JENNY KÜTTIM

ÅLDER: 37 år
GÖR: Jobbar som researcher
BOR: Stockholm
FAMILJ: Make och två döttrar
AKTUELL: Som en av de verklighetsbaserade karaktärerna i filmen Quick.

Han blev känd som Sveriges farligaste man – seriemördaren Thomas Quick. En psykiskt störd person som besinningslöst högg ihjäl unga kvinnor och män, flickor och pojkar. Den 20 september har filmen Quick premiär på biograferna. Vi har träffat den flerfaldigt prisbelönta researchern bakom boken Fallet Thomas Quick – att skapa en seriemördare, Jenny Küttim, som i filmen spelas av Alba August.

– Jag är fortfarande lite chockad över att bli en filmkaraktär, skrattar hon.

Thomas Quick, eller ”Sätermannen”, ”Nana”, ”Cliff” och ”Ellington” som han också kallade sig, dömdes under åren 1994 fram till 2001 för åtta mord begångna i Sverige, Norge, Danmark och Finland.

I samtliga fällande domar saknades dock teknisk bevisning. Rätten gick enbart på Quicks/Bergwalls erkännanden under terapisessionerna, som gick ut på att återkalla bortträngda minnen. Sex tingsrätter ansåg berättelserna så pass trovärdiga att det var ställt utom allt rimligt tvivel att han var skyldig.

Problemet var att erkännandena var falska, frammanade av den karismatiska psykoanalytikern Margit Norell på Säters sjukhus, där Quick satt.

– Norell var en auktoritet med idolstatus, ingen ifrågasatte hennes slutsatser. Hon drevs av att bevisa tesen som var populär i USA under 80-talet, att människor som växer upp till kriminella och seriemördare bär på bortträngda minnen från barndomen. Hon var den som bestämde över och coachade, inte bara Sture, utan all personal, även polisens förhörsledare, säger Jenny.

Porträtt av Thomas Quick/Sture Bergwall

Thomas Quick, eller Sture Bergwall som han numera heter, var länge känd som en av Sveriges värsta seriemördare. Foto: TT

– Jag hade varit utomlands och pluggat journalistik och gjorde min praktik hos Hannes Råstam på Dokument inifrån. Vi hade jobbat med en dokumentär om Falubränderna där ett antal ungdomar tagit på sig skulden för bränderna. Efter det ville vi gå vidare och undersöka hur vanligt förekommande det var med falska erkännanden och började fundera över hur många som satt oskyldigt dömda i våra fängelser, berättar Jenny.

Jag är fortfarande lite chockad över att bli en filmkaraktär

Namnet Thomas Quick kom snabbt upp till diskussion. Var han verkligen en notorisk mördare eller helt enkelt en simpel mytoman? Jenny tog sig an uppgiften med liv och lust och plöjde igenom cirka tiotusen timmar och 50 000 dokument.

Filmen Quick bygger på den bortgångne författaren och journalisten Hannes Råstams bok Fallet Thomas Quick – att skapa en seriemördare där Jenny medverkade som faktagranskare. Att det var just hon som skulle göra jobbet var inte självklart.

– Detta var under en period då jag hade haft det väldigt tufft. Jag hade granskat kungahuset och levde med en hotbild och funderade faktiskt på att lämna journalistiken. Men Hannes knuffade tillbaka mig. Han ville att jag skulle faktakolla boken, vilket jag såklart kände mig väldigt hedrad över, säger Jenny.

Hannes Råstam spelas i filmen av Jonas Karlsson.

Hur var det att jobba med boken efter att Hannes gick bort i cancer 2012?

– Jättesvårt såklart, men också självklart eftersom det var det finaste jag kunde göra för Hannes, säger Jenny Küttim som fått motta flera tunga utmärkelser för sitt researcharbete, bland annat tv-priset Kristallen 2014 tillsammans med journalisten och författaren Dan Josefsson för SVT-dokumentären Kvinnan bakom Thomas Quick i kategorin Årets granskning.

Samma år fick paret Stora Journalistpriset i kategorin Årets Avslöjande för Mannen som slutade ljuga och Kvinnan bakom Thomas Quick. Det Jenny inte kan om Sveriges mest kände ”seriemördare” genom tiderna är nog inte värt att veta.

– Jag skulle lätt vinna om kategorin ”Thomas Quick” fanns med i Jeopardy, skrattar hon.

Jag är extremt nyfiken med en envishet som gränsar till mani

Men arbetet med Quick, då hon i princip jobbade dygnet runt, kostade på.

– Mina ögon blev så överansträngda att jag höll på att tappa hornhinnan, berättar hon.

Att gå igenom ett så gediget material bestående av polisutredningar, journalhandlingar och inte minst granska vad media skrivit var en grannlaga uppgift.

Jenny Küttim sitter på ett skrivbord med hakan i handen och tittar in i kameran

Det Jenny Küttim inte kan om Sveriges mest kände ”seriemördare” genom tiderna är inte värt att veta. Hon har lagt tusentals timmar på att researcha fallet. Foto: Veronica Kindblad

– Vi bestämde oss tidigt för att ta del av och scanna in allt material och skapa en sökbar databas som dels handlade om mediauppgifter, vilket var en viktig del eftersom Sture läste på för att kunna erkänna saker. Dels sådant som byggde på vad som sagts i polisutredningar, men den viktigaste pusselbiten var när vi fick tillgång till hans journaler, som han aldrig hade läst. Det var då vi kunde se hur informationen vandrade från polisutredningar till terapisessionerna. Vi letade efter ”smittor” mellan dessa olika delar. Det var en central del för att försöka förstå Thomas Quick, säger Jenny och fortsätter:

– En annan viktig del var när vi lyckades få personer som arbetade under Margit Norell att berätta om den sektmentalitet som rådde i gruppen. Hon var en oerhört skicklig domptör som fick Quick att erkänna mord han inte begått. Det är också viktigt att komma ihåg att Sture knarkade varenda dag under dessa år, säger Jenny

Arbetet med Quickutredningen resulterade i fyra dokumentärer och två böcker – och att Sture Bergwall efter en fem år lång resningsprocess frikändes från samtliga mord 2013.

– Om inte Sture hade börjat prata och tagit tillbaka sina erkännanden så hade vi fortfarande haft den här seriemördaren som suttit inspärrad på Säter, säger Jenny.

Är du förvånad över att han tog tillbaka sina erkännanden?

– Nej, men att det tog sig sådana proportioner kan jag än i dag förundras över. Hur är det möjligt att sex tingsrätter kunde döma för mord utan att det fanns bevisning.

Vad är det då som driver denna kvinna, mamma till fyraåriga Vega och sexåriga Nova, att lägga näsan i blöt gång på gång och aldrig ge sig förrän sanningen ligger blottad?

– Jag är extremt nyfiken med en envishet som gränsar till mani. Jag är uppvuxen i Jehovas Vittnen som också är en sekt som har stora likheter med den sektmentalitet som rådde på Säter. Jag kommer från en värld där jag ständigt indoktrinerades med nya budskap som saknade faktagrund och där vetenskapen lyste med sin frånvaro, säger Jenny som lämnade Jehovas Vittnen som 13-åring.

Som barn var hon djupt troende.

– Jag kunde verkligen förstå kraften i att tro fast det var ett luftslott, mekanismer jag kunde ta med mig in i arbetet med Quick, säger Jenny som ser klara paralleller mellan sekten Jehovas Vittnen och sektmentaliteten på Säters sjukhus.

Jag kunde verkligen förstå kraften i att tro

I bägge fallen handlar det om hjärntvätt, menar hon.

– När jag lämnade vittnena kände jag mig extremt identitetslös och förvirrad. Precis som Sture, som var den främste sektmedlemmen på Säter, måste ha känt sig när han förstod att han blivit grundlurad av vården och rättsapparaten, säger Jenny.<

Familjen är väldigt stolt över hennes arbete även om hennes man nog haft lätt för att hålla sig för skratt när frun varit för insyltad i Quick.

– Det var en tid då han brukade väcka mig mitt i natten av att jag ömsom grät ömsom skrattade. Inget konstigt med det, säger hon och ler.

Handen på hjärtat – är du helt övertygad om Quicks/Bergwalls oskuld?

–Tveklöst ja.

Men, det innebär ju att det går en eller flera mördare lösa?

– Det är det som är det mest skrämmande, att åtta mördare aldrig kommer att dömas. Det är också en stor sorg för offrens familjer som tvingas leva i ovisshet.

Nyss hemkommen från inspelningarna av filmen Quick är hon tagen av regissören Mikael Håfström och skådespelarnas proffsiga arbete med att paketera filmen så att den tilltalar även den yngre publiken som inte är lika uppdaterad på ämnet.

– Detta är en oerhört viktig film eftersom den handlar om en av våra största rättsskandaler, avslutar Jenny.

Affisch till filmen Quick

Jonas Karlsson, Alba August och David Dencik spelar med i filmen Quick som har premiär den 20 september.

AV KATARINA ARNSTAD ELMBLAD

FOTO: VERONICA KINDBLAD, NORDISK FILM, TT

Läs även:

Nya serier, filmer och dokumentärer på C More i oktober 2019