Ekonomen: Så mycket kostar ditt bolån efter räntehöjningen
I ett ytterligare försök att bromsa inflationen höjde Riksbanken under veckan styrräntan med ytterligare 0,5 procentenheter. Just nu ligger alltså styrräntan på 3,0 procent. Styrräntan påverkar alla lån med rörlig ränta: allt från bolån, privatlån, byggnadskredit och billån.
Frida Bratt är sparekonom på Nordnet. Hon menar att trots Riksbankens höjning är det ännu oklart hur de olika bolåneinstitut kommer att agera.
– En del banker kommer att följa med Riksbanken upp, andra kommer att höja mindre. Det beror på hur mån bolåneinstitutet är att locka kunder eller om man månar om marginalerna. Man kan tjäna många tusenlappar på att som bolånekund hålla koll på och jämföra räntor med varandra, säger Frida Bratt.
Hård smäll mot bolånetagare
Frida Bratt förklarar att den senaste räntehöjningen gör att räntan för rörliga bolån också höjs. Det resulterar inte bara i att månadskostnaden för ditt lån höjs, utan även att ränteavdraget begränsas. Ränteavdrag är den "rabatt" som staten ger dig på den ränta som du betalar på dina lån.
– Ränteavdraget uppgår till 30 procent på kostnader upp till 100 000 kronor, och är utöver det 21 procent. Nu när räntorna börjar bli höga så kommer allt fler upp över summan 100 000 kronor, vilket betyder att taket ”kickar in”. Värt att notera är dock att begränsningen vid 100 000 gäller per person, så är man fler i hushållet har man större möjligheter till fullt avdrag, förklarar Frida Bratt.
Så påverkar räntehöjningen ditt bolån
Ta hjälp av Frida Bratts uträkningar för att jämföra månadskostnaden för ditt bolån – innan och efter de senaste räntehöjningarna.
3,4 procent bolåneränta idag:
Lån på 3 miljoner:
Före ränteavdrag: 102 000 kr per år = 8 500 kr /mån
Efter ränteavdrag: 71 580 kr per år = 5 965 kr /mån
Lån på 4 miljoner:
Före ränteavdrag: 136 000 kr per år = 11 333 kr /mån
Efter ränteavdrag: 98 440 kr per år = 8 203 kr /mån
Lån på 5 miljoner:
Före ränteavdrag: 170 000 kr per år = 14 166 kr /mån
Efter ränteavdrag: 125 300 per år = 10 441 kr /mån
3,9 procent bolåneränta efter räntehöjning med 50 punkter:
Lån på 3 miljoner:
Före ränteavdrag: 117 000 kr per år = 9 750 kr /mån
Efter ränteavdrag: 83 430 kr per år = 6 952 kr /mån
Lån på 4 miljoner:
Före ränteavdrag: 156 000 kr per år = 13 000 kr /mån
Efter ränteavdrag: 114 240 kr per år = 9 520 kr /mån
Lån på 5 miljoner:
Före ränteavdrag: 195 000 kr per år= 16 250 kr /mån
Efter ränteavdrag: 145 050 kr per år = 12 087 kr /mån
1,3 procent ränta för bara ett år sedan
Under samma period förra året låg en genomsnittlig bolåneränta på 1,3 procent. Höjningarna har kommit snabbt och många hushåll har blivit lidande.
– Skillnaden jämfört med för ett år sedan är mycket, mycket kraftig. Att skillnaden blir så stor beror på högre räntor givetvis, men också på att vi nu är på nivåer där många slår i brytpunkten för att få fullt ränteavdrag. Ju högre räntekostnad, desto lägre blir andelen som kan dras av till 30 procent, säger Frida Bratt och visar ett exempel på månadskostnaden för bolåneräntan för ett år sedan.
1,3 procent bolåneränta i februari 2022:
Lån på 3 miljoner:
Före ränteavdrag: 39 000 kr per år = 3 250 kr /mån
Efter ränteavdrag: 27 300 kr per år = 2 275 kr /mån
Lån på 4 miljoner:
Före ränteavdrag: 52 000 kr per år = 4 333 kr /mån
Efter ränteavdrag: 36 400 kr per år = 3 033 kr /mån
Lån på 5 miljoner:
Före ränteavdrag: 65 000 kr per år = 5 416 kr /mån
Efter ränteavdrag: 45 500 kr per år = 3 791 kr/mån
Riksbankchefen: ”lita inte på prognoserna”
För ett år sedan, innan kriget bröt ut i Ukraina, prognostiserade Riksbanken för nollränta under hela 2023. Så ser det inte ut längre. Enligt riksbankens senaste prognos väntas styrräntan höjas ytterligare under våren och sedan ligga på en fortsatt hög nivå. När Riksbankschefen Erik Thedéen nyligen medverkade i Svt:s Agenda uppmanade han folket att inte ta så allvarligt på ränteprognoserna.
– Jag tycker det är bekymmersamt att folk litar på våra prognoser. Man ska nog ha lite mer attityden som man har om meteorologers prognoser om vad det blir för väder i sommar, sade Erik Thedéen i Agenda.
Han förklarade att trots att prognoserna är osäkra, behövs dem för att kunna fatta beslut inför framtiden.
– Prognoser från Riksbanken och andra på två års tid är extremt osäkra, men vi måste ha någonting att navigera efter. Sen får vi alltid anpassa de här förutsägelserna med inkommande data. Man ska ha höga krav på våra prognoser, men världen ser ut som den gör, avslutar Erik Thedéen.
