Alla vi ängsliga behöver en Janebrink i våra liv

Artistsläktet är ju generellt en knepig skara – hybris blandas med självhat, och depressioner och panikångest föder antingen mästerverk eller ställer in turnéer.

Även i årets Så mycket bättre-gäng hittar vi många stereotypa konstnärssjälar. Bröderna Gustaf och Viktor Norén pratar om universum och själen, och Tomas Stenström erkänner att han får ångest av att vara kladdig om händerna när han ska hjälpa till att baka pizza.

Är man en person som själv har ångesten som en daglig kompanjon är det lätt att relatera till artistgänget, som emellanåt verkar ha närmare till tårar än till gapskratt.

Just för att jag kan läsa in mitt eget rätt svajiga mående i artister som Tomas Stenström och Melissa Horn, så vet jag också hur viktigt det då är att ha en Casper Janebrink i sitt liv. Arvingarna-sångaren är nämligen uppfriskande ångestbefriad. När de andra svävar iväg i känslor och barndomsminnen står han stadigt och fokuserar på att laga en ”go” pizza.

TV4 missar Janebrinks finaste egenskap

Inte ens när de andra artisterna börjar skrapa på ytan och undrar över hans barndom med en dansbands-pappa som jämt var på vägarna har Casper några mörka hemligheter att komma med. Han ser positivt på livet och gör det inte svårare än vad det är. I mina ögon en avundsvärd inställning, även om det är lättare sagt än gjort att tänka så.

I klipprummet på TV4 verkar det däremot inte finnas någon större förståelse för Casper Janebrink och hans lättsamma livsinställning. Istället vinklar de medvetet så att den forna Melodifestivalen-vinnaren ska framstå som dum som ett spån. En lång utläggning om messmör kan knappast fylla något annat syfte än det – hade det sagts av vem som helst av de andra deltagarna, så hade det valts bort direkt.

Jag tycker Så mycket bättre missar det viktiga i Casper Janebrinks person: att hans glädje och pepp smittar av sig på de andra. Ibland behöver du helt enkelt en Janebrink som skakar oförstående på huvudet åt dig när du får panik av pizzadegskladd.