Gunn Wållgren stora genomslag i slutet av livet – sen gick hon bort
Sitt största genomslag fick hon dock med sina sista roller – men Gunn dog hastigt innan hon fick uppleva den enorma succén.
Att Gunn Wållgren skulle bli skådespelare hade hon bestämt sig för tidigt. 21 år gammal började hon studerade vid Dramatens elevskola, och det var också på Dramaten som hennes skådespelarkarriär sedan tog fart. Under flera decennier gjorde skådespelaren roller i ikoniska pjäser som Ett drömspel och Ett dockhem.
Men det var inte bara på teaterscenen som Gunn Wållgren fick skina. Redan på 40-talet spelade hon Klara Fina i Kejsarn av Portugallien, och i Kvinna utan ansikte arbetade hon med Ingmar Bergman för första gången, som skrev manus till filmen.
Trots en gedigen karriär med många roller både på scenen och filmduken så är det några av hennes allra sista roller som Gunn Wållgren är mest ihågkommen för. 1977 spelade hon duvdrottningen Sofia i Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhjärta, och 1981 vann hon en Guldbagge för sin biroll i filmen Sally och friheten.
Blev sjuk efter inspelningen – fick inte se succén
Hennes allra sista stora filmroll blev också hennes allra mest välkända – Gunn Wållgren spelade fru Ekdahl i Ingmar Bergmans mästerverk Fanny och Alexander. Filmen kom 1982 i Sverige, och Gunn Wållgren hann se filmen ha premiär på hemmaplan, men året därpå somnade hon in, bara 69 år gammal. Hon hade diagnostiserats med cancer strax efter att inspelningen av filmen avslutats, och somnade in i sviterna av sjukdomen ett halvår efter premiären.
Gunn Wållgrens hastiga bortgång gjorde att hon aldrig fick uppleva den enorma succé som Fanny och Alexander blev – 1984 vann filmen fyra statyetter på Oscarsgalan: Bästa kostym, Bästa scenografi, Bästa foto samt Bästa utländska film.