Skarsgård-barnen om att växa upp med mammans alkoholmissbruk
Stellan Skarsgård och My Skarsgård fick sex barn under sitt äktenskap, och majoriteten av dem är inga doldisar. Flera i syskonskaran har valt att gå i sin pappas fotspår. Alexander, Gustaf, Bill och Valter ser vi ofta i långfilmer, på bioduken, i svenska serier eller i självaste Hollywood.
Eija och Sam är de två i skaran som inte ägnar sig åt att skådespela idag.
Valter Skarsgård om hur mammans missbruk påverkat honom
Valter Skarsgård, som idag är 26, gästar nu podcasten Nemo möter en vän, och berättar om uppväxten, då en stor del kretsade kring mamma Mys alkoholmissbruk. I podden får han frågan hur hennes missbruk påverkat honom.
– Otroligt mycket, hela min personlighet så klart, säger han och förklarar att hennes missbruk pågick under i princip hela hans uppväxt.
My Skarsgård har själv tidigare berättat om sin alkoholism, som tog fart efter att hon drabbades av livmoderhalscancer i slutet av 90-talet, och dämpade sin ångest och rädsla med vodka.
Sedan 2006 har My varit nykter, och efter det har hon som alkohol- och drogterapeut hållit i nykterhetskurser – en kurs som Valter gick redan innan han ens hade börjat förtära alkohol.
– Min relation till alkohol och alla sådana där grejer... jag är verkligen inte någon typ av absolutist. Jag kan dricka ibland, men jag är vaksam. Har jag varit på typ Way out West och man har varit full två-tre dagar i rad, då blir jag så att 'gud, nu kan jag inte dricka på två månader för jag börjar känna att nu ballar det ur'. Jag är otroligt uppmärksam och väldigt medveten, vilket är väldigt bra.
Stödet från syskonen
Även hans äldre bror Gustaf, 41, har haft problem med alkoholen. Han började dricka som 12-åring, och led av missbruksproblem fram till att han var 30. Att se både sin mamma och sin bror gå igenom det som de gick igenom gjorde att alkoholen inte glorifierades för Valter, snarare tvärt om.
– Jag fick se varningsflaggorna ganska tidigt. Jag har väl en ganska realistisk syn på alkohol, säger han.
Några som verkligen funnits som stöd under uppväxten är hans syskon.
– Farsan jobbade hela tiden, mamma var i det skicket hon var då. Det blir så klart att man växer upp utan någon trygghet och som barn behöver man ju det, och då hade jag mina syskon, men min syrra är ju bara tre år äldre än mig, förklarar han och tillägger:
– Men man har lärt sig av det också. Jag är så tacksam för den familjen jag har nu och hur allting är idag så jag vet inte om jag nödvändigtvis hade velat ändra på någonting, men det är klart att det har satt sina spår.
