Det här ska mor- och farföräldrar aldrig göra

Efter reklamen: Det här borde du fråga dina mor- och farföräldrar

För många småbarnsfamiljer är mor- och farföräldrar riktiga vardagshjältar.

När dagarna fylls av arbete, leveranskaos, middagsförberedelser, fritidsaktiviteter och läxor kan det kännas som en skänk från ovan att ha någon som ställer upp, som kan hämta barnen från dagis, eller som barnbarnen kan sova hos när föräldrarna behöver en liten paus.

Även om mor- och farföräldrar ofta är ovärderliga stöttepelare för småbarnsföräldrar finns det många olika typer, med olika stilar, prioriteringar och personligheter.

Därför är det bra att umgås med sina mor- och farföräldrar

Vissa mor- och farföräldrar stickar ullstrumpor och gör köttbullar med brunsås. Andra låter sina barnbarn äta godis på onsdagar och titta på film fram till läggdags. Vissa tar med barnen till biblioteket, medan andra är de som alltid ställer upp när dagiset ringer och barnet måste hämtas med feber.

Så vilken sorts mor- och farföräldrar har du eller dina barn? Den strikta och tydliga? Den omtänksamma och lekfulla? Den som alltid har tid, eller den som säger nej då och då?

Nedan listar vi de 7 vanligaste typerna av mor- och farföräldrar.

7 olika typer av mor- och farföräldrar

En ny artikel från HuffPost lyfter fram de sju vanligaste typerna av mor- och farföräldrar.

1. Den auktoritära

Förr i tiden var mor- och farföräldrar inte främst en vän, utan en tydlig vuxen med tydliga gränser. Denna stil är mindre vanlig idag.

2. Den vänliga

Den här typen av mor- eller farförälder är en betrodd vän som barnbarnen kan komma till och prata med utan rädsla för kritik.

3. Den lekfulla

Dessa mor- och farföräldrar tror att det är deras jobb att ha kul med sina barnbarn. De leker kurragömma i timmar och tar med sina barn till museer eller nöjesparker.

4. Den frånvarande

Vissa mor- och farföräldrar distanserar sig från familjen eller bor långt borta, och definieras därför som frånvarande mor- och farföräldrar. Ibland är det också föräldrar till små barn som vill ha begränsad kontakt.

5. Den med huvudvården

Det här är mor- och farföräldrar som tar full omsorg om sina barnbarn. Denna typ av mor- och farföräldraskap är oftast ett resultat av nödvändighet, till exempel om föräldrarna inte själva kan ta hand om sina barn.

6. Den som berättar familjehistorien

När deras barnbarn blir äldre väljer vissa mor- och farföräldrar att bli familjens historieberättare. De delar med sig av familjehistoria, kultur och visdom, vilket ger sina barnbarn en djupare förståelse för var de kommer ifrån.

7. Den givande

Vissa mor- och farföräldrar tror att lite njutning är nyckeln till en god relation med sina barnbarn. Men om njutningen går för långt kan det leda till konflikter med föräldrarna. Ett exempel är mor- och farföräldrar som låter sina barn äta socker eller titta på TV i timmar, trots att föräldrarna har sagt nej.

Känner du igen dina egna mor- och farföräldrar eller dina barns mor- och farföräldrar i den här översikten?

Så lyckas du socialt – och blir den alla vill umgås med: ”Det går att lära sig”

Skillnaden mellan mormor och morfar

– Det råder stor enighet om att mor- och farföräldrar ska vara med sina barnbarn och göra saker med dem. Över 90 procent håller med om att de ska göra det. Över 90 procent anser också att mor- och farföräldrar ska vara tillgängliga i kriser, som vid sjukdom.

Det här säger Katharina Herlofson, forskare vid välfärdsforskningsinstitutet NOVA, OsloMet.

Katharina forskar om livslopp, åldrande och relationen mellan olika generationer.Hon har tidigare undersökt attityder till mor- och farföräldrarollen eller vad som förväntas av mor- och farföräldrar.

Vi är eniga om att mor- och farföräldrar bör stötta och uppmuntra sina egna barn i deras roll som föräldrar.

– Rollen som mor- eller farförälder är på många sätt en förlängning av föräldrarollen, säger hon.

Den auktoritära morföräldrastilen får å andra sidan betydligt mindre stöd.

– Bara drygt en tredjedel anser att mor- och farföräldrars roll är att vara en auktoritet i barnbarnens uppfostran.

”Borde inte vara en tävling”

Så vilken typ är den bästa?

– Jag tror att det här är väldigt individuellt. Mor- och farföräldrar har väldigt olika roller i barns liv, och det varierar mycket hur de olika mor- och farföräldrarna är. Ofta har pappans föräldrar en helt annan stil än mammans föräldrar, men det gör inte nödvändigtvis den ena ”sämre” än den andra.

Det här berättar Tone Haldorsen, legitimerad sexolog och parterapeut.

Hon anser att det viktigaste är att mor- och farföräldrar och föräldrar är överens, och att det är föräldrarna som alltid har det sista ordet.

– Det är viktigt att mor- och farföräldrar inte pressar sig själva, utan att det finns en god dialog mellan de vuxna. Det är också viktigt att det inte finns någon konkurrens mellan mor- och farföräldrarna, utan att det skapas en balans, säger Tone.

Barn lär sig snabbt olika mor- och farföräldrars stilar och anpassar sig till dem. Vissa mor- och farföräldrar är helt frånvarande, men barnen anpassar sig också till det.

Artikeln har tidigare publicerats i Feminas norska systertidning KK.no.