• .
Femina granskar BUP: Larmen inifrån: ”Det är vanvård”

Femina granskar BUP: Larmen inifrån: ”Det är vanvård”

Femina har pratat med 8 anställda eller tidigare anställda inom BUP som ger en mörk bild av verksamheten inifrån. Hör vittnesmålen om personalflykt, ständiga nödlösningar, tystnadskultur och övermedicinering.

00:00

Det var katastrofala situationer som de här barnen utsattes för.

00:04

Barnen hinner bli så pass mycket sämre i kön,

00:07

att vi får ta emot värre depressioner, mer självskadebeteenden

00:11

och ökade suicidtankar när de väl kommer.

00:15

Det är en van vård om man inte har möjlighet att hjälpa varken föräldrarna eller barnen.

00:20

Det var katastrofala situationer som de här barnen utsattes för.

00:25

Barnen hinner bli så pass mycket sämre i kön,

00:28

att vi får ta emot värre depressioner, mer självskadebeteenden

00:31

och ökade suicidtankar när de väl kommer.

00:34

Många gånger har personalstyrkan halverats,

00:37

men vi som är kvar ska ändå ta hand om samma mängd patienter.

00:42

När jag började för några år sedan så hade vi två dagars brevidgång.

00:48

Ett dagspass och ett kvällspass.

00:51

Efter det var man ordinarie.

00:53

Utan någon vårdplan.

00:55

Och helt plötsligt så skulle vi då, utan den kompetensen,

00:59

ta emot de här unga tjejerna som kom in på löpande barn.

01:03

Jag fick en chock när jag kom till BUP,

01:05

att man helt enkelt bara var så inne i medicinering.

01:09

Medicinering ska vara det sista alternativet vi erbjuder vid ångest och depression.

01:15

Men det är det enda alternativet vi kan erbjuda.

01:17

Det var jättemånga som hade en NPF i grunden som de inte fick hjälp med.

01:22

Då blev det akut. Det blev suicidförsök, det blev suicidtankar.

01:26

Jag har idag själv barn med NPF-diagnos och skulle aldrig någonsin vilja vårda mina barn inom BUP.

01:33

Jag kommer aldrig gå tillbaka till vården.

01:35

Det är nog nu.

Kommer härnäst