Ullis bytte vardagen i Sundsvall mot barliv i Skiathos

Ullis tar cykeln till marknaden för att köpa färsk frukt och grönsaker till sina drinkar. Citron, ingefära, passionsfrukt, ananas och rödbeta – ja, allt gott hon kan få tag i.

– Jag har en speciell cocktailbar. Grejen är att jag kokar all sirap till mina cocktails, så att de blir riktigt goda.

För åtta år sedan kläckte hennes dotter idén att de skulle öppna en bar i Skiathos stad.

– Det kan inte vara speciellt svårt, tänkte jag då, säger Ullis.

Dottern åkte hem till Sverige och fick barn, men Ullis blev kvar.

– En vän sa att jag saknade cocktailerfarenhet – det räcker inte med rom och cola. Tidigare hade jag bara blandat GT och Irish coffee i sommarstugan.

Ullis tog hjälp och lärde sig hantverket från ­grunden.

– Jag hade väldigt bra läromästare – två riktiga cocktailproffs. Annars är det jag och min exman som har byggt upp den här baren ihop. Sedan tre år är jag helt själv.

Ullis lämnade ett tryggt och välordnat liv i Sundsvall, där hon hade jobbat med event i många år.

– När man lever här lär man sig att uppskatta vad som finns hemma i Sverige. Vattnet till exempel. Ibland har vi inget vatten i ledningen. Och kranvattnet går inte att dricka, utan man måste köpa dricksvatten och bära hem.

Sedan är det vinterkylan, då temperaturen ligger mellan 5 och 15 grader.

– Det kanske inte låter kallt, men fukten gör det väldigt kyligt. Ibland smäller det till och blir minus 15 grader och snöstorm. När jag kommer hem till min ­lägenhet i Sverige har jag varmt inomhus. Det har jag inte här. Här är det englasfönster och oisolerade ­väggar.

De grekiska husen har en annan standard överlag. När baren byggdes kom det hantverkare för att montera toaletten. Ullis såg direkt att den stod helt snett, och klagade på det.

– Hallå, det här går inte, sa jag till dem. De förstod ingenting. ”Vadå? Det går ju att spola.” Det tänket har inte vi svenskar, men någonstans måste man försöka att jämka, och bli lite mer grekisk, säger Ullis.

Hon är fortfarande skriven i Sverige. Den tryggheten kan man inte hitta någon annanstans i världen.

– Jag åker förstås till Sverige ibland och hälsar på. Jag har barn och barnbarn där.

Vi fortsätter intervjun nere i gamla hamnen, på en uteservering. Det är ett hejande och ett vinkande, för Ullis är en välkänd profil i stan. Men hon har inte glidit in på en räkmacka. För det första: att starta en verksamhet i Grekland är inte lätt.

– Det är extremt mycket papper och byråkrati. Jag har fått kämpa mig fram med näbbar och klor. Stundtals har jag gråtit, varit frustrerad och hatat Grekland.

Baren var färdigbyggd, men Ullis hade ännu inte fått riktigt alla tillstånd. Hon tog beslutet att öppna ändå, för att överleva.

– Jag blev häktad. Någon ringde polisen och tipsade om mig. De tog in mig direkt, och sedan följde ett långt förhör med fingeravtryck och en massa frågor. Som skandinav tycker man att sådant är dramatiskt, men det är inga konstigheter här. För mig var det väldigt personligt. Jag är inte kriminell.

Till slut kunde baren öppna. Men Ullis var en ­nykomling, och en konkurrent till befintliga verk­samheter. Ibland kände hon sig motarbetad.

– Jag kommer aldrig att bli en Skiathos-bo i deras ögon. Jag är inte född här, that’s it. Men nu känner jag mig välkommen, uppskattad och omtyckt. Det har tagit tid.

– När man gör en sådan här grej måste man våga. Jag var kanske naiv, och trodde att det skulle vara sol, bad och piña colada. Men så är det inte. När baren var nyöppnad jobbade jag 200 dagar i sträck. Hela semesterkänslan försvann för mig, men jag förstod att det är jobb som gäller – det är det här jag vill, och ska satsa på.

Numera kan hon ofta ta en långlunch och åka till stranden och simma en timme på eftermiddagen. Hon tar vara på stunderna som bjuds.

Under pandemin renoverade Ullis sin lägenhet själv. Det hon inte kunde, googlade hon sig till.

– Jag har ett sätt som gör att grekerna tittar lite extra på mig. Jag fixar saker. När folk frågar om min bakgrund, säger jag att jag är en ”farmer girl”. Jag kommer från en väldigt enkel familj på landet, och kör traktor, moppe, bil och båt. Jag klarar det mesta själv. Kvinnor här nere gör inte sådant.

Ullis skrattar åt ett minne från renoveringen.

– När de såg mig hänga utanför balkongen och måla, så var det många som höjde på ögonbrynen. Det är så vi är, vi självständiga skandinaviska kvinnor. Jobbar hårt, och ber inte om hjälp.

När corona drabbade världen fick hon ta lån för att kunna betala lön till personalen. Hon har haft samma stab i alla år: en grekisk familj.

– Jag kunde inte säga upp någon. Hur skulle jag kunna välja bland dem? Nej, pandemin var tuff. Men den fick mig att bli en bättre människa. Tidigare var jag stressad, och det skulle hända saker hela tiden. Jag började med yoga, och att ta vara på mig själv. Nu är jag mer harmonisk.

Har du ett råd till den som drömmer om en nystart?

– Våga prova! Det kostar inte mycket att testa. Om du verkligen brinner för och tror på någonting, spelar det ingen roll vad andra säger.

Kan du ge oss ett drinktips?

– Hemligheten med cocktails är att det inte ska vara för starkt, utan fruktigt och fräscht. Med sirap och frukt gifter sig smakerna. Och kom ihåg att det ska se bra ut också. Jag kan klappa mig för bröstet och säga att jag har öns snyggaste cocktails, säger Ullis med ett leende.

Ångrar du att du bytte Sundsvall mot Skiathos?

– Jag har aldrig ångrat mitt beslut – det här är mitt liv. Jag brukar säga att Skiathos är balsam för själen-ön. Men mitt hjärta finns också hemma i Sundsvall. •

Mitt i stan, vid Plakes, kan du ta ett svalkande bad från klipporna.

Jag kommer aldrig att bli en ­­Skiathos-­ bo, men nu känner jag mig ­välkommen, ­uppskattad och omtyckt

Ullis 5 bästa tips när du ska besöka Skiathos

1. Kastro – den gamla huvudstaden

När turkarna invaderade ön flydde man till norr. Efter 400–500 år finns ruiner och en kyrka kvar. Kastro är öns mest populära besöksmål.

2. Vandra på Skiathos

Tycker man om att vandra kan man komma hit i maj eller september. Det finns fina vandringsleder över hela ön.

3. Klostret Evangelistria

Ett besök i kloster­kyrkan är ett måste. Här är tyst och fridfullt. I klostret producerar man vin, oliver och olja, och produkterna går att köpa i munkarnas butik.

4. Lokalproducerat vin på Skiathos

För den som tycker om vin föreslår jag ett besök i vineriet Parissi, högt uppe på berget.

5. Privat fisketur

Åk ut med en liten fiskebåt, till exempel med bröderna Costas och Yannis. Tillsammans med dem får du fiska, grilla musslor och äta. Jättemysigt och personligt.