Trendar: NostalgiI rampljusetBUP-upproretLivsstilLivsberättelserMitt liv

Därför är skogen så viktig för klimatet – avverkas i snabb takt

11 okt, 2022 
AvAnna-Maria Stawreberg
FotografFilip Agoo, tt
Skog.
Att skogarna är en förutsättning för livet på jorden är ­forskarna ense om. Ändå skövlas de i allt snabbare takt. På 50 år har hälften av jordens skogar försvunnit. Och i Sverige ökar avverkningstakten.
Annons
Video: 10 saker du kan göra för klimatet redan i dagBrand logo
Video: 10 saker du kan göra för klimatet redan i dag

En yta motsvarande 30 fotbollsplaner skövlas i världen varje minut. Dygnet runt. Året om. Att skogsavverkningen globalt påverkar klimatet negativt råder enligt forskningen ingen tvekan om. Världens skogar fungerar nämligen som en så kallad kolsänka som minskar växthuseffekten genom att binda enorma mängder kol i levande vegetation, mark och gamla trädstammar.

Men för att binda kolet behöver skogen stå kvar där den står. Om den avverkas i snabbare takt än ny skog hinner växa upp ökar mängden koldioxid i atmosfären. Och det är inga små mängder vi talar om. Enligt statistik från Världsnaturfonden, WWF, kommer hela tolv procent av alla de växthusgaser som släpps ut i atmosfären från skogsavverkning.

– Situationen är fruktansvärt allvarlig. Så allvarlig att den inte går att överdriva, säger Joshua Tosteson, operativ chef för det amerikanska företaget Everland som arbetar för att minska skogsskövlingen i främst Amazonas och övriga regnskogar i Sydamerika, Kambodja och Kongo. Områden som är extra utsatta för världens skogsskövling och där återplantering inte görs på samma sätt som i till exempel Sverige.

Annons

– Att vi främst fokuserar på planetens regnskogar har att göra med att de fortfarande utgör världens viktigaste kolsänkor, men det handlar också om att de innehåller en stor biologisk mångfald, fortsätter Joshua Tosteson och lyfter forskningen som visar att skogsavverkningen bidrar till ökad växthuseffekt på samma sätt som förbränningen av fossila bränslen som kol och olja.

Snoul i Kambodja är ett statligt naturskyddsområde.
Snoul i Kambodja är ett statligt naturskyddsområde, men skyddet har inte varit tillräckligt. Här är den ­illegala skövlingen stor.

I stället för att fungera som en kolsänka som binder kolet kan skogarna börja släppa ut koldioxid i atmosfären, bli en nettoutsläppare snarare än en nettoupptagare. Det har redan börjat ske i Amazonas.

Men det är inte bara i fjärran länder som skog skövlas. På Världsnaturfondens huvudkontor i Ulriksdals slottspark i Stockholm sitter Emelie Nilsson. Hon är sakkunnig på WWF och har tillsammans med kollegan ­Peter Roberntz skrivit rapporten Att se skogen och inte bara träden – läget för skogens biologiska mångfald i Sverige.

Annons

– Sverige har redan ett intensivt skogsbruk, även i en internationell jämförelse. Visserligen består 70 procent av landets yta av skog, men på drygt hälften av Sveriges landareal bedrivs skogsbruk, säger Emelie Nilsson.

Hon är tydlig med att hon och WWF inte på något sätt är emot skogsbruk, tvärtom. Däremot är hon ­oroad över den höga avverkningstakten och sättet som skogsbruk bedrivs på i Sverige i dag.

Emelie Nilsson.
Emelie Nilsson.

– Nu vill både skogsindustrin och Sveriges politiker intensifiera skogsproduktionen ytterligare. Vi har gått från att vara ett föregångsland inom EU när det gäller miljöfrågor till att bli motsatsen, mycket på grund av skogspolitiken. I Sverige ligger fokus på att maximera produktionen av biomassan, säger hon och påpekar riskerna med utvecklingen.

Annons

– Visserligen återplanteras skog i Sverige efter avverkning, men de nya skogsbestånd som odlas gör att många av skogens arter har svårt att överleva. Mörka och snabbväxande barrskogar ersätter varierade bland­­­skogar. Det påverkar vattendrag, försurar marken och gör att också att många arter hotas och även vanliga arter försvinner.

Man kan ta blåbären som exempel på hur ekosystemet påverkas.

I södra Sverige har blåbärs- och lingonriset minskat med hälften på grund av det skogsbruk som bedrivs, och det drabbar inte bara bärplockare. De som drabbas hårdast är djur som älgar, rådjur och hjortar som får mindre att äta och riskerar att svälta ihjäl.

Enligt en studie som Världsnaturfonden gjort tillsammans med Zoological Society of London har de undersökta bestånden av världens vilda ryggradsdjur i genomsnitt minskat med 70 procent sedan 1970 – samtidigt som FN:s panel för biologisk mångfald hävdar att en halv till en miljon av dagens åtta miljoner kända arter riskerar att utrotas inom bara några år­tionden.

Asiatisk-elefant
De senaste 75 åren har antalet asiatiska elefanter minskat med närmare 90 procent, framför allt på grund av att skogarna krymper.

– Vi behöver ta mer miljöhänsyn i den brukade skogen för att kunna vända den negativa utvecklingen. Om det inte görs kommer vi att förlora en mängd arter och få alltmer artfattiga ekosystem. Skogens långsiktiga produktionsförmåga och förmågan att stå emot klimatförändringarna kommer att försämras markant, säger Emelie Nilsson på WWF.

Annons

När journalisten Lisa Röstlund vintern 2020 började granska det svenska skogsbruket blev hon chockad.

Det hela började med ett samtal från en förtvivlad naturguide i Norrbotten som berättade att Europas sista vildmark höll på att försvinna.

Lisa Röstlund åkte upp tillsammans med en fotograf för att göra ett reportage, något som blev inledningen på en lång rad artiklar och resulterade i boken Skogslandet – en granskning.

Skogslandet av Lisa Röstlund.
I Skogslandet berättar Lisa Röstlund om hur det står till i de svenska skogarna.

– Visst hade jag länge haft en känsla av att det fanns fler kalhyggen än tidigare, men mest tänkt att det var något lokalt. Något som folk i allmänhet störde sig på på ett privat och estetiskt plan. Att man inte ville ha kalhyggen i närheten av sitt lantställe, säger Lisa ­Röstlund.

Annons

Nu framstod en annan verklighet. Det där som Lisa Röstlund tänkt varit en estetisk fråga, att det är ”tråkigt och fult med kalhyggen”, visade sig i själva verket handla om att hela den svenska skogsmarken förändrats på bara några decennier.

– Sedan 1950-talet har större delen av den skog som inte är formellt skyddad blivit kalhuggen. Det är allvarligt, och FN har fastslagit att skogen är nyckeln till såväl art- som klimatkrisen.

De trädplanteringar som skogsindustrin genomför efter avverkning är inte att betrakta som skog när det handlar om biologisk mångfald och leder till nettoutsläpp i minst hundra år, säger Lisa Röstlund.

Hon konstaterar att det kan uppstå problem med att granska den svenska skogsnäringen eftersom skogs­industrin och forskningen står varandra nära och att hon gång på gång tvingats inse att det är svårt att få fram oberoende forskningsresultat.

Lisa Röstlund.
Lisa Röstlund.

Men själv har hon genom sina granskningar fått en ny bild och insikt, där hon inte längre tar för givet att vårt land avverkar skogen med stor hänsyn till ­naturen.

Annons

– Vår svenska skogsvårdslag säger att megahyggen, hyggen som motsvarar 28 fotbollsplaner, bara får göras om det finns särskilda skäl. Men 2019 utgjordes en sjättedel av den avverkade skogen av megahyggen, säger Lisa Röstlund.

– EU vill stoppa Bolsonaros skövling av Amazonas, men här har Sverige fördröjt lagstiftningen. Och ­Sverige har aldrig avverkat så mycket som nu.

Visar allvaret i skövlingen

För filmaren Filip C Agoo är ­bilderna han tar ett sätt att rädda regnskogen. Han har under flera år arbetat för att visa allvaret i situationen.

Under FN:s Världsmiljödag i juni visades utställningen Photos from the Forest på Fotografiska museet i Stock­holm. Filmaren och fotografen Filip C Agoos bilder visar regnskogens magi – och skövlingens brutala framfart. De visar vardagen i de mest ut­satta områdena där regnskogen betyder allt för människornas överlevnad.

Filip C Agoo.
Filip C Agoo.

Filip C Agoo har under flera år dokumenterat Everlands arbete och hur skövlingen av regnskogen påverkar livet på jorden, i Kongo, Kenya och Kambodja.

Annons

– När jag träffade Everlands grundare och vd Gerald Prolman och när han berättade hur företaget arbetar med klimatkompensation kände jag direkt att jag ville jobba vidare med dem, säger Filip C Agoo.

Genom att samla lokalbefolkningen i de mest utsatta områdena, lyssna på deras tankar och därefter starta olika projekt, har Everland nått stor framgång.

Utbildning är en av nycklarna för att lyckas, men också att kvinnor får komma in i verksamheten. I de olika byarna där Everland dragit i gång projekt drivs ekologiska småföretag som ger befolkningen möjlighet till försörjning.

Den skårnäbbade näshornsfågeln.
Den skårnäbbade näshornsfågeln är en hotad art i de asiatiska skogarna. För dessa arter kan arbetet med att skydda skogarna vara skillnaden mellan liv och död.

Rent vatten har varit i fokus och att få in skogsvaktare som patrullerar. Ofta har skogsvaktarna tidigare varit de som skövlat skogen, men tack vare utbildning och omskolning har de fått en chans till ett nytt liv.

Annons

– Det är viktigt att påminna sig om att de som skövlar skogarna inte är några bovar. Det är vanliga fa­milje­fäder som jobbar för att ge sina barn mat för dagen.

Hälften av ­skogen är borta

• Skogen är en livsviktig miljö för allt liv på jorden. Bara i Sverige lever 43 procent av alla rödlistade arter i skogen. Samtidigt avverkas en yta motsvarande mer än 32 000 fotbollsplaner av skog varje år.

Svensk skog.
I juni 2021 beslutade Europaparlamentet att 30 procent av EU:s yta senast 2030 ska vara skyddad natur.

• När skog huggs ner i större utsträckning än ny skog hinner växa upp ökar mängden koldioxid i atmosfären och växthuseffekten ökar, precis på samma sätt som när ­för­bränning av olja eller andra fossila bränslen sker.

• I en skog som brukas på ett mer hållbart sätt, eller i en skog som får stå orörd, är balansen mellan ny trädtillväxt och döda träd jämnare.

Avverkad svensk skog.
I dags­läget är knappt 15 procent av Sveriges yta skyddad.

• 12 procent av alla växthusgaser som släpps ut varje år kommer från skogsbruket.

• 90 procent av allt liv på land ryms i skogarna, som alltså är en förutsättning för livet på jorden. Men hälften av planetens ursprung­liga skogar har försvunnit, de flesta under de senaste 50 åren.

Källa: WWF

Vill du få en regelbunden dos av inspiration?

Vi ser till att du alltid har full koll på de senaste modetrenderna och skönhetstipsen samt kulturvärlden. Fyll bara i dina uppgifter här så sköter vi resten.

Annons