle ha tillgång till henne, det tror jag kunde störa henne. Att hon inte kunde dra ner gardinen, stänga dörren och vara i fred, säger Janne Walles, tidigare chefredaktör på Hemmets journal.
1998 avlider Saida Andersson på sjukhuset i Boden, efter att dagen innan ha blivit akut sjuk i duschen hemma. Hon blev 75 år.
