Sommarvädret 2023 enligt prognosen: ”Stora likheter med 2018”

År 1982 slog Tomas Ledin fast att den svenska sommaren är kort, med hitlåten vars refräng inleds: ”Sommaren är kort, det mesta regnar bort.”

Men med årets sommarsäsong för dörren låter två svenska meteorologer meddela att 2023 blir ett undantag, att likna med den extrema värmeböljan som intog vårt avlånga land 2018.

Hetta, svår torka, bevattningsförbud och problem för jordbrukarna är vad vi har att vänta om det scenariot upprepar sig. I alla fall om man ska tro långtidsprognosen.

Madeleine Westin, meteorolog på TV4 och chef för TV4:s väderredaktion, betonar att prognoserna ska ses som en indikation och inte en garanti.

– Vi har väldigt stora likheter med 2018. Det kan vi inte komma ifrån. Mitt tips är att köpa på sig fläktar, säger hon till Göteborgs-Posten i en intervju.

Väderprognosen juni 2023

Prognosen för juni månad pekar på att termometrarna kommer att registrera temperaturer över det normala.

Ett högtryck, med mycket varm och torr luft, drar då in över Västsverige för att sedan etablera sig i resten av landet.

– Juni är i sig en ganska sval månad, men här kan man ändå se att vi får dagar över 25 grader, vilket många tycker är ganska härligt. Och sedan fortsätter temperaturen att stiga under sommaren, säger TV4-meteorologen till GP.

Väderprognosen juli och augusti 2023

Mycket tyder på att högtrycket stannar kvar och bidrar till ännu högre temperaturer under juli och augusti månad. Prognosen pekar på att dagstemperaturer över 30 grader kan förväntas hålla i sig under fler än några få dagar.

Det är ingen omöjlighet att Sveriges värmerekord 38 grader i Målilla 1947 suddas ut och ersätts. Det var nära redan i fjol menar Madeleine Westin som vidare kommenterar grundvattennivåerna inför sommaren. De ser goda ut, men risken för extrem torka och skogsbränder är ändå överhängande.

Så räknas långtidsprognosen ut: Pekar på 2018-värme

Meteorologerna har tagit del av den europeiska långtidsprognosen signerad vädertjänsten ECMWF, samt den amerikanska långtidsprognosen. Båda två pekar på samma sak. Men hur räknas en långtidsprognos egentligen ut?

Jo, man bevakar tryckfältet, det vill säga hur luften strömmar. Dessutom finns två stora väderfenomen: La Niña och El Niño, som påverkar tryckfälten på höjden, vilket indirekt påverkar vädret på marken. Det första fenomenet La Niña är just avslutad och vi är just nu på väg att gå in i El Niño.

Väderfenomenet El Niño höjer ytvattentemperaturen i östra Stilla havet. Det bidrar främst till att Australien blir varmare och torrare, samt att Peru och andra närliggande länder får ett mer tropiskt klimat. Det är dock inte säkert att effekterna når Europa och Sverige.

– Den påverkar också vädersystemen runt om jorden och om det blir en stark El Niño får man effekter även på mellanbredderna. I år vet vi inte hur stark den här El Niño blir, det går stadigt uppåt, men vi kommer nog veta mer säkert om några veckor, säger Annica Ekman, professor i meteorologi på Stockholms universitet, till Dagens Nyheter.

Prognosen talar för en högtrycksblockering som skulle kunna påverka Skandinavien, på så sätt att vi får en minskad nederbörd. En liknande blockering låg över norra Europa under extremsommaren 2018, och bidrog till att det var ovanligt soligt under en ovanligt lång tid.

Annica påpekar dock att de långtidsprognoser som finns än så länge, tyder på att det är framför allt södra Sverige som drabbas.

– Långtidsprognoserna ger en bild i grova drag och där ser det också ut som att centrala Europa och länderna runt Medelhavet kommer få temperaturer mest över det normala.