Gösta Ekmans mörka familjehemlighet

När Gösta Ekman gick bort i april 2017 var han en av Sveriges allra mest älskade och folkkära skådespelare. Med roller som Sickan i Jönssonligan och Papphammar hade han etablerat sig som en humorikon, men gjorde under den långa karriären en uppsjö av roller i både film, tv och på teater, samt regisserade.

Att Gösta Ekman skulle hamna i teaterbranschen kom inte som en förvåning – han hade att brås på. Pappa Hasse Ekman, som dog på 60-talet, var en erkänd skådespelare och regissör, och farfar Gösta Ekman den äldre var den allra största filmstjärnan Sverige hade under mellankrigstiden.

Arvet från hans äldre släktingar var något som påverkade Gösta Ekman, främst under uppväxten, och han hade mycket att leva upp till.

– Han brukade ju säga att det var hans farfar som var skådespelaren Gösta Ekman och själv var han väl någon som försökte lite. Men det är klart att det där arvet tyngde honom, speciellt när han var ung. Han fick ju aldrig träffa sin farfar, farfar dog ju strax innan han själv föddes. Och hans far Hasse Ekman drog sig tillbaks ganska tidigt. Så då var fältet fritt för unga Gösta kan man väl säga, har Klas Gustafsson, författaren till boken Farbrorn som inte vill va stor, om Gösta Ekman den yngre.

Men även om Ekmans äldre släktingar hade framgångsrika karriärer, så bar familjen också på mörka hemligheter. Framförallt farfar Gösta Ekman den äldres liv var kantat av skandaler med droger och ekonomisk kris, och slutade i tragik.

Gösta Ekman den äldre blev drogberoende

Gösta Ekman den äldre påbörjade skådespelarkarriären redan före första världskriget, men det var under mellankrigstiden som han blev en stor stjärna. Men det var också då han upptäckte kokain, under en filminspelning i Berlin – en drog som skulle följa honom livet ut.

Med kokainets hjälp höll Gösta Ekman den äldre ett oerhört arbetstempo. 1931-1932 hade han 18 filmpremiärer, och samtidigt som han både spelade in filmer och gjorde teateruppsättningar, så drev ha också Oscarsteatern. I biografin Djävulspakten, skriven av Carina Burman, berättas det om hur Gösta Ekman den äldre till slut lär sig utvinna eget kokain ur ögondroppar, som han fick genom att fiffla med recept. Till sist uppdagades Ekmans bedrägeri, och det blev både skandal och rättegång.

I rättegången blev Gösta Ekman den äldre både stämd av Svensk Filmindustri för kontraktsbrott, och krävdes på 1070 kronor av Zarah Leander för uteblivet arvode. Märkt av missbruk avlider skådespelaren den 12 januari 1938 – ett år före sonsonens födsel – på Röda korsets sjukhem, av både urinförgiftning och lunginflammation. Trots det skandalomsusade livet så hade stjärnan stort stöd in i slutet av sitt liv – när han fördes till sin sista vila följdes begravningssällskapet av 100 000 sörjande fans.

I biografin beskriver Hasse Ekman sin pappa.

”Det var den sårade, misstänksamme, illusionslöse Gösta Ekman, som tyckte världen var ful och livet en mardröm, när han inte på scenen, mellan åtta och elva, så starkt levde sig in i en diktad gestalt, att han glömde sin omvärld och sin egen tragedi. Det var den Gösta Ekman som ville och måste förbränna sig själv: den av makterna gripne och döende.”