BEATRICE FIHN

ÅLDER: 36 år.
GÖR: Generalsekreterare i Ican, International Campaign to Abolish Nuclear Weapons.
BOR: Genève, Schweiz.
AKTUELL: Ican tilldelades Nobels fredspris 2017.

Att Nobels fredspris 2017 gick till en organisation som arbetar för ett internationellt förbud mot kärnvapeninnehav kunde inte ligga mer rätt i tiden. Finns det något vi fruktar mer än kärnvapenkrig i världsläget som råder?

Rädslan är inte överdriven. Nordkoreas ledare Kim Jong Un har meddelat att hela USA är inom räckhåll för hans missiler och att han alltid har kärnvapenknappen redo på skrivbordet. ”Kommande år ska vi fokusera på att massproducera nukleära stridsspetsar och ballistiska missiler för operativ implementering”, hälsar han sitt förtryckta folk. Och Donald Trump twittrar tillbaka att den ”lille raketmannen” kommer att mötas av eld och raseri om han fortsätter att hota världens mäktigaste nation.

”Oroväckande situation”

Svenska Beatrice Fihn är generalsekreterare i Ican – International Campaign to Abolish Nuclear Weapons – och hon var den som i december tog emot fredspriset i Oslo. Ican är en paraplyorganisation för 468 aktörer i 101 länder som kämpar mot kärnvapen. Huvudkontoret ligger i Genève och viktiga samarbetspartners är överlevande från Hiroshima och Nagasaki. Orga nisationens arbete stöttas av fredsikoner som Dalai Lama och Desmond Tutu. Hur komplicerad kärnvapenfrågan än är så ser Beatrice Fihn bara en möjlig lösning på den: att inte ha några kärnvapen på jorden.

Hotet sprids med vinden och påverkar generationer människor

Så länge de finns är utplåning av mänskligheten en möjlighet. Minns till exempel hur nära vi stod ett kärnvapenkrig 1983, då Sovjetunionens övervakningssystem felaktigt indikerade att fem amerikanska interkontinentala missiler var på väg. I slutänden räddades vi genom att en enda person, en sovjetisk överstelöjtnant, vägrade utföra order.

– Det unika med kärnvapen är att hotet sprids med vinden och påverkar generationer människor. Det finns 15 000 kärnvapen i världen i dag och de är större än de som avfyrades 1945, sa Beatrice i Malou efter 10.

– Alla nio kärnvapenstater fortsätter dessutom att uppgradera sina vapen. De övar på att använda dem och har planer för användningen. Det är en otroligt oroväckande situation.

Nobels fredspris Beatrice Fihn, Ican, håller tal

Ican fick Nobels fredspris

Beatrice Fihn har i och med fredspriset gått från att vara en doldis till att få en pjäs på schackbrädet. I juli 2017 uppnådde hon och Ican ett viktigt mål: De fick till stånd världens första avtal om förbud mot kärnvapen. Fler än 50 länder måste skriva på och ratificera avtalet för att det ska vara bindande enligt internationell lag – i nuläget har 56 länder skrivit på men bara fem av dem har ratificerat. Sverige är i skrivande stund inte med bland dem som tagit steget fullt ut. Icans kärnvapenavtal är historiskt men avfärdas av en del skeptiker.

Vi på Ican representerar det enda rationella alternativet

Eftersom ingen av de nio kärnvapenmakterna – USA, Kina, Ryssland, Frankrike, Storbritannien, Israel, Indien, Pakistan och Nordkorea – har skrivit under så är det i princip verkningslöst. Och i och med det framstår Nobeljuryns val som endast symboliskt.

– Det sägs att vi är irrationella idealister utan verklighetsförankring. Att kärnvapenländerna aldrig kommer att avstå från sina vapen. Men vi på Ican representerar det enda rationella alternativet, sa Beatrice Fihn i sitt tacktal till Nobel. Det här priset är en otrolig seger för vanligt folk som engagerar sig, jag själv är bara en del i en enorm gräsrotsrörelse.

Nobelkommittén har påpekat att priset ska ses som en uppmaning till de länder som ännu inte anslutit sig till avtalet att göra det, och att förhoppningen är att det förnyar debatten kring kärnvapen.

Ican fick Nobels fredspris 2017. Berit Reiss-Andersen, ordförande för norska Nobelkommitten, Satsuko Thurlow och Beatrice Fihn.

Setsuko Thurlow överlevde mirakulöst

86-åriga Setsuko Thurlow är en av få överlevande från Hiroshima och hon känner bättre än någon annan till effekten av en atombomb. Hennes historia är fasansfull.

– Jag var tillsammans med mina klasskamrater morgonen den 6 augusti 1945, och klockan 8.00 hade vi samling som vanligt. Plötsligt såg jag ett kallt, blått ljus genom fönstret, det hördes inget ljud men jag slängdes upp i luften och förlorade medvetandet. När jag vaknade var det totalt tyst och svart. Jag trodde att det var döden. Men så började jag höra svaga röster runt omkring mig, de ropade på sina mammor och på Gud, berättar hon för BBC:s Hard Talk.

Att hon själv klarade sig är inget mindre än ett mirakel, hon var knappt två kilometer från explosionen.

– Jag tror inte på dem som säger att Gud räddade mig, jag tror att det var ren och skär tur. Jag förlorade 341 skolkamrater den dagen, tusentals unga människor upplöstes i tomma intet av bomben. Åtta personer i min egen familj dog och mitt starkaste minne är min 4-årige brorson som gråtande bad om vatten. Han var bränd över hela kroppen och alla runt omkring mig bönade om vatten eftersom hettan var fruktansvärd.

– Detta är vad atomvapen gör. Om de tillåts existera så kommer det också en dag när de används. När det sker är alla förlorade, inga myndigheter kan hjälpa till, alla blir maktlösa, säger Beatrice Fihn i samma intervju.

Skapar en internationell norm

När BBC-reportern framhäver orsakerna till att behålla kärnvapen och att det verkar lite naivt att tro att människan frivilligt skulle förstöra det mest effektiva vapen som någonsin framställts kontrar hon snabbt:

– Att hota att massmörda civila borde inte vara ett accepterat sätt att bibehålla fred. Det skapar istället otrygghet och rädsla och därmed ökar risken för krig.

Beatrice och Ican arbetar till viss del i motvind. Det finns en stor opinion, bland annat i USA, som är för kärnvapen om väpnade konflikter skulle uppstå. Till exempel svarar 60 procent tillfrågade amerikaner att de hellre ser två miljoner oskyldiga iranier dö än 20 000 amerikanska soldater. Rubrikerna kring Irans kärnkraftavtal har varit många, regimen har förbundit sig till att minska sin utvinning av ”kärnvapeningrediensen” uran mot att västländerna häver sina sanktioner. Men misstankar finns om att landet smygforskar i hemlighet.

Hur omänskliga ska vi människor bli?

Beatrice Fihn menar att även om inte alla kärnvapenmakter skriver på avtalet så kommer det att fungera normativt, precis som förbud mot andra sorters vapen gör: kemiska, biologiska, klusterbomber, landminor.

– Finns det en internationell norm så måste även stater som står utanför förhålla sig till den. I USA har man till exempel börjat följa internationella regler om klusterbomber, trots att de själva inte är medlemmar i det avtalet. Så vårt arbete kommer att ha en praktisk påverkan.

”Upp till oss”

Men bara seriösa och allvarliga förhandlingar kärnvapenmakterna emellan kan i slutänden leda till en tryggare framtid. Och det kräver en gradvis, balanserad och övervakad eliminering av de 15 000 kärnvapen som finns utspridda över världen. Siffran i sig är skrämmande, men inget skrämmer väl mer än en 13-årig flickas upplevelse på plats. Setsuko Thurlow har ägnat sitt liv åt att kampanja mot atombomben.

– Hur omänskliga ska vi människor bli? Det skulle jag vilja fråga Donald Trump och Kim Jong Un, säger hon. Att jag har sett med egna ögon hur en atombomb utplånar allt i sin väg borde göra alla andra samtal onödiga.

Beatrice Fihn utryckte saken tämligen glasklart i sin Nobelföreläsning:

– Historien om kärnvapen kommer att ha ett slut och det är upp till oss att avgöra vad slutet blir. Blir det slutet för kärnvapen eller blir det slutet för oss?

ATOMBOMBER I VÄPNAD KONFLIKT

Många provsprängningar av atombomber har genomförts av flera länder genom åren, men de har bara använts i väpnad konflikt vid två tillfällen.

6 augusti 1945

Världens första atombomb Little Boy detonerar över japanska industristaden Hiro shima klockan 08.15 på morgonen. Ordern har getts av USA:s president Harry S Truman och mellan 90 000 och 120 000 människor beräknas ha dött vid detonationen.

9 augusti 1945

Klockan 11.02 detonerar Fat Man över Nagasaki och utplånar 60 000–80 000 liv. Än i dag dör människor av bombernas effekter, bland

annat av cancer och högt blodtryck.
Källor: Svd, nobelprize.org, nbcnews.com, bbcnews, icanw.org

AV KATARINA DANIELSSON

FOTO IBL

Läs även:

Här är kvinnorna som förändrar världen

Amina J Mohammed vill förändra världen: ”Vi har aldrig varit så otrygga”

Willemijn Verloop kämpar för krigets barn

Nonhle Mbuthuma: ”Vi människor måste stå upp för naturen”

Oprah Winfrey: ”Ditt arv på den här jorden ligger i alla andra människor som du gjort skillnad för”

Petra Wadström: ”Rent vatten är källan till allt gott”

Christy Turlington: ”Organisationen förändrar livet för en halv miljon födande kvinnor om året”

Mariet Ghadimi: ”Jag får kraft och energi när en lycklig ung kvinna gått vidare i livet”

Så vill DJ:n Varnika Kundu förändra kvinnosynen i Indien

J K Rowling: Vi behöver inte magi för att förändra världen

Gunhild Stordalen: Vad vi äter är den viktigaste frågan för vår framtid 

Bildjournalisten Eman Mohammed: ”Jag kan komma nära en värld som männen inte har tillgång till”

Chimamanda Ngozi Adichie: Feminismen är en del av de mänskliga rättigheterna

Fotografen Angélica Dass: Vi måste jobba hårt – diskriminering försvinner inte av sig självt

Parterapeuten Esther Perel: Så kan du hålla lusten levande i din relation

Maria Strømme: Nanoteknik kan bli vår räddning

Advokaten Polly Higgins: Hur kan det inte vara kriminellt att massförstöra jorden?

Kelly McGonigal: Så blir du vän med din stress

Sheryl WuDunn: ”Studier ger hopp och en tro på framtiden”

 

 

 

Se mer inspirerande innehåll från oss på Femina: