Tolka din katts läten

Alla kattägare är, så klart, övertygade om att deras djur pratar med just dem. Och det är inte bara sentimentalt dravel eller inbillning, enligt ett forskarlag som arbetar med att kartlägga kommunikationen katt-människa.

Susanne Schötz berättar att hon precis innan intervjun lyssnat på ”en fantastisk dialog” mellan en kattägare och dennes katt.

– Det är en sekvens där katten ska få tonfisk och man hör hur katten liksom säger ”ge mig tonfisken” och hur ägaren säger ”jaja, lugna dig lite”. Det är en dialog som pågår i tre minuter och man hörde hur de förstod varandra.

Och dialogen om tonfisken beskriver ganska väl vad arbetet handlar om. Forskargruppen har spelat in katter och deras ägare  för att analysera ”språket” fonetiskt. Det handlar till exempel om melodi, rytm, artikulation, tonläge och en rad andra parametrar.

Så här långt rör det sig om ett 70-tal katter som spelats in. Och det är ett digert arbete som Susanne och hennes kolleger har tagit sig an.

– Just nu har vi 859 individuella läten som vi har identifierat. Och det är från 30 katter, säger Susanne Schötz.

Suzanne Schötz forskar om katternas språk

Susanne Schötz, docent i fonetik, lyssnar på och analyserar katternas språk. Här med egna katten Donna. Bild: Lars Gustafsson.

Och det är en hel del som sägs.

Jo, katter kan uttrycka sig med till exempel dofter och genom att resa ragg. Men de har också en mycket bred vokabulär från jamande som betyder att de vill något till morrande när de varnar en fiende eller inkräktare.

– Sedan kan det vara vänliga små kurranden för att hälsa på kompisar.

Spinnandet räknas också som en del av katternas språk. Det här dova men extremt lågmälda ljudet som en kattmamma till exempel kan ha när ungarna diar henne.

– Det kommunicerar att vi hör ihop, det är lugnt.

”Varje kattägare har sitt språk”

Katterna kommunicerar olika beroende på adressaten. Det vill säga om de vill slänga ut en annan katt från sitt territorium är det en ton som gäller (aggressivt morrande och ylande) och när honor kallar till sig hanar är det ett annat ljud i skällan. Kattmamman som kallar på ungarna att följa med använder en tredje ton.

Katt och människor ”pratar” på ett eget sätt.

– De jamar och kan variera det på ett väldigt många sätt, säger Susanne Schötz och ger flera exempel på hur olika ett mjau kan låta. Allt från ungens mjäkiga lilla pip till hur den vuxna katten i en transportbur kan låta.

Och det är ingen envägskommunikation.

– De lyssnar på oss också. Jag tror att varje kattägare har ett språk med sin katt. Det finns små nyanser i rösten och man lär sig att associera dem.

Talar katter dialekt?

De inspelade katterna kommer från Skåne, Östergötland och Stockholm. Susanne Schötz menar att analyserna även kommer att kunna svara på om katterna ”talar dialekt” eller ej.

Klart är i alla fall att det verkar som att katterna härmar husse eller matte.

– Det finns det bevis på. Vi har till exempel inspelningar där ägaren har en ganska hes röst och i det fallet har katten anpassat sig och ligger i samma register.

Röst och tonläge kan skilja sig mellan raserna.

– Det verkar som att det skiljer sig lite mellan raserna. Siameser är till exempel ofta lite mer pratsamma medan bengalerna vanligtvis har ett lite mörkare och lite längre läte.

System för att underlätta kommunikationen

Målet med forskningen är i första hand att utarbeta ett system som kan underlätta förståelsen och kommunikationen mellan människa och katt. Ett system som gör det lättare för oss att begripa varandra helt enkelt. Uttrycker katten att den är arg, rädd eller har ont?

I förlängningen kan den kunskapen komma veterinärer och djurhem till del. Katter fungerar även som sällskap inom vården och då kan det vara bra om personalen kan förstå.

Förhoppningen är även att forskargruppen ska hitta en modell för att göra en fonetisk analys av katternas språk som ska kunna användas även på andra djur.

Sådan forskning är visserligen inget nytt men det här är ett nytt sätt att analysera djurläte, menar Susanne Schötz.

Hon berättar att mycket av forskningen sker vid sidan av det ordinarie uppdraget som lärare i fonetik där hon utbildar blivande logopeder och audionomer. Men hon är omgiven av katter i hemmet.

– Jag brukar säga att vi har fem och en halv katt här. Den halve är grannens men hon är här så mycket så att vi räknar in henne.

Vilket är ditt favoritljud?

– Det är ett lågt kurrande som går över i ett mjukt och lite hest gnälljam. Det betyder att jag ska sluta jobba vid datorn och gå och gulla med dem.

I forskargruppen ingår även Robert Eklund, Professor i språk och kultur med inriktning mot fonetik, vid Linköpings universitet och Joost van de Weijer, docent i allmän språkvetenskap vid Lunds universitet.

Forskare kartlägger katternas språk

I vilket sammanhang låter katten som den gör och varför. Med filmade ”intervjuer” går det att para ljuden till situationer. Bild: Lars Gustafsson

 Vad menar katten? (förkortat från forskningen):

Spinnande

(Ljudsvagt och utdraget vibrerande läte på mycket låga frekvenser)

En kattmamma bildar ofta detta läte tillsammans med sina ungar. Katter spinner inte bara när de är nöjda, utan även när de är hungriga, stressade, har ont, föder ungar och till och med

när de är döende. Man antar att budskapet är ungefär ”jag utgör inget hot” eller ”fortsätt med det du gör”

Kurrande

(kort tonande, nasalt, mjukt och ganska ljudsvagt läte som låter lite som ett rullande tungspets-r)

Katter kurrar framför allt i vänliga situationer: vid lek, som en vänlig hälsning, eller som bekräftelse (nästan som ett slags ”okej” eller ”tack”). Inte sällan kombineras ett kurr med ett mjau till ett till ett komplext läte: ett kurr- jamande (eller

kurr-mjauande), som är ett vänligt och/eller uppfordrande sätt att be om uppmärksamhet: ”brrriu”, ”brrmiau” eller ”mrrriau”.

Jamande

(uttalas vanligtvis med öppnande–stängande mun, och därför inleds de flesta med ett [m] eller [w] (som i engelskans we) och övergår sedan i ett eller oftast flera vokalljud, varav det sista i regel uttalas med mer sluten mun (som vokalen o i svenskan)

Det vanligaste ljudet i kommunikationen med oss människor. Kan delas in en rad underkategorier i allt får gnyende till gnällande och jämrande beroende på vad det är katten vill förmedla. Med det gnyende jamandet kan katten till exempel förmedla att den är liten och ofarlig och med jämrande mjauet kan katten uttrycka ängslan.

Ylande

(utdraget vokaliskt läte som ofta upprepas med långsamt ömsom stigande och fallande melodi och röststyrka)

Katter ylar ofta i agonistiska (aggressiva och defensiva) situationer för att varna en motståndare, och inte sällan ylar två individer samtidigt i en slags vokal strid eller duett med varandra. Ofta kombineras eller blandas då ylande med morrande i långa sekvenser med sakta stigande och fallande melodi och röststyrka.

Morrande

(grovt mycket lågt och dovt utdraget tonande ljud)

Bildas under en långsam och stabil utandning för att signalera fara eller för att varna eller skrämma bort en motståndare. Många katter kombinerar morrande med ylande och fräsande.

Källa: Melody in human-cat communication (Meowsic)

Läs även:

7 tips: Så aktiverar du din innekatt

9 hälsofördelar med att äga en katt

16 härliga bilder som visar exakt hur det är att bo med en katt