Lars Wallins hårda kritik mot modebranschen

Du driver NK Atelier där du förutom ett klassiskt ändringsskrädderi gör om gamla plagg till nya skapelser. Hur kommer det sig?

– Anledningen till att jag tog kontakt med NK var att jag tycker att modebranschen var på väg mot ett håll som jag inte kan stå för. Kvaliteten blir sämre och produktionen blir sämre och priserna lägre för att företagen ska kunna ha högre och högre marginaler. Det är inte sunt på något sätt hur vi konsumerar.

Hur hamnade du på varuhuset NK med det här projektet?

– Jag kontaktade NK och undrade om vi inte kunde göra något tillsammans, och de var också i den processen. De ville lyfta NK som ett upplevelsevaruhus och jobba mer med hållbarhet. De har alltid haft ett kvalitets- och hållbarhetstänk, och jag ville vara där det finns kunder som uppskattar kvalitet och är beredda att betala för det.

Hur fungerar ditt ändringsskrädderi?

– När man tröttnat på ett plagg kan man konsultera mig så kan vi designa om det, och då kan en vardagsskjorta bli en festblus eller en jeansjacka kan få en broderad spetskrage. Man kan göra små förändringar som ändå är ekonomiskt försvarbara, men som ändå förlänger livet på plaggen. Jag har alltid försökt jobba med en tidlös produkt.

Varför är det här viktigt?

– Jag vill motivera folk till att köpa färre plagg i bättre kvalitet som kommer från en producent som har råd att tänka på miljöfrågor och arbetsförhållanden. Vi måste tillbaka till det, för vi har inte råd att inte köpa kvalitet. Den miljöpåverkan som finns i lågprisprodukter och näthandel med sina returer fungerar inte. Droppen för mig var när jag fick höra att vissa lågpriskedjor sparar pengar på att slänga sina returer som folk skickar in, det är helt absurt.

Finns det något plagg du gjort om som du minns extra väl?

– Nu har jag kunder vars mödrar har gått bort och de har ärvt kvalitetsgarderober. Där tittar vi över vad vi kan göra med plaggen för att anpassa det till döttrarna. Och så hade jag en brud som skulle gifta sig, som kom in med sin mammas och mormors brudklänning som vi gjorde om till en cocktailklänning att ha till middagen på sitt bröllop.

I det här numret av Femina har du gjort om en av Malena Ernmans gamla klänningar. Hur såg den processen ut?

– Jag fick en påse med klänningar där de flesta var i trikå, och Malena hade skickat med en lapp där hon skrev att hon antingen vuxit ur dem eller att de kändes för ungdomliga. Mitt första intryck var att shit, det här blir en utmaning. Men jag fick fria händer, och ville göra något mer glamouröst och elegant, så jag valde en guldtrikåklänning med axelband av kedjor. Jag ändrade så den fick en guldspetsärm och och nästan som en bolero som sitter fast i klänningen.

Hur ska man tänka för att få en hållbar garderob?

– Först ska man bygga upp en garderob med en bas i färger som passar en – det kanske är svart, grått, beiget eller marinblått – sen bygger man runt det, i stället för att byta ut. Det är roligt med trender, men då kanske man köper ett plagg i trendfärgen som matchar till ens basgarderob. Jag kanske köper 2-3 nya plagg och ett par skor om året. På så sätt blir det en långsam förändring av garderoben, och slow fashion.

Vad kan man göra själv för att uppdatera garderoben?

– Man kan göra jättemycket själv! I dag finns det så mycket tips på Youtube om hur man syr om. Man kan börja med en enklare förändrar, kanske klippa av en jeansjacka och byta till taftärm så det blir festligare. Eller så kan man lägga in eller lägga u kläder – ett plagg kan gå från okej till ett favoritplagg om det får perfekt passform.

Vilka plagg ska man inte lägga tid på?

– Jag tycker det finns hopp för de flesta plaggen, men om det är i billigare polyester eller billig kvalitet är det kanske inte värt att sy om. Men vi säger inte nej till något plagg utan att ha tittat på det.

Hur viktigt är det med hållbarhetstänk i modebranschen tycker du?

– Att modeindustrin har fått hålla på att jobba så här ohållbart helt ostört är konstigt. Men under pandemin när allt stannade upp har folk haft tid att tänka och kanske kommit på att ”behöver jag verkligen så här många nya plagg?”. Det är många yngre som inte köper nytt utan shoppar second hand eller syr själv för en personlig touch.

Hur har modebranschen förändrats sedan du startade?

– Tittar vi tillbaka så brukade modet gå i tioårscykler – 60-talsmode, 70-talsmode och så vidare. Nu är det tre månader och sen är modet ute. Cyklerna har blivit sjukt korta, och det är den hetsen som lågprisindustrin lockar fram. De senaset tio åren har hetsen blivit större och alternativen färre. Jag gjorde ett arbete för en galleria där jag skulle sätta ihop nyårs-looks och jag var nästan gråtfärdig när jag såg vad som fanns – är det här vad unga tjejer i dag får att välja mellan? Det gör mig ledsen.

Hur tänker du kring hållbarhet annars i ditt liv?

– Jag gillar hållbarhet, och att förändra och förnya. Så gör jag även hemma, om man möblerar om med gamla saker på nya ställen så blir det en helt ny upplevelse.