17 powerkvinnor: ”Det är valårets viktigaste jämställdhetsfråga”

Så fixar du förvaringen inför nya året

Klicka här!

Valåret 2026 är här och frågan om jämställdhet är alltid aktuell. Femina har pratat med 17 kvinnor från olika yrkesområden och branscher om vilken jämställdhetsfråga som betyder mest för dem just nu. Från löner och arbetsvillkor till representation och vardagliga strukturer – så här ser de på vad som behöver förändras för att skapa ett mer jämlikt samhälle.

Evin Cetin, jurist

— Den viktigaste jämställdhetsfrågan i Sverige inför valet 2026 är ojämlikheten på arbetsmarknaden. Det är avgörande att arbeta för lika lön och fler kvinnliga ledare, för att skapa ett mer rättvist samhälle där alla har samma möjligheter oavsett kön.

Lena Durfors, Lärarförbundet

— Hur vi får AI att inte bli en ny ­jämställdhetsdiskussion.

Carolina Klüft, ­verksamhets­chef, ­Generation Pep

— Jag väljer att lyfta barns och ungas hälsa. Vi hade en undersökning där vi kunde se att det är övervikt av kvinnor som vårdnadshavare som sköter och ­involverar sig i barn och ungas hälsa, mammor. Vi har att vinna på om även papporna engagerade sig i barnens tidiga liv när det gäller rörelse och mat.

Carin Götblad, ­polismästare

— Att män och kvinnor byter plats med varandra – både i arbets­livet och i hemmet. Att kvinnor dominerar som världens ledare och i ­andra höga positioner. Så att presidenter/motsvarande i Ryssland, Kina, Ungern, Turkiet, Iran, Irak och så vidare byts ut mot erfarna, mogna kvinnor. Det skulle innebära att det blir extremt sällsynt med krig, en kraftig minskning av våld i alla typer av samhällen och sannolikt mycket mer hänsyn till miljö, barns uppväxt och före­byggande omsorg om människor och djur. Med andra ord om vi ska ­rädda ­jorden måste detta till.

Maria ­­Mind­­hammar, ­generaldirektör, ­Migrationsverket

— Att motverka mäns våld mot kvinnor och all form av könsrelaterat våld och sexuell exploatering. Det kan också handla om ekonomiskt, psykiskt eller digitalt våld som begränsar en persons frihet och rätt att bestämma över sitt liv. Vi som arbetar på myndigheter måste vara uppmärksamma på detta i alla situationer och inte tveka att agera när vi känner att något inte står rätt till.

Ingela Holmertz, generalsekreterare, RFSU

— Jämlik vård, för det är det inte i dag. Det finns inte vård och ­kunskap att få för kvinnor, och särskilt vården när det gäller sexuell och reproduktiv hälsa är nedprioriterad.

Susannah ­Sjöberg, Sveriges kvinno­organisationer

— Kvinnors löneutveckling är en jätteviktig fråga, där vi ser att löneskillnaderna tyvärr ökar mellan kvinnor och män.

Anna Nilsdotter, generalsekreterare, Water Aid Sverige

— Inom det område som jag arbetar så är det rent vatten och toaletter. I världen är det en av tio människor som lever utan rent vatten och en av fem som lever utan toaletter. Det drabbar alla men det drabbar alldeles särskilt kvinnor och flickor. Om flickor och kvinnor får tillgång till rent vatten så slipper de gå långt, de får tid över så att de kan gå i skolan och arbeta. Om det finns toalett på skolan där man kan låsa om sig ökar tryggheten. Det skulle helt enkelt vara en stor vinst för jämställdheten. Därför hoppas vi att regeringen ska ge en större del av ­biståndet till rent vatten och toaletter.

Olga Persson, Unizons ordförande

— Den viktigaste jämställdhetsfrågan är att kvinnor och barn får leva fria från våld. Regeringen har sagt att mäns våld mot kvinnor och barn ska prioriteras lika högt som gängkriminalitet – men i verkligheten ser vi motsatsen. Aldrig tidigare har så få kvinnor och barn fått sin lagstadgade rätt till det mest grundläggande: att få komma till ett skyddat boende. Unizon kräver en nollvision mot mäns våld, med konkreta åtgärder och tillräckliga resurser för att uppnå den. Ingen kvinna ska utsättas för våld, ingen kvinna ska mördas och för­övarna ska hållas ansvariga. Vi har kunskapen och lagstiftningen på plats, och nu är det dags att vi slutar svika dem som behöver stöd och skydd allra mest. Valet 2026 är ett värderingsval – står du på kvinnors och barns sida eller inte?

Åsa Edlund Jönsson, ­general-sekreterare i olympiska kommittén

— Det viktigaste är att hålla jämställdhetsfrågorna aktiva och inte ta detta för givet och tro att vi är i mål med jämställdheten i Sverige. Jämställdhet är en konkurrensfördel för Sverige som vi behöver använda och dra nytta av i ännu högre utsträckning. Om vi ­’fiskar i hela sjön’ efter kompetens och perspektiv så kommer vi att tänka och agera smartare som land jämfört med andra.

Rebecca Lagh, advokat

— Det är att barn ska få skydd tillsammans med sina mammor. Barnrätten behöver stärkas, man måste lyssna mer på barnen och jobba mer för barnen.

Eva Hamilton, ­ordförande, Film- och TV-producenterna

— Jag önskar mig två sinsemellan helt olika saker – men tyvärr hjälper varken politik eller lagstiftning fullt ut. Jämställdhet 2026 handlar alltmer om ändrade attityder.

1. En häpnadsväckande stor andel av unga kvinnor som lever i Sverige är kontrollerade av sina släktingar. Och de får för allt i världen inte förlora oskulden före bröllopet. Täckande klädsel, kusingifte, flickornas ansvar för familjens heder – det är rena medeltiden! Jag önskar mig en kombo av opinionsarbete, skolundervisning och ytterligare skärpt lagstiftning mot hedersförtryck.

2. Gör upp med kraven – uttalade eller självpåtagna – att hämta barnen från förskolan redan vid 15-tiden! Det går inte att sköta ett vanligt jobb om föräldrar – oftast mamman – måste hasta iväg till dagis många timmar innan det formellt stänger, bara för att det plötsligt blivit någon sorts tävling i vem som är bästa föräldern. Om barnen inte har det bra på förskolan fast det är sen eftermiddag, så är det förskolan det är fel på. Lösningen är inte att ge föräldrarna dåligt samvete för att deras unge är sist kvar.

Lise Tamm, generaldirektör, Jämställdhetsmyndigheten

— Våldet. Politiken måste fortsätta genomföra åtgärder för att mäns våld mot kvinnor ska upphöra och för att förhindra hedersrelaterat våld och förtryck. Alla som bor i Sverige har rätt att leva i frihet och trygghet.

Amanda ­Lundeteg, vd, Allbright

— Det är omöjligt att rangordna jämställdhetsfrågorna – de hänger tätt samman. Men ökade insatser för att kvinnor ska få mer makt och inflytande ger ringar på vattnet i hela sam­hället. För när kvinnor sitter vid besluts­borden ökar också sannolikheten att kvinnors och flickors intressen faktiskt tillvaratas.

Petra Lundh, ­rikspolischef

— Jag skulle säga mäns våld mot kvinnor. Det är grova brott som är oerhört viktiga att vi tillsammans, i hela samhället, försöker för­hindra. Alla ska kunna känna sig trygga i sitt eget hem.

Michaela Berglund, vd Feminvest

— En fråga som bubblar och som historiskt fått alldeles för lite uppmärksamhet är kvinnors hälsa, där forskning, innovation och vården behöver ett stort tillskott av kapital. Kvinnor lever i genomsnitt 25 procent mer av sina liv i sämre hälsa än män, klimakteriet och hormonella besvär får inte rätt­visa diagnoser – ett gap som inte bara påverkar individen, utan hela samhällsekonomin. Enligt McKinsey och World Economic Forum skulle en mindre ­hälsoklyfta mellan kvinnor och män kunna till­föra upp till 1 biljon dollar årligen till den ­globala ­ekonomin redan år 2040.

Mia Liinason, forsknings­ansvarig, Lunds universitet

— I en tid då många rättigheter inskränks, går det inte att lyfta en isolerad jämställdhetsfråga som den viktigaste. Den repressiva, nationalistiska och militaristiska politiken som rättfärdigas genom hänvisningar till försvar av rättigheter och friheter måste få ett slut. Ge pojkar och män bättre förebilder än aggressiva muskelbyggande våldshetsare. Ge flickor och kvinnor möjlighet att drömma stort. Mer solidaritet över gränser!