Trendar: NostalgiI rampljusetResorMin aborträttLivsstilLivsberättelserMitt livÅrets Feminista

”Jag tog ett dna-test för att hitta min mamma – hittade min son i stället”

18 okt, 2023 
AvAino Oxblod
FotografTT.
En glad kvinna och ett barn som håller en vuxen i handen.
Stacey Medina visste att hon var adopterad, och när hon fick ett dna-test i julklapp hoppades hon kunna hitta sin biologiska mamma.
Men testet tog hennes liv i en helt annan vändning – när hon i stället kom i kontakt med sonen hon hade lämnat bort som tonåring.
– När jag såg ordet ”son” tappade jag nästan telefonen, berättar hon för The Sun.
Annons
Adoption - det här gäller i SverigeBrand logo
Adoption - det här gäller i Sverige

Under hela Stacey Medinas uppväxt visste hon att hon var adopterad – hennes föräldrar Rochelle och David var alltid öppna med att de hade adopterat henne. Hon hade en lycklig uppväxt med sina föräldrar och två storebröder, Jeff och Craig. Men som många adopterade hade Stacey svårt att släppa tankarna om sina biologiska föräldrar.

2019 gjorde Nevada-bon ett dna-test i för att hon skulle kunna hitta sina föräldrar.

– Jag var jätteglad när dna-resultatet gjorde att jag fick kontakt med mina halvsystrar, men blev ledsen när jag fick höra att min biologiska pappa hade dött, berättar Stacey Medina i en intervju med The Sun.

Men sin mamma lyckades Stacey inte få tag. Maken Mark såg att hans fru var besviken över att inte ha fått veta vad som hänt hennes andra förälder, och bestämde sig för att ge henne ytterligare ett dna-test i födelsedagspresent 2021.

Annons

Resultatet gav ett helt oväntat resultat – hon hittade sin förlorade son.

– Även om jag inte hittade min mamma, så matchade jag med min son – han hade tagit samma dna-test.

Bestämde sig för att adoptera

Som 16-åring hade Stacey blivit gravid, och med stöd av sin familj bestämde hon sig för att behålla barnet. Två dagar före Staceys 17-årsdag i januari 1981 födde hon en dotter. Men att vara ung mamma var långt ifrån enkelt, så när hon vid 21 års ålder blev gravid igen efter en fling bestämde hon sig för att adoptera bort barnet, utan att berätta för barnets pappa att hon var gravid.

– Förkrossad men bestämd gick jag till en adoptivbyrå och valde min bebis framtida föräldrar – ett par som lät snällt och hade ett stabilt liv, säger Stacey Medina till The Sun.

I november 1985 födde hon sonen som hon lämnade bort till adoptivföräldrarna. Under åren som följde var den bortadopterade sonen en ”öppen hemlighet” – Stacey berättade det för maken Mark när de blev tillsammans, och hennes familj stöttade henne igenom allt. Men att hon skulle få kontakt med sonen efter alla år var inget hon hade räknat med.

Annons

– När jag såg ordet ”son” tappade jag nästan telefonen, berättar hon för The Sun.

Pratade i telefon med sonen

Hon tog kontakt med sonen via mejl, och bara några timmar senare pratade de i telefon.

– Han berättade att hans namn var Ben, att han bodde nio timmar bort i Kalifornien, att han var militär och hade fem barn. Jag var lättad att höra om Bens fina föräldrar och lyckliga barndom, men jag grät när jag fick höra att han aldrig fått brevet jag lämnade till honom hos adoptivbyrån, och att han hade letat efter mig i flera år.

Två dagar senare pratade mor och son på videosamtal, men på grund av covid-pandemin dröjde det till 2022 innan de kunde träffas på riktigt.

– Jag var nervös, men så fort han klev ut genom dörren med sitt yngsta barn i armarna kramades vi och allt föll på plats. Det kändes så naturligt.

I dag har Stacey och Ben en nära relation, och firar jul tillsammans trots att de bor närmare hundra mil från varandra.

– Mark är i vanliga fall dålig på att köpa presenter, men jag kommer alltid vara tacksam för att jag fick dna-testet det året. Det var en födelsedagspresent som ledde mig till min son, och jag kan inte vara lyckligare.

Annons